Utilisateur
En akut operation innebär ett kirurgiskt ingrepp av tillstånd som uppstår plötsligt och ej kan vänta. Detta kan till exempel vara vid en stroke, ett kejsarsnitt, ett högt fall osv
En planerad operation är ett kirurgiskt ingrepp som patienten själv önskar och som ej är brådskande i någon större utsträckning.
Vid en poliklinisk operation är patienten ej inlagd utan kommer till sjukhus/vårdcentral vid överenskommen tid och får sedan oftast åka hem samma dag. Detta kan exempelvis vara borttagning av leverfläckar, gråstarrskorrigering mm
Fysiska förberedelser inkluderar tvätt med antiseptisk tvål från topp till tå (descutan: dubbeldusch vid 2-3 tillfällen beroende på lokala bestämmelser), ta ur smycken/piercings, munvård, byte till operationskläder, fasta (från 00.00, beroende på tid för op kan även tumregeln vara minst 6 timmar innan). Smink och nagellack ska tas bort och eventuell kroppsbehåring kring operationsområdet ska avlägsnas med hårborttagningsmedel. Detta då rakhyvlar kan orsaka mikroskopiska (eller större) skador på huden och därmed öka infektionsrisken. Byte av eventuellt inkontinens- eller mensskydd. Sängen ska id-märkas likväl som patienten.
Ett kompetent samt lugnt bemötande från vårdpersonal samt information om ingreppet samt när och varför man gör saker. Ibland kan även en kurator behöva kopplas in
Hb, blodgruppering, njurvärden - S-kreatinin och S-urea, elektrolytbalans - natrium och kalium
Vissa läkemedel ökar risken för post- eller peroperativa komplikationer. Blodtryckssänkande medicin påverkar blodtrycksregleringen under operationen. Om patienten äter någon form av blodförtunnande, exempelvis Waran, behöver denne sluta med detta en tid innan op. Detta för att dessa läkemedel ökar blödningsrisken och kan orsaka i värsta fall dödlig utgång.
Därför att patientens nutritionstillstånd påverkar till exempel förmågan till att läka. Ett dåligt nutritionstillstånd ökar risken för långsam eller felaktig läkning.
Läkare, SSK, USK
Informationen bör ges både skriftligt och muntligt.
För att tillräcklig information kan lugna oro och ångest hos pat. Och då indirekt höja smärttröskeln och förenkla nedsövning
Hår, ansikte och kropp ska tvättas med descutan kväll innan samt morgon (alt. Morgon, kväll, morgon) enligt anvisningar. Smink och nagellack får ej användas då de kan dölja tecken på ex cyanos. Alla smycken ska tas ur och munvård ska utföras innan op.
Ingen föda eller vätska får intas efter 00.00, alternativt minst 6h innan op.
Att aspirera betyder att vätska eller partiklar hamnar i luftstrupe, luftvägar eller lungor. I operationskontext talar man oftast om risken att aspirera på uppstötningar och detta är anledningen till att man vill ha patienten fastande.
För att minimera risken att fel sida opereras på. Kirurgen är den som gör märkningarna.
Operationskläder är de särskilda kläder patienten får att bära under operationen. Dessa består av en särk som knyts i nacken samt ett par knähöga strumpor.
Uttömningar syftar på avlägsnandet av urin och avföring. Det är viktigt att kontrollera mängden som kommer ut, särskilt urinen. Detta för att kunna ha koll på njurarnas funktion, och att magen kommer igång.
Den ska vara rengjord och nybäddad, men även märkt så patienten läggs tillbaka i samma säng.
Premedicinering är de läkemedel som ges till patienten någon timme innan operation. Dessa inkluderar oftast någon form av lugnande samt smärtstillande.
Syftet med premedicineringen är att verka lugnande och ångestdämpande vilket underlättar nedsövning av pat, men också att höja dennes smärttröskel. En lugn patient är i regel lättare att söva och kräver generellt mindre narkosmedel vilket gör återhämtningen lättare för pat. Premedicineringen minskar även produktionen av saliv samt magsaft.
Narkos kallas också för generell anestesi och är nedsövandet av patienten med hjälp av olika läkemedel. Dessa läkemedel är oftast en kombination av sömnmedel, smärtstillande samt muskelavslappnande medel. I folkmun kallas narkos för ”sövning”.
Förändringar i vitala parametrar och kliniska varningstecken. Ex – andning, BT, puls, hudfärg.
Regional bedövning innebär att man bedövar ett större område, till exempel från midjan och nedåt, och genomför sedan ett kirurgiskt ingrepp med patienten i vaket tillstånd. Ett bra exempel på detta är till exempel kejsarsnitt. Det finns två typer av regionalbedövning; epiduralanestesi och spinalanestesi (även kallat intratekalanestesi). Vid epidural placeras bedövningen i epiduralrummet med en tunn kateter, vid spinal injiceras medlet med en tunn nål i det lumbala liqvorrummet
Lokalbedövning innebär att man ytbedövar ett mindre område. Det kan till exempel vara när man syr ihop en sårskada, emla-salva vid blodprovstagning, xylokain vid katerisering osv. Vid injicering av lokalbedövning exempelvis vid suturer kallas det för infiltrationsanestesi, vid applikation på huden kallas det i stället för ytanestesi.
En laparoskopi kallas också för titthålsoperation och innebär att man gör tre små snitt där man placerar rör. Operatören kan sedan föra in kamera, verktyg eller blåsa in luft genom dessa för att utföra operationen.
Borttagning av gallblåsa, gastric bypass, exploratorisk kirurgi - ex. misstanke om endimetrios eller skador på fot/knä.
Sårläkningen blir snabbare och enklare då såren blir mycket mindre än vid en öppen operation. Patienten kan även mobiliseras fortare vilket minskar risken för sänglägeskomplikationer.
Vitala parametrar. Cirkulation – puls, blodtryck, temp, hudfärg, perifera cirkulationen i händer och fötter. Andning – frekvens, ljud, djup, karaktär. Elimination. Neurologi – medvetandenivå, oro/förvirring, smärtnivå (ex. VAS), förmågan att röra armar och ben (särskilt efter ryggbedövning). Hud – kontroll av förband, dränage, mäter/registrerar blödningsmängd. Nutrition – Illamående och kräkningar till följd av smärta och narkos kan leda till vätskebrist. Viktigt att kontrollera om och vad pat får och inte får äta och dricka.
Infektion, decubitus, pneumoni, atelektaser, påverkad andning ex slem, nedsatt cirkulationsförmåga, blodproppar, inre/yttre blödning
Rörelse, PEP-flöjt, ändra ställning och läge så ofta som möjligt
Kontaktar SSK och dokumenterar.
Sjukdomskänsla, gråblekhet, kallsvettningar, extrem törst, snabb och oregelbunden puls, svag puls, ytlig och snabb andning, oro och ångest, smärta och svullnad i operationsområdet. Regelbundna kontrollen av Hb (hemoglobin)
Att ryggbedövningen bedövar patienten från midjan och nedåt. Om bedövningen släpper långsamt så kan blåsan hinna fyllas innan personen känner behovet av miktion och kan kontrollera tömningen.
Kontaktar SSK, bladderscan och eventuellt (om detta ordineras) tappning av residualurin genom kateter.