Ovido
Language
  • English
  • Spanish
  • French
  • Portuguese
  • German
  • Italian
  • Dutch
  • Swedish
Text
  • Uppercase

User

  • Log in
  • Create account
  • Upgrade to Premium
Ovido
  • Home
  • Log in
  • Create account

EKOLOGI åk 9

den vetenskap som studerar hur organismer samspelar med varandra och deras omgivning, samt hur detta påverkar ekosystemen på vår planet.

ekologi

ekologin visar hur alla organismer samspelar och är beroende av varandra och sin omgivning i ett komplicerat system.

ekosystem

allt levande i ett ekosystem. T.ex djur, växter, bakterier och svampar.

biotiska faktorer

allt icke-levande i ett ekosystem. T.ex solljus, temperatur och vindar.

abiotiska faktorer

flera växtarter i ett och samma ekosystem.

växtsamhälle

flera djurarter i ett och samma ekosystem.

djursamhälle

flera individer av en och samma art inom ett ekosystem.

population

om man lägger samman massan (vikten) av alla växter och djur i ett ekosystem.

biomassa

ungefär detsamma som en naturtyp, den fysiska miljön där en grupp organismer lever. T.ex en äng, sjö eller skog. Där är vissa växt- och djurarter typiska.

biotop

den omgivning som en växt- eller djurart behöver för att överleva och utvecklas. Många djurarter har ett habitat med flera olika biotoper.

habitat

hur olika organismer och deras miljö ständigt samverkar och förändras över tid på grund av biotiska och abiotiska faktorer i ett ekosystem.

dynamik

när flera olika organismer kämpar om samma resurser; som mat eller utrymme i ett ekosystem. Det påverkar hur ekoystemet fungerar och hur olika arter anpassar sig för att överleva.

konkurrens

det utrymme där organismen har bäst möjlighet att överleva och föröka sig. Begränsas av biotiska samt abiotiska faktorer beroende på vad organismen tål.

ekologisk nisch

arter som snabbt anpassar sig till en ny omgivning och utnyttjar resurser i sin omgivning men är sällan konkurrenskraftig i längden. Populationen ökar när det är lättare att hitta mat, boplatser och partner. T.ex kråkfåglar.

opportunisten

opportunistens motsats. En sådan art har en smal ekologisk nisch men är stark i konkurrensen just där.

specialisten

en variant av en opportunistisk art som snabbt växer upp där ekosystemet utsatts för en kraftig störning. T.ex skogsbränder, stormar, avverkning av skog osv.

pionjären

en organism som kan tillverka sin egen mat genom fotosyntesen. T.ex gröna växter och alger. De är grunden för näringskedjan i ekosystem.

producent

en organism som äter andra för att få sin näring. Det kan vara både köttätare, växtätare eller allätare. T.ex betesdjur och rovdjur.

konsument

en organism som bryter ner dött organiskt material i ett ekosystem till enklare ämnen, vilket återför viktigs näringsämnen till naturens kretslopp. Till skillnad från energin stannar mycket av materian kvar i ekoysystemet i form av b.la bakterier, svampar, maskar och insekter.

nedbrytare

en förenklad modell som visar hur näringen förs vidare inom ett ekosystem. Dvs näringens väg från en växt till ett växtätande djur till rovdjur på olika trofinivåer.

näringskedja

konsumenterna som befinner sig högst upp i näringskedjan och därför inte har några naturliga fiender.

toppkonsumenter

en länk/position i en näringskedja i ett ekosystem; såsom producenter, konsumenter och nedbrytare. Dessa beskriver hur organismer erhåller sin näring.

trofinivå

visar flera näringskedjor i ett ekosystem samtidigt och är därmed en väv av olika näringskedjor.

näringsväv

ett mått som visar hur många individer en population kan stödja och överleva i en specifik miljö med sina tillgängliga resurser.

bärförmåga

en skadlig kemisk substans som släpps ut i naturen och kan orsaka skador på ekosystem och påverna människors hälsa. Dessa sprids med vindarna över hela jorden.

miljögift

en biologisk process dör växter använder solljus för att omvandla koldioxid och vatten till socker och syre. Det är grundläggande för växters överlevnad och produktion av syre i atmosfären.

fotosyntes

en art med en väldigt hög population.

invasiv art

när organismer samlar ämnen i sina kroppsr, vanligtvis längs näringskedjan. Det kan även gälla miljögifter som samlas i organismer högre upp i näringskedjan. Det betyder att för varje trofinivå anrikas gifterna.

anrikning

en process där återkopplingarna förstärker en förändring vilket kan skapa snabbare förändringar som i sin tur kan leds till obalans om det inte reglerad. T.ex djur som lever i flockar.

positiv återkoppling

en process där återkopplingen motverkar förändringar och hjälper ett system att återgå till sitt normala tillstånd. T.ex när rovdjur jagar sina byten.

negativ återkoppling

inom populationsekologi den monsta population som behövs för att en art ska kunna överleva i ett visst område. Annars utplånas arten få det finns för få individer kvar.

Om en förändring överskrider en gräns där de negativa återkopplingarna byts mot positiva.

tröskelvärde

känsliga ekosystem som kan uppleva större variationer samt svårigheter att återhämta sig. Abiotiska faktorer gör att ekosystemen förändras snabbt och våldsamt vilket påverkar arternas överlevnad. T.ex en klippig havskust.

labila ekosystem

motståndskraftiga ekosystem med små och långsamma förändringar. De negativa återkopplingarna balanserar de olika förändringarna mot varandra. Dessa är viktiga för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. T.ex en gammal skog.

stabila ekosystem

förmågan att anpassa sig och återhämta sig från påverkan och förändringar. Studeras genom att ta reda på hur väl ekosystem kan motstå förändringar.

resiliens

en punkt i ett ekosystem för små förändringar kan leda till en drastisk och ofta svår omvändbar övergång till ett nytt tillstånd. Det kan vara skadligt för ekosystemets stabilitet.

tipping point

fördelar vi får från naturen; som mat, rent vatten och klimatregleringen men även viktiga sorters råvaror. Utan ekosystemtjänsterna skulle vi inte överleva.

ekosystemtjänst

skogsområden som är orörda sv mänsklig påverkan och där naturen själv styr utan skogsbruk. De är viktiga för biologisk mångfald och ekosystemens balans. Det finns dock inte mycket naturskog kvar längre men där det finns hittas många sorters träd av olika åldrar; ofta björkar och aspar mellan barrträden med stor biologisk mångfald. De är även viktiga för flera känsliga arter av till exempel insekter, larver och fåglar.

naturskog

områden där endast en enda gröda odlas i stora mängder vilket minskar variationen i odlingen. Det kan vara skadligt för miljön och jordens hälsa.

monokultur

ett litet kräftdjur som lever i haven vars föda är växtplankton. Kräftdjuret blir i sin tur föda till mängder olika större fiskarter osv. De är alltså en grundläggande del av havets näringsväv.

krill

områden i havet där det finns stora mängder fisk har högt bestånd. De flesta är idag väldigt utfiskade vilket gör det svårt eller till och med omöjligt för dem att komma tillbaka, de är alltså under sina tröskelvärden. Ett exempel är torsken utanför Nordamerikas ostkust.

bestånd

forskning visar på att ekosystemet jorden sätter gränser för hur mycket vi kan uttnytja olika ekosystemtjänster. Vi kan inte överskrida planetens gränser utan att ekosystemen förändrad. Det kan leda till att de förändras för alltid eller till och med gör så att vi människor inte kan överleva, eller får sämre liv.

planetens gränser

när en art inte längre kan fortplanta sig utan dör ut. Det kan ske av olika anledningar; habitatförstörelse, föroreningar och klimatförändringar. Lagstiftningar är ofta nödvändiga för att försöka skydda hotade arter från att utrotas och bevara den biologiska mångfalden på vår planet.

artutrotning

ett mått på de ekosystemtjänster som behövs för vår konsumtion.

ekologiskt fotavtryck

innebär att alla har lika rätt till jordens resurser och ekosystemtjänster för att minska ojämlikhet och främja hållbarhet. Tjänster som rent vatten, nyttig mat samt skydd mot värme och kyla.

rättvist miljöutrymme

en teori från 1960-talet om att folk roffar åt sig allt de kan av allmäna tillgångar som säger att det som ingen äger men som alla har tillgång till blit ofta överutnyttjat med ursäkten att om de inte gjorde det skulle någon annan ändå göra det istället. Exempelvis godisskålen eller allmänna havsområden för fiske.

de allmänna tillgångarnas tragedi

en utveckling som gör att vi som lever idag kan leva ett gott liv utan att förstöra för kommande generationer.

hållbar utveckling

Quiz
lecture 4 exam
HIS102 Term Test
♡ comida
Community Leadership
Module 3: Section 1
Engineering Materials Semester 1.1
Female Reproductive System
shapes of molecules
Inlärningsteori, psykodynamiskts, anknytningsteoris, kognitivteori, och dess teo
SSAT Vocab
History Punishment
Tonåren från 11 år
Chem: Chapter 7
Verplichte Arresten ARW1
sci
religion quiz 3
Shrutis
Sandhiprakash Raags
Chapter 2 Definitons The Expand of Trade Social
city state
vocab 10a flipped
vocab 11
Physics
ITALY⁉️
Spanish verbs .1
Spanish verbs flashcards
vocab 10a
Revalida Enfermeria
Module 2
psycology midterm 3 - Copy
fixateur
gs
industrial revolution and robert koch
Short story review
Tap Exam Elementary
inspector calls
Aerodynamics
french grammar- 13/11
4.2 worden wie je bent
crime
pluriforme samenleving 4.1
nieuw nederlands woordenschat hoofdstuk 2 opdract 1 en 4
woordenschat
Biologiska perspektivet
Chapter 7- Nutrition
maak flashcards van de stoffen aluminium, argon, barium, broom, cadmium, calcium
The Liver
spanish term 1
francais rythme recit
IPA Diacritics & More Symbols