lagstifning,budget samt mål och riktlinjer
revision, utvärdering och tillsyn och domstolarna
Lång väg mellan medborgarna och tjänstemännen. Finns risker att tjänstemannen inte gör som medborgarna vill. Kan vara medvetet, kan vara luddigt formade politiska mål eller att det saknas resurser för att genomföra beslut.
- Genom val- rösta på en annat parti nästa gång
- massmedia
- rätten att ta del av allmänna handlingar
- laglighetsprövning (lokal och regiononal nivå)
- KU-riksdagens kontroll av statsråden och deras handläggning av regeringsärenden
- missförtroendeförklaring- riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende
-riksrevision- en myndighet under riksdagen med uppgift att granska hur den statliga förvaltningar använder sina pengar.
- Revisorer på lokal och regional nivå
Tillsyn under riksdagen på:
-domstolar & statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter
-tjänstemän och andra befattningshavre på dessa myndigheter.
-Finns brister i lagstifningen ska JO lyfta detta.
- främja rättsäterheten och se till att opartiskhet och saklighet används
- att myndigheterna gör det som de ska enligt gälande författningar
-initieras av anmälningar från allmänheten eller egna intiativ av JO
- Göra väglednande uttalanden, väcka åtal mot befattningshavare mm.
- statlig myndighet under regeringen
- statens advokat- stämmer man staten reprenterar JK staten
- Kontrollera att de som utövar offentliga verksamhet efterlever lagar och andra författningar (ej regering eller statsråd)
- Vaka över TF och YF
- Övervaka advokatsamfundet
- tar hand om ersättning till personer som suttit felaktigt frihetsberövade
Nej eftersom de är självständiga. Domare kan ej avsättas från sin tjänst, endast av vad som framgår i 11:7 RF, behöver därför inte vara rädd för vad politiker tycker. OM riksdag/regering vill påverka domstolarna får det göras genom normgivning (skapa nya rättsliga normer på det sätt som föreskrivs i lag)
tinsgrätt, hovrätt och högsta domstol.
förvaltningsrätterna, kammarrätterna och högsta förvaltningsdomstolen
underätter:
- sakpröva stor mängd mål relativt fort
- ha direkt kontakt med de iblandade parterna
överrätterna:
- ska granska överklagade avgöranden
- rätta till ev felaktigheter som uppstått i underrätterna
högsta instanserna:
- prövar ej bevisfrgåor utan frågor som är av betydelse i rättstilläpligen i stort (prejudikat). Så att vi vet hur vi ska tolka lagar, svåra juridiska frågor.
Europadomstolen (EKRM) och EU domstolen (EU rätten)
Regeringen, förvaltningsmyndigheter och domstolar
Stödjer regeringen och består av olika departiment, tex justitiedepartementet (rättsväsendets myndigheter), socialdepartimentet (samhällets välfärd tex socialstyrelsen) och finansdipartimentet (statens ekonomi tex skatteverket)
- socialtjänsten
- handräckning inom viss lagstiftning
- skola
- räddningstjänsten
- ambulanssjukvård
- handräckning enligt lag
Förvaltningen ska vara....
- politiskt styrbar (regleringsbrev och budget)
- lagstyrd och följa lagarna
- effektiv (samhällets resurser ska användas på ett effektivt sätt, samverkan mellan mynidgheter)
• Riksdagen bestämmer genom lagar hur polisen i Sverige ska arbeta och vad polisen ska göra.
• Utifrån riksdagens lagar skriver regeringen förordningar och
direktiv till polisen.
• Regeringen utfärdar varje år ett regleringsbrev som innehåller de övergripande målen och prioriteringarna för polisens verksamhet.
• Regleringsbrevet anger hur stort budgetanslaget är för året, vilka särskilda uppdrag polisen har samt krav på återrapportering.
• Återrapporteringen sker i stor utsträckning genom
årsredovisningen.
beslutar i ärenden av större vikt
- mål och riktlinjer
- budget och skatt
- nämdernas organisation
regionstyrelse:
- leder och samordnaf förvaltningen
- har uppsikt lver nämndernas verksamhet
- grundlagar
- lag
- förordningar
- myndighetsföreskifter
- förarbeten/rättspraxis
- doktrin/allmänna råd
kommunala beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär och laglighetsprövning.
beslut som fattas med stöd av kommunallag kan äverklagas av kommunmedlemmarna i domstol. därmed kan de kontrollera att den kommunala självstyrelsen utförs på ett rättsenligt sätt.
- inflödeslegitimering (representiv poliskår)
- utflödeslegitimering (polisen måste lösa sina uppgifter)
- genomflödeslegitimering (polisens verksamhet öppen så att medborgarna kan utkräva ansvar när något blir fel)