Tentaplugg
Martha Nussbaum
Liberal education
Utveckla tre förmågor - kritisk förmåga, förmågan att förstå andra kulturer, empati och narrativ fantasi (att kunna förstå andra människors liv och handlingar)
Subjektiv VS objektiv erfarenhet
Objektiv = Ingriper ett diskursivt tänkande som uppstår när människor behandlar innebörder som om de var objekt som går att betrakta, plocka isär och studera
Subjektiv = talar om det när man söker mening och innebörd, när man tar till sig nya erfarenheter och idéer på ett sätt som låter oss se dem inifrån
- Objektiva och subjektiva erfarenheter - inte varandras motsatser, inte helt isolerade - går hand i hand
- Den ena fokuserar på den individuella förståelsen och upplevelsen (obj) - den andra fokuserar på världen utanför (subj)
Kathleen McCormick
Repertoar; allmän och litterär
Matchning
Kollision
Spänning
Judith Langer
Föreställningsvärldar
5 faser/positioner
1. Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld.
2. Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld.
3. Att stiga ut och ta det man vet under omprövning.
4. Att stiga ut ur och objektifiera upplevelsen.
5. Att gå ut ur en föreställningsvärld och röra sig vidare.
Att bygga föreställningsvärldar / Att träda in i föreställningsvärldar
Textens möjlighetshorisont
Referenspunkter
Paradigmatisk VS narrativt tänkande:
Olika sätt att betrakta världen
Paradigmatisk = logiskt, sakligt, analyserande, söker fakta, mönster och regler, distanserad från känslor
- Exempel: Analysera en text: tema, budskap, argument
Narrativt = känslobaserat, erfarenhetsnära, bygger på berättelser, handlar om människors upplevelser
- Exempel: leva sig in i en roman, förstå en karaktärs val och känslor, tolka mening och livserfarenheter
Aidan Chambers
Litteratursamtal - en modell som består av fyra frågor;
1. Vad tycker du om i boken?
2. Vad tycker du inte om i boken?
3. Vilka frågetecken finns?/Vad förstår du inte?
4. Vilka mönster/kopplingar kan du se?
> Jag undrar-frågor
> Hur vet du det-frågor
Vygotsky
Kunskap är en produkt av, inte en förutsättning för undervisning
Undervisning först!
Elever uppmuntras att pröva saker de ännu inte kan med mycket stöd av andra
Zonen där de kan med hjälp av stöd: proximala utvecklingszonen
Samtalen viktiga: ur erfarenheter av samtal utvecklas tänkandet och det inre talet- redskap
In-texter
Bearbeta tankar kring ett ämnesinnehåll
Riktade ”inåt” – ska ej rättas
Blandning vardagsspråk – skolspråk
Kan vara multimodala: ritningar, grafer
Synliggöra och befästa kunskaper
Utveckla ett skolspråk och ett ämnesspråk
Transspråkande – flerspråkighet en resurs
Exempel; anteckningar, egna sammanfattningar, läslogg, tankekartor
Ut-texter
Motsatsen mot in-texter
Referenspunktartad läsart
- informationssyfte: fokus på att hämta fakta, förstå samhälleliga eller historiska fenom eller undersöka ett tema
- man har en fast punkt/föreställning som man utgår ifrån
VS Rosenblatt = efferent/estetisk läsning = kan ske simultant, på samma gång
VS Langers = vid en given tidpunkt är det antingen eller horisont eller referenspunk
Vardagsspråk
Situationsbundet
Möjlighetshorisonter
Möjligheter = understryker att den litterära erfarenheter består av öppenhet, man prövar ständigt ut möjligheter
Horisont = att påminna om att det inte finns något slut i litteratur, man kan inte komma närmare, i stället förändras perspektiven av varje ny möjlighet och horisonten rör sig
Skolspråk
Kräver explicit undervisning i skolspråk i all ämnen - skiljer sig åt mellan skolämnen
Skriftspråkligt även när det talas
situations reducerat
Typisk struktur;
informationstät
nominaliseringar
passivkonstruktioner, döljer aktörer
ämnesord
Prövande läsning
Tankarna utvecklas och läsaren försöker förstå berättelsens strukturella uppbyggnad, budskap och motiv
Här resonerar eleverna kring varför saker sker samtidigt som de resonerar kring författarens teknik i att berätta.
Transspråkande
handlar främst om att visa positiv attityd till elever flerspråkighet
informationsöverföring och identitetsstärkande
Exempel på transspråkande i klassrumssituationer;
Elever uppmuntras att använda sina språkliga resurser – synliggörande
Planera för flerspråkighet och multimodalitet (bilder, gester, kroppsspråk)
Elever kan använda översättningsverktyg
Elever kan prata med klasskamrat på sitt modersmål
Elever kan skriva både på svenska och modersmål i sina in-texter – lära ett ämnesinnehåll
Avvisande läsning
Läsaren tar avstånd från texten och uttrycker missnöje/motstånd mot berättelsen
Eleverna accepterar inte berättelsen då den inte stämmer överens med dess friställningar och tankarna stannar upp utan att vidare utvecklas
Emotionell läsning
läsningen styrs av diverse känslor; empati, frustration, ilska mm. Känslorna styr hur berättelsen tolkas
Marianis fyrfältare;
Marianis fyrfältare; visar att utmaning och stöttning skapar fyra olika klassrumsmiljöer:
Hög kognitiv utmaning + låg stöttning = stress, oro, elever ger upp → Frustration Zon
Låg kognitiv utmaning + låg stöttning = passivitet, tristess → Uttråkning Zon
Låg kognitiv utmaning + hög stöttning = bekvämlighet, men inget nytt lärs → ”trygghetszonen”
Hög utmaning + hög stöttning = elever når sin potential → Lärande/utveckllingszon, den närmaste utvecklingszonen(vygotsky)
Etisk läsning
här gör läsaren moraliska bedömningar och rätt och fel är i fokus
Läsning som identifikation
berättelsen kopplas till läsarens egna erfarenheter, känslor och identitet
McCormick; matchning, kollision, spänning
Ett möte eller en förhandling mellan de olika repertoarerna uppstår
Matchning = När läsaren kan spegla sig i texten, känna igen sig - repertoarerna matchar med varandra
Kollision = När läsarens förväntningar inte stämmer överensstämmer med texten - en kollision sker, repertoarerna passar inte ihop och läsaren avvisar texten
Spänning = När läsaren är bekant med textens repertoarer, men av någon orsak opponerar sig mot den
Läsarens allmänna och litterära repertoar
Repertoar kan här definieras som ett förhållningssätt till texten
Allmänna = läsarens referensramar, dvs kulturella och social bakgrund, värderingar, normer, kunskaper och erfarenheter och genom den konstrueras textens mening
Litterär = är beroende av läsarens tidigare läserfarenheter (vana vid olika texttyper) och föreställningar om vad läsning är
Stöttning före läsning
Exempel på text/boksamtal;
frågor relaterade till teman i texten – ingång till läsning
visa bilder kring teman
läsa fram och baksida, samtala
välja ut en grupp särskilt viktiga ord ur texten och samtala kring
EPA modell – enskilt, par, alla
Textens allmänna och litterära repertoar
Repertoar kan här definieras som ett förhållningssätt till texten
Allmän = idéer, normer, antaganden och konventioner som den ger uttryck för
Litterär = de litterära konventioner som texten bär med sig, ex. fråga om berättarperspektiv eller form
Stöttning under läsning
Lärarens högläsning
Stopp i läsningen: diskussion om handlingen, reda ut frågetecken, förklara ord (svenska/modersmål med kamrat)
Dialogisk närläsning: ta ut en del av texten, läsa tillsammans varje mening, diskutera
Transaktion
Begrepp som Rosenblatt använder för att förstå relationen mellan läsare och text
Meningsskapandet skapas i samspelet mellan läsare och texten
Stöttning efter läsning
Samtal, öppna frågor (inte faktaorienterade): tema, motiv, budskap (?)
Samtal om berättelsens struktur – förståelse och begrepp: karaktärer, tid/plats, handling, konflikt, upplösning – lycklig/olycklig
Interaktiv stöttning på mikronivå (Polias 2017) = ges i form av lärarens högläsning där läraren ställer frågor, tänker och resonerar högt kring texten tillsammans med eleverna = blir en modell för elevernas egen läsning, strategi att öka sin förståelse av skönlitterära texter (Cirkelmodell)
Fokusering (chambers)
Att man ämnes specificerar temat för att samtal
Chambers menar att det är en bra metod men då det oftast är läraren som bestämmer detta tema kommer inte elevernas intresse fram/vad de tyckte va mest intressant med en text
Fyra aspekter av läsning; Boglind & Olofsson - Rita Felski
Igenkänning = läsaren lär känna sig själv. Ger också möjlighet att lära känna någonting redan bekant på ett nytt sätt
Hänförelse = läsaren blir uppslukad av berättelsen. När vi känslomässigt berörs kan vi också påverkas intellektuellt och tillgodogöra oss kunskap
Kunskap = läsaren får insikt om andra kulturer, människor och epoker. Ger läsaren livserfarenhet och skapar förståelse för andra människor
Chock = läsaren möter nya obekväma perspektiv.
Motiv i text
Mönster, schema eller ämne för en situation eller handling som går att känna igen från ett textställe till ett annat
Mer direkt och konkret
Exempel i Hamlet: brodermordet, den hämnande sonen, skådespelet i skådespelet, de förväxlade bägarna
De olika motiven är byggstenar i ett framtolkat tema
Inre vs yttre förutsättningar (chambers)
Grundläggande saker som påverkar alla aktiviteter - som bidrar till en positiv eller negativ upplevelse
Inre = Intellektuella och känslomässiga attityder som man alltid har med sig, förväntningar, erfarenheter, kunskaper, sinnesstämning, relation till andra deltagare, inställning till tidpunkt och väderförhållanden, allt som påverkar vårt beteende
Yttre = Den fysiska omgivningen och hur väl den lämpar sig för den aktivitet som man ska ägna sig åt
De yttre kan påverka de inre
Tema i text
Ett resultat av läsarens tolkning av texten; sammanfattar verkets idé- eller tankevärld
Exempel i Hamlet: hämnd, makt, tillvarons ruttenhet, konflikten mellan medeltidens och renässansensmänniskouppfattning
Obs! Tema ska ej förväxlas med budskap. Temat pekar på centrala frågeställningar snarare än att ge svar - Tema är inte tes.
Ost
- ostörd - sammanhängande - tyst läsning (chambers)
Ivanic literacy pedagogiska diskurser
Färdighetsdiskursen – fokus på enskilda färdigheter, utan att egentligen skapa sammanhang (explicit)
Kreativitetsdiskursen – fokus på elevens egna inre röst och fantasi (implicit)
Processdiskursen – fokus på att låta eleverna skriva, i process (implicit)
Genrediskursen – fokus på olika genrers särdrag (explicit)
Diskursen om sociala praktiker – fokus på autenticitet, estetiska lärprocesser och sammanhang (implicit)
Den sociopolitiska diskursen – fokus på elevens roll i samhället (implicit)
Litteraturdidaktiska trappan
Beskriver ett planeringsstöd och arbetsredskap för lärare
På varje steg i trappan sker ett didaktiskt ställningstagande
Lärare välja att fördjupa något område och betrakta det som lärobjekt
Alla steg i trappan beaktas, då val på ett av stegen har betydelse för val på andra steg, och alltså påverkar hur undervisningen utfaller
Proximal utvecklingszon/ Den närmaste utvecklingszonen
- Vygotsky
- Det är zonen där elever ännu inte kan prestera på egen hand (är ”novis”), men klarar sig med hjälp av någon som har mer kunskaper (”expert”)
- Att läraren lånar ut sitt kunnande till eleven = är förutsättningen för att zonen ska uppstå
Den närmaste utvecklingszonen (ZPD) beskriver avståndet mellan:
- Vad eleven redan klarar själv
- Vad eleven kan klara med hjälp av någon mer kunnig
- Det är i denna zon lärande sker
- Utan utmaning → ingen utveckling
- Utan stöttning → frustration och uppgivenhet
- Utmaning + stöttning → eleven utvecklas snabbare och längre
Arbete med skönlitteratur och nyanlända elever
- Ordförråd; ge strategier för förståelse
- Transspråkande: Finns boken på modersmålet? ha ett öppet klimat!
- Lämpliga texttyper; korta utdrag, lättlästa böcker, serieromaner
Didaktiska frågor
Vem-frågan: Vem undervisar jag?
- Ålder, kulturella referensramar, erfarenhet av läsning, språknivå
Vad-frågan: Vilken litteratur?
- En roman i vilken eleverna känner igen sig eller lär sig något om andra världar och kulturer
Hur-frågan: Hur ska jag undervisa?
- Skapa ett tillåtande arbetsklimat
- Variation, processinriktad undervisning, utgångspunkt i elevernas reflektioner, med referenser till texten och med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp > leda till en slutprodukt (t ex dramatisering, vernissage, textanalys)
Läsandets cirkel (chambers)
Att välja = bokbestånd, tillgång, åtkomlighet, skyltning, presentation
Jag tycker om det/jag vill göra om det
Reaktion/respons = organiserade boksamtal, vardagsprat om böcker
Att läsa = tid att läsa, lyssna till högläsning, tyst läsning
Samtalets tre viktigaste aspekter
Utbyte av entusiasm = gillar/ogillar
Utbyte av frågetecken = man lyfter det man inte förstår, frågor till en text
Utbyte av kopplingar/mönster = man lyfter kopplingar/mönster man hittat inom texten, till ens liv etc.
Olika läsarter
- Efferent/estetisk läsart (rosenblatt)
- Referenspunkt artad läsart (langer)
- Horisont utforskande läsart (langer)
- Läsning som identifikation (bergman)
- Emotionell läsning (bergman)
- Etisk läsning (bergman)
Föreställningsvärldar
Textvärldar i vårt inre och dessa skiljer sig åt mellan individer
Langer = använder föreställningsvärld för att hänvisa till den värld av förståelse som en person besitter vid en given tidpunkt
Förändras kontinuerligt baserad på nya tankar och ideer som prövas och omprövas
Föreställningsvärldar: faser
Fas 1 = Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld
Inre samtalet påbörjas här
Bildat oss en uppfattning om vad verket kan handla om
Svag, bygger på små detaljer/fakta om verket
Kan återkomma när som helst, man går in och ur hela tiden
Fas 2 = Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld
Förståelsen fördjupas – här uppstår läsupplevelsen
Vi är inne i historien
Vi blir fängslade och går in i verket
Ställer frågor
Fas 3 = Att stiga ut och ta det man vet under omprövning
Kliver ut i föreställningsvärlden som byggts: ställer oss frågan om vad det kan betyda för våra liv, hur är det här viktigt för mig - nya insikter
Hur kan vi lära och agera nu?
Inte lika frekvent fas
Kraftfull påverkan
Fas 4 = Att stiga ut ur och objektifiera upplevelsen
Man distanserar sig från föreställningsvärlden man skapar och reflekterar över den
Objektifierar vår förståelse
Man kan nu fokusera på författarens hantverk, textens struktur, litterära element
Fas 5 = Att gå ut ur en föreställningsvärld och röra sig vidare
Det har skapats ny kunskap baserat på vad som uppstått vid läsningen
Läsaren kan nyttja denna nya kunskap
Estetisk läsart
- Den estetiska läsarten innebär att läsaren går in i texten med fokus på upplevelsen – känslor, språk, bilder och stämningar.
- Här läser man i första hand för att uppleva textens uttryck, njuta av språket och låta fantasin och tolkningen vara central.
Efferent läsart
Den efferenta läsarten innebär att läsaren fokuserar på information och fakta i texten.
Målet med läsningen är att plocka ut användbar kunskap, exempelvis för att minnas, analysera eller lösa en uppgift efteråt.
Nussbaum tre förmågor
Liberal education = ett bildningsideal som syftar till att allsidigt utveckla människors olika förmågor
För att man ska kunna bli goda och välutbildade världsmedborgare bör man utöver den vetenskapliga förståelsen utveckla tre förmågor;
- Kritisk förmåga
- Förmågan att förstå andra kulturer
- Empati och narrativ fantasi (att kunna förstå andra människors liv och handlingar)
Textrörlighet
Langers faser= lägger grunden för begreppet textrörlighet
Ett begrepp för att beskriva hur flexibelt och medvetet en läsare kan röra sig i och omkring en text. Det handlar alltså om läsarens förmåga att tolka, använda, koppla och reflektera över text på olika nivåer.
Bygger i hög grad på Langers teori om läsning, där hon beskriver läsning som en process i olika faser
Receptionsteori
Samlingsnamn för olika teorier som behandlar förhållandet mellan text och läsare, diskuterar mötet mellan den litterära texten och eleven i skolan
Utgår från att mening inte finns färdigt i texten utan skapas i samspelet mellan textens innehåll och läsarens erfarenheter, känslor och bakgrund
Formativ bedömning
En pågående process där lärare och elever samlar information för att följa och utveckla lärandet, inte för att sätta betyg
Syftet är att ge kontinuerlig återkoppling, identifiera styrkor och svagheter, och anpassa undervisningen och studieplanen så att eleverna kan nå målen
Summativ bedömning
Bedömning av vad elever kan nu efter arbetsområde
bygger på vad eleverna redan kan
En sammanfattande utvärdering av elevers kunskaper vid ett specifikt tillfälle, ofta i slutet av ett arbetsområde, en kurs eller termin, och används för att sätta betyg eller ge ett omdöme om hur väl målen nått
Litterturdidaktiska trappan alla steg
Kontext: Sammanhanget och miljön där läsning/undervisning sker. Vilka begränsningar, möjligheter, resurser etc. har man att förhålla sig till? Lektionstid? Elevgrupper? Material? Lärare? Lokaler? Legitimeringar i läroplan mm?
Text: Vem/vad bestämmer vilka texter som ska läsas? Läroplan? Lärare och elever tillsammans? Eleven? Tillgång av böcker?
Strategi: Vilken typ av lässtrategi ska användas i undervisningen? Vilken typ av läsart ska eleven använda? Efferent/estetisk (Rosenblatt)? Referenspunkt och horisonter av förståelse (Langer)? Text till text, text till själv, text till världen (Chambers)? Vad ska läsningen leda till?
Kompetens: Vilka kompetenser behöver elever för att ta till sig texten? Litteracitet/Kritisk litteracitet, kulturell kompetenser, ordförråd, ämneskunskap
Elevtext: Hur ska elevens tolkning synliggöras? Genom samtal? Skrivuppgifter? mm
Kunskap: vad ger läsningen eleverna? Vilka frågor aktualiseras och behandlas i och med läsningen?