Modellen hjälper att analysera organisationens omgivning och ev risker i den
En stor och välutbildad operativ kärna, liten teknostruktur, flera stödfunktioner och
samordning sker främst genom standardisering av färdigheter.
Att ledarskap bör visa omsorg både om medarbetaren och om produktionen, dvs vara
kombinerat uppgiftsorienterat och relationsorienterat.
Meningsfullhet, ansvar och att arbetet bidrar till organisationens resultat.
Individer i moderna samhällen har internaliserat de förväntningar och krav som ställs på
dem och styr därmed sig själva, utan att någon utomstående tvingar dem till ett visst
beteende.
Horisontellt (genom att lära sig flera typer av arbetsuppgifter eller färdigheter), hierarkiskt
(genom att klättra vertikalt i karriärsstegen), samt inåtgående (genom att utveckla ett
närverk och därigenom nå en maktposition genom att närma sig inflytelserika aktörer)
Chefer samlar ofta information baserad på muntliga källor. Denna information är svår att föra
vidare och stannar därför ofta hos chefen. Det är viktigt att chefer tar sig tid att förmedla
denna information, antingen genom att kommunicera den till medarbetare eller genom att
dokumentera den.
Distansarbete kräver tillit. För att tillit ska utvecklas krävs bl a att man känner och förstår
varandra (trots att man inte ses så ofta), att mål och gränser tydligt definieras, och att det
finns en kultur av lärande inom organisationen.
Professionsbyråkrati
Perspektivet ger en tydlig beskrivning av organisationer utifrån strukturer och formella
processer. Perspektivet har en normativ kraft - det talar om vad man/ledningen bör göra.
Att ledarskap bör anpassas efter den enskilde medarbetarens kompetens och motivation
Att skapa homogenitet inom organisationen och konsensus kring mål och medel. Det gäller
också att se till att det finns tillräckliga resurser och att minska vikten av enskilda beslut.
Identitet/Identitetskapande
Retrospektivt, Meningsskapande är retrospektivit
Sker genom allt vi gör
Bygger på ledtrådar
Scensättande
DOEM
Anpassa sig till nyckfull omgivning
Låta kortsiktiga prestationer styra verksamheten
Styra och leda utan ansvarsskyldighet
Skapa distans i och genom organisationen
Instrumentalisera beslut
Avhumisera människor och göra dem märbara
Maktdistans beskriver hur mycket människor i ett samhälle accepterar ojämlikhet och hierarkiska strukturer.
Individualism vs. kollektivism handlar om i vilken grad en kultur betonar individuella rättigheter framför gemenskap och samarbete.
Maskulinitet vs. femininitet relaterar till hur en kultur värdesätter traditionellt manliga och kvinnliga egenskaper, där maskulinitet betonar prestation och femininitet betonar omsorg.
Tidsorientering mäter hur mycket en kultur värderar långsiktig planering och framtidsperspektiv jämfört med kortsiktiga resultat.
Njutning vs. återhållsamhet (Indulgence vs. Restraint) – Hur mycket en kultur tillåter och främjar individens frihet att njuta av livet och sina begär, kontra att hålla dessa begär tillbaka genom regler och sociala normer.
Långsiktig vs. kortsiktig tidsorientering (Long-Term vs. Short-Term Orientation) – Hur mycket en kultur fokuserar på långsiktiga mål och planering kontra att prioritera omedelbara resultat och traditioner.
Brunsson menar att organisationer ofta skapar beslut och handlingar som främst syftar till att upprätthålla en god image snarare än att uppnå långsiktiga mål.
Enligt Brunsson är det vanligt att organisationer handlar i enlighet med sina uttalade mål, men deras beslut är ofta präglade av politiska och sociala faktorer.
Brunsson beskriver fenomenet organisatoriskt hyckleri, där organisationer ibland agerar på ett sätt som motsäger deras formella värderingar för att tillgodose externa förväntningar.
Pfeffer menar att makt i organisationer ofta baseras på kontroll av resurser och att konflikter är en naturlig del av maktrelationer.
Pfeffer hävdar att maktkamp inom organisationer sker för att uppnå personlig vinning snarare än att främja organisationens gemensamma mål.
Enligt Lawrence & Lorsch beror en organisations struktur och ledarskap på omgivningens komplexitet och graden av osäkerhet.
Lawrence & Lorsch menar att organisationer måste anpassa sina interna processer för att möta krav från externa faktorer som marknad och teknologi.
Teknostrukturen består av specialister och analytiker som utvecklar standarder, processer och rutiner men inte direkt deltar i produktionen.
Den strategiska toppen utgörs av högsta ledningen som ansvarar för övergripande beslut och organisationens riktning.
De operativa kärnan omfattar medarbetare som utför det dagliga, grundläggande arbetet och producerar varor eller tjänster.
Stödfunktionerna inkluderar enheter som IT, personal och juridik som bistår organisationen utan att vara direkt involverade i huvudproduktionen.
Mintzberg menar att mellanchefer fungerar som en länk mellan den strategiska toppen och den operativa kärnan, ansvariga för att implementera strategiska beslut och övervaka dagliga aktiviteter.
Adhokrati är en flexibel och innovativ organisationsform som ofta finns i projektbaserade företag, som teknik- och kreativa branscher.
Professionell byråkrati bygger på högutbildade medarbetare som arbetar självständigt, och exempel på detta är sjukhus och advokatbyråer
Divisionaliserad struktur innebär att organisationen är uppdelad i halvoberoende enheter, där varje division ansvarar för sitt eget resultat, som exempelvis H&M group eller BMW.
Enkel struktur kännetecknas av få hierarkiska nivåer, stark centralisering och ofta en karismatisk ledare, typiskt för små företag och startups.
Maskinbyråkrati = teknostrukturen, där standardisering och kontroll är centrala.
Professionell byråkrati = operativa kärnan, där högutbildade yrkesutövare utför arbetet självständigt.
Divisionaliserad struktur = middle line, där mellanchefer leder och koordinerar olika divisioner.
Enkel struktur = strategiska toppen, där en central ledare fattar de flesta besluten.