medeltiden, renässansen instuderingsfrågor
varsall
en part i ett feodalsystem, vanligen med en adelstitel, lyder under en herre tex en kung. ansvarade för att skydda herren militärt i utbyte mot skatt eller tribut
skrån
ett skrå var en organisation för de borgare i städerna som ägnade sig åt samma yrke. slaktare, bagare, guldsmeder, skräddare och andra yrkesgrupper hade sina egna skrån. det var skrået son bestämde vem som fick arbeta med en viss sak
ridderliga/höviska ideal
Hövisk kultur innebar elegans, ädelhet, artighet och visdom. Exempel på ridderliga ideal är nåd, rättvisa, mod, trohet och gudfruktighet.
livegenskap
Under medeltiden var många bönder i Europa livegna, vilket innebar att de kontrollerades av en godsherre och inte hade möjlighet att flytta utan godsherrens godkännande.
tiondet
Tiondet var en skatt - en tiondel av inkomsterna - som skulle betalas till kyrkan, både i form av jordbruksprodukter (sädestionde) och djur (kvicktionde).
exkommunikation/bannlysning
Bannlysning/exkommunikation innebar uteslutning ur kyrkans gemenskap
förlagssystemet
Förlagssystem eller förläggarverksamhet kallades samköp av vävnadsprodukter skapade i hemmen. Förläggaren placerade ut utrustning och material hos de hemarbetande och samlade sedan in produkterna för försäljning.
atzekerna
Azteker (mēxihcah) var en befolkning i centrala Mexikos högland som från 1300-talet och framåt byggde ett rike som bestod tills det erövrades av spanjorer och fientliga indianfolk år 1519.
varför kallas den historiska epoken mellan ca 500-1500 e.kr. för medeltiden?
Begreppet medeltid är en efterkonstruktion liksom alla andra namn på historiens epoker. Uttrycket ”medeltid” skapades av människor som levde under slutet av 1400-talet och på 1500-talet vilket var en epok som ibland kallas för renässansen som betyder "pånyttfödelse".
vad är fedoalism?
Feodalsystemet uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle. Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Feodalismen innebär att samhället är utformat som en pyramid där alla styrs av ett system av tjänster- och gentjänster. En person, kanske kungen, kontrollerar ett stort stycke jord men har inte tillräckligt med resurser att försvara det.
i det medeltida samhället hade kyrkan mycket makt. varflr? på vilka sätt?
Den katolska kyrkan i Västeuropa blev under medeltiden allt rikare. Bönder betalade en tiondel av sin produktion till kyrkan (det s.k. tiondet) Själva kyrkan var befriad från skatt.
Kyrkan ansågs spela en avgörande roll när det kom till att bekämpa djävulen, rädda själar från helvetets lågor och förvalta kristus arv.
Enligt kyrkan hade hela samhällsordningen inrättas av Gud och om någon motsatte sig guds ordning kunde de exkommuniceras/bannlysas av påven.
hur kan man säga att den katolska kyrkan upprätthöll den feodala samhällsordningen? vilka positiva/negativa aspekter fanns med detta?
Kyrkan ansåg att hela samhällsordningen hade inrättats av Gud och därmed fördelat de olika människorna med uppgifter. De bedjande var kyrkans folk, de stridande var adelsmännen, de arbetande var bönderna. Denna syn kan ses som ett sätt att rättfärdiga orättvisheter i samhället men den försåg också människorna med mening och sammanhang i livet.
vilka blev munkar och nunnor under medeltiden? hur skiljde det sig åt mellan könen?
De som levde sina liv som nunnor kom ofta från samhällets rikaste familjer för att det var svårt gifta bort sina döttrar så man gav de till klostret. Munkarna kom från enkla bakgrunder då inga riddare blev munkar eftersom de ansågs som fånigt. Livet skiljdes ej så mycket mellan nunor och munkar.
hur skiljde sig livet åt mellan de högre och de lägre samhällsklasserna under medeltiden?
Det dagliga livet för den lägre samhällsklassen
• Den lägre samhällsklassen: Över 90% av befolkningen bodde på landet och arbetade som bönder. Av dessa bönder var många livegna – deras liv var bundna till marken de brukade och de fick inte flytta från jorden.
• Livegenskap var ett tillstånd som man ärvde och de flesta som föddes som livegna förblev livegna hela sitt liv.
• Dieten bestod till stor del av spannmål i form av bröd, och öl samt en del grönsaker. Kött var en sällsynt lyx för bönder.
• Under medeltiden började fler och fler flytta in till städerna allt eftersom jordbrukets produktivitet ökade och vissa kunde börja ägna sig åt annat än matproduktion.
• Städerna var ofta muromgärdade och de som bodde innanför murarna jobbade ofta som handelsmän eller hantverkare.
• Hantverkarna tillhörde ett skrå; se ordlista...
Det dagliga livet för de övre samhällsklasserna.
• Adelsmän förväntades leva i enlighet med ridderliga (höviska) ideal som innebar att de, utöver att vinna ära och ryktbarhet på slagfältet, skulle uppträda gudfruktigt, elegant och artig.
• De förväntades respektera och försvara kvinnor samt vara utbildades i dikt, sång och dans.
• Nöjen som jakt och tornerspel ansågs betydelsefulla medan intressen kopplade till administration och jordbruk hade låg status bland herremännen.
• De övre samhällsklasserna åt betydlig bättre mat än de lägre samhällsklasserna. Åt framför alltmer kött men även ost, bröd, grönsaker, vin och öl var vanligt. En annan stor skillnad var alla de kryddor som de rika hade råd med.
• De hade även råd med mer färgglada tyger i exklusivt material, exempelvis siden och päls.
beskriv de medeltida korstågen. varför ägde de rum? vilka fick lida mest? hur såg händelseförloppet ut?
1095 uppmanade påven de kristna till ett heligt krig för att återta Jerusalem från islam. Skälen till detta beslut var delvis religiösa men framför allt politiska. Det var ett sätt att ena de kristna i Europa mot en extern fiende.
Genom att mana till korståg mot islam kunde påven vända kungarna och deras varsallers aggressivitet utåt och på så sätt bidra till fredligare förhållanden i Europa.
Det första korståget lyckades med sitt mål att erövra Palestina och Jerusalem. Stadens ”befrielse” innebar fruktansvärda övergrepp mot den inhemska muslimska befolkningen.
Korstågsfararna etablerade sig men muslimerna återerövrade gradvis sig och 1291 drevs de sista korstågsfararna ut.
vilken sjukdom låg bakom digerdöden och hur spreds den?
Digerdöden orsakades av en bakterie som spreds av loppor, som bland annat levde i pälsen på råttor. Människorna fick sjukdomen genom loppbett eller genom kontakt med sjuka personers utsöndringar. Idag vet man att inte mindre än 250 olika djurarter, främst gnagare, kan överföra smittan.
pesten låg bakom digerdöden
hur reagerade människorna på digerdöden? hur förklarade de sjukdomen?
Åtskilliga människor trodde att digerdöden var ett straff som Gud sänt människorna för att de hade syndat. På många ställen utpekades i stället judarna som syndabockar. Stora judeförföljelser ägde därför rum i flera länder där tusentals judar mördades för att dämpa folkets skräck för smittan.
vilka konsekvenser fick pestepidemin? vilka fick de bättre? vilka fick de sämre?
Många byar låg öde och folktomma där pesten hade dragit fram. Det blev därför brist på arbetskraft, vilket dock gynnade de överlevande bland bönderna och andra arbetare eftersom lönerna steg. Godsägarna fick det å andra sidan sämre eftersom de inte kunde anställa lika många som tidigare.
vad var hundraårskriget? pä villet sätt belyser den konfliken hur krigföring och politik förändrades under semmedeltiden?
En utdragen serie konflikter mellan England och Frankrike som tydligt illustrerar slutet på de beridna riddarnas epok. Mot slutet av medeltiden började även krutvapen, så som musköter och kanoner, att användas. Dessa nymodigheter gjorde rustningar och slottsmurar helt värdelösa.
hur skiljer sig renässansens synnpp människan från medeltiden?
Renässansens syn menar att människan inte alls var en synd som medeltiden menade. Dessutom tyckte man att människan hade personligheter och individualitet, och inte anonyma spelpjäser. Detta syntes mycket i konst bland annat.
På vilket sätt bidrog Copernicus, Galilei och Newton till att en ny världsbild tog form under 1500- och 1600-talet? Varför retade det här den katolska kyrkan?
Astronomen Copernicus visade att planeternas rörelser enklare kunde beskrivas om man placerade solen i centrum. Italienaren Galileo Galilei kunde med hjälp av kikaren upptäcka månar som rörde sig runt andra planeter och se att himlen med sina stjärnor var oändlig. När Isaac Newton 1687 la fram sin teori om att alla himlakroppar styrdes av samma fysikaliska lagar som jorden slutfördes utvecklingen av den nya världsbilden. Man såg nu jorden och universum på ett nytt sätt.
Hur kunde människan nå frälsning enligt Luther? Hur skiljde sig hans synsätt från den katolska kyrkans och på vilket sätt knöt de an till renässansens idéer?
Hans synsätt skilde sig från den katolska kyrkans kort och gott genom att Luther tänkte mer på individen och att guds kärlek inte var korrupt, medan den katolska kyrkan arbetade mycket för sin egen vinning.
Både bönder och furstar lockades av Luthers lära men på olika sätt. Hur?
Många furstarna och kungar lät sig övertygas av Luthers nya lära då det var ett sätt att stärka sitt oberoende gentemot den katolska kyrkan. Dessutom ansåg Luther att den nya kyrkan skulle vara en statskyrka vilket tillät kungar och furstar att överta kyrkans egendom. bönderna tyckte att de nya religiösa idéerna gick ihop med kraven på att feodala pålagor skulle avskaffas.
Hur reagerade den katolska kyrkan på reformationen?
Påven tycker inte alls om den, då den innebar mindre privilegier för honom. Påven kräver att Martin Luther ska återkalla över hälften av sina teser. Då Luther motsäger sig detta, tillåts han längre inte vara med i kyrkan (exkommuniceras)
Därefter översätter Luther bibeln, och i samband med boktryckarkonsten, sprids den. Luthers idéer blir populära runt om i Europa och fler vill nu att kyrkan ska förändras. Luthers protest leder till en ny inriktning inom kristendomen, protestantismen.
Vilka var drivkrafterna bakom upptäcktsfärderna? Varför ägde de rum just i slutet av 1400-talet?
Drivkrafterna bakom upptäcktsfärderna var för den mesta handeln. Varför 1400, Har med uppfinningen av kompassen att göra bland annat. I slutet av medeltiden hade befolkningen återigen börjat öka efter pestkatastrofer och handeln spred sig i samhället. Under 1400-talet hade också det Osmanska riket blivit allt starkare och handeln med Kina och Indien styrdes av turkarna. Då växte en drivkraft fram att genom upptäcktsfärder utveckla nya handelsvägar, åt väst till havs.
Man ville åt Asiens handel och man behövde då hitta en sjöväg till Asien. Innan hade handeln varit i Turkiet, Konstantinopel. Vilket ej var möjligt längre.
Vad hette den första européen som fann sjövägen till Asien? Vilken väg seglade han?
Vasco Da Gama, sjövägen runt afrikas sydspets
Hur påverkades samhällena och människorna i Amerika av mötet med européerna? Varför blev konsekvenserna så mycket allvarligare i Amerika än i Asien?
Mötet med europeerna i Amerika medförde katastrofer. Spanjorerna plundrade tempel och palats, och fick tag i guld och silver som de transporterade hem över havet. De byggde upp gods och gruvor som indianerna tvingades arbeta i som slavar.
Värst av allt var de oavsiktliga konsekvenserna, sjukdomarna de förde med sig. Smittor som aldrig tidigare nått Amerika orsakade massmord på miljontals indianer som saknade motståndskraft. Konsekvenserna av upptäcktsfärderna blev mycket allvarligare i Amerika än i Asien på grund av att Asien var ekonomiskt och kulturellt överlägsna europeerna, till skillnad från Amerika.
Vad var det columbianska utbytet? Ge exempel på vad utbytet bestod av!
Begreppet har fått sitt namn av Christofer Columbus och är en benämning för överföringen av växter, djur och sjukdomar mellan Nya och Gamla världen.