Övningstenta
Förklara vad som menas med ”hälsa som process”
Hälsa kan ses som en process, något som pågår och är dynamiskt. Man ser hälsa som något som utvecklas över tid. Att se hälsa som process understryker att det handlar om utvecklingen av två olika delar, utveckling av hälsa och utvecklingen av hälsoproblem. Processerna kan ske samtidigt och vissa faktorer kan påverka bara den ena delen medan vissa faktorer påverkar båda hälsa och ohälsa. Hälsa som process är en ständig resa som pågår där man som individ kan göra val som påverkar hälsa eller ohälsa eller båda delar. Hjälper oss at förstå att hälsa är mer än att bara vara frisk och sjuk utan att känna tillfredställelse på olika plan.
Förklara med ett exempel hälsobegreppets två aspekter dvs. kombination av ”sjukdom och välbefinnande”. Ibland illustreras kombinationen även som ”Hälsokorset”.
Hälsokorset består av en vertikal linje som beskriver graden av välbefinnande och en horisontell linje som beskriver graden av symptom Linjerna korsas i mitten och skapar fyra kategorier. sjuk och olycklig, sjuk och lycklig, frisk och olycklig, frisk och lycklig.
Att man som individ kan uppleva hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Ett exempel kan vara vid autoimmuna sjukdomar som diabetes eller glutenintolerans, man hittar strategier för att hantera sjukdomen och lever ett liv med meningsfullhet och välbefinnande ändå. Till och med vid allvarligare sjukdomar kan personer hitta motivation till att sträva efter välmående och hälsa för att försöka leva så gott man kan trots allvarlig sjukdom. Eller att inte vara drabbad av sjukdom men ändå uppleva att man inte känner välbefinnande.
Förklara begreppet hälsolitteracitet och ge ett exempel på en vårdsituation där graden av hälsolitteracitet kan vara avgörande
Hälsolitteracitet beskriver i vilken grad människor kan ta till sig information, förstå och värdera informationen kring sin hälsa och använda informationen man får till att ta kloka beslut när det kommer till vård som rör hälsa. Olika situationer och sammanhang kan vara avgörande för i vilken grad man har hälsolitteracitet.
Vid besked om ett sjukdomstillstånd som exempelvis cancer kan det vara avgörande för patienten att man har en hög grad av hälsolitteracitet då man kan ta till sig information, förstå informationen och ställa relevanta frågor som rör ens framtid för att på så sätt kunna påverka sin vård och ta kloka beslut när det kommer till behandlingsformer bland annat.
Hälsofrämjande (promotion) och hälsoförebyggande (prevention) arbete har olika ursprung. Beskriv skillnader mellan dessa och ge exempel på promotiva och preventiva insatser.
Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka individers och samhällets förmåga att förbättra sin hälsa och välbefinnande. Strategier syftar till att stärka positiva och hälsosamma beteenden och skapa en hälsosam miljö där dessa beteenden stärks och uppmuntras. Exempel kan vara att företag erbjuder friskvårdsbidrag, kampanjer om vikten av regelbunden motion eller sociala miljöer som uppmuntrar till aktivt deltagande i samhället.
Hälsoförebyggande handlar om att minska risken för sjukdomar och hälsoproblem genom att agera innan det utvecklas eller förvärras. Strategier används för att identifiera riskfaktorer och åtgärder vidtas för att minska påverkan till ohälsa. Exempel: vaccinationsprogram eller vaccin mot smittsamma sjukdomar, förbud mot att röka på vissa platser eller sluta röka kampanjer.
Beskriv innebörden av begreppet salutogenes och den salutogena modellens tre bärande begrepp
Salutogenesen handlar om att se till det friska hos personer och bevara hälsa oavsett om man är frisk eller sjuk. Motsatsen till salutogent är patogent som handlar om sjukdom. Salutogent synsätt handlar om hälsofrämjande och däribland känsla av sammanhang (KASAM) Som har tre bärande begrepp för upplevelsen av hälsa.
Känsla av meningsfullhet: Speglar i vilken grad människor upplever att deras liv är meningsfullt.
Känsla av begriplighet: Speglar i vilken grad människor begriper sin omgivning och samhället i stort.
Känsla av hanterbarhet: Speglar i vilken utsträckning människor har verktyg till att kunna hantera uppkomna situationer.
Ju högre KASAM en människa har desto högre skattar man sin hälsa.
Redogör för, symptomperceptionsmodellen
System som signalerar och larmar när något är fel eller skadligt som ger oss möjlighet att agera. Förklarar varför och hur människor reagerar på olika sätt. Symtomuppfattning är olika för olika personer, vissa reagerar inte (söker inte alls vård) medan andra är mer känsliga (söker vård ofta). Vissa tar signalerna mer allvarligt än andra. Viktiga delar i symptompreceptionsmodellen:
Uppmärksamhet: symptomen måste bli uppmärksammade och upplevas, de är en effektiv varningssignal som gör att man vidtar åtgärder.
Tolkning: tolka symptomen och göra de begripliga. Hur symptomen tolkas beror på tidigare erfarenheter.
Copingstrategier: Vårt sätt att hantera symptomen.
Exempelvis har Maja varit med om en bilolycka, hon fick smärta i nacken och ryggen. Efter mer än 2 år känner maja fortfarande smärta i nacken och ryggen, läkarna hittar inte heller orsaken till smärta. Eftersom Majas smärta är en stark varningssignal uppmärksammas även andra mindre tecken på smärta ==> Maja misstolkar vanliga kroppssignalerna och uppfattar de som smärta. Det gör henne mer känslig vilket leder till att hon fokuserar på vanliga kroppssignaler och uppfattar de som farlig smärta.
Stress- och sårbarhetsmodellen
Stress- och sårbarhetsmodellen beskriver att stress och sårbarhet har koppling till varandra. Ju mer sårbar en person är desto mer känslig blir man också för stress. En person som är desto mindre sårbar kan i större utsträckning hantera stress utan att det bidrar till ohälsa.
Sårbarhet är till stor del genetiskt.
När man talar om stress- och sårbarhetsmodellen är det viktigt att skilja på stressorer (olika påfrestningar) och stressreaktioner (hur vi reagerar på de olika stressorerna)
Sårbarhetsbegreppet används för att förklara individuella skillnader i hur känsliga vi är för att påverkas av stressorer. Stressorer kan vara allt från större negativa livshändelser som att bli av med jobbet eller att genomgå en separation till vardagsbekymmer som punktering på cykel, glömma nycklar eller fastna i en lång kö. Sårbarheten handlar både om biologiska, genetiska faktorer till psykologiska faktorer såsom tankar, känslor och beteenden.
Hälsouppfattningsmodellen.
Grundar sig i attityder och förväntningar.
Hälsouppfattningsmodellen handla om hur människor uppfattar sin hälsa och hur man ser på vikten av förändring. Enligt hälsouppfattningsmodellen är det lättare att göra en förändring om man uppfyller tre krav:
Om man tar rökning som ett exempel så måste personen ha förståelse för att det är ett hälsohot (Rökning kan leda till cancer)
Personen måste anse sig vara sårbar för hälsohotet, alltså att det inte bara påverkar alla andra utan att man själv kan drabbas (Om jag röker kan jag få cancer)
Därefter krävs också motivation och en känsla av att livsstilsförändringen kommer att påverka personen positivt (om jag slutar röka så kommer jag minska risken för att få cancer och uppleva en bättre hälsa) Olika faktorer som ex, ålder kan påverka hur man upplever hälsohot och hur man hanterar det.
Om man uppfyller att dessa tre steg i modellen har man större chans att faktiskt genomföra en livsstilsförändring.
Biopsykosociala modellen.
Den biopsykosociala modellen handlar om att det är både biologiska, psykologiska och sociala aspekter som påverkar vår hälsa. Biologiska handlar om genetiska, arv och sjukdomsbild. Det psykologiska handlar om tankar och känslor och det sociala handlar om sammanhang och social ställning. Alla dessa bitar påverka människor i vilken grad man upplever hälsa eller ohälsa.
Den biopsykosociala modellen beskriver samverkan mellan människans bio-psyko- och sociala dimensioner, ge ett exempel på denna samverkan
Ett exempel kan vara en kvinna som diagnostiserats med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer blir det (biologiska) och det som behandlas med läkemedel. På grund av cancern tvingas kvinnan operera bort ena bröstet vilket leder till att hon får ett sämre självförtroende, kvinnan upplever att hennes femininitet försvinner vilket skapar det psykologiska perspektivet. På grund av det minskade självförtroendet sluter sig kvinnan från sociala sammanhang och socialiserar sig inte på samma sätt (sociala perspektivet) Detta kan då resultera i en annan sjukdomsbild än den cancers som kvinnan diagnostiserades med i första läget.
Reflektera över vad synsättet ovan har för betydelse i omvårdnad
Det är viktigt att som personal inom hälso- och sjukvård kunna se att det finns olika orsaker till ohälsa. Inte bara fastna i det patogena synsättet. Det finns många olika faktorer som kan bidra till att vi blir sjuka eller inte blir sjuka utan bara inte känner välbefinnande. Om en person söker vård för ex, magproblem som inte leder till att man hittar någon biologisk orsak bakom problemet bör inte vården uteslutas. Kanske kan man hjälpa patienten på något annat sätt för att uppleva hälsa? Exempelvis samtalsstöd eller likande. Likaså är det viktigt för kvinnan som drabbades av cancer redan under det medicinska förloppet får möjlighet till kontakt med kurator eller liknande för att förebygga att det leder till annan form av ohälsa.