röda ögat
Vad vill man ta reda på i anamnesen när patienten uppvisar röda ögon?
Vi vill veta hur ofta pch när ögonen blir röda. Vi vill veta om det är på ett eller två ögon. Sen vill vi veta om ögat har utsatts för trauma och hur sekretionen ser ut. Vi vill veta om det skaver, värker eller gör ont och om det påverkar synen. Sen vill vi veta om pat haft besvär förut och om det behandlats. Vi vill också veta om pat använder kontaktlinser
Beskriv de olika typerna av infektion vid röda ögon, var de uppstår och vilken färg de har?
Det finns fyra huvudtyper.
Konjungtival: Runt om i konjungtiva inklusive konjuntivalsäcken. Klart röd, börjar i fornix och avtar mot limbus.
Perikorneal/cilliär: Det röda sitter runt iris (limbus) i huvudsak men kan vara lite uspritt runtomkring. Blårödfärg. Periferin blekare.
Blandinjektion: hela ögat runt iris och utåt rött, ofta en kraftigare och mer intensiv röd färg. Blandning av ciiliär och konjungtival.
Episkleral/skleral: Mer lokalt på vissa ställen av skleran.
Beskriv följande typer av infektion inklusive vad de orsakas av, inklusive presentation fynd och behandling?
A: BAKTERIELL KONJUNTIVIT:
Presentation: Akut rött öga, gryning och brännande känsla. Kraftig utsöndring av sektret. Självläkande tillstånd, vanligtvis hos barn Ögonlock ofta fastklibbade på morgonen och drabbar bägge ögonen.
Fynd: ödematösa ögonlock som kan vara lite skorpiga. Initialt lite vattning utsöndring som övergår i mucopurulent (slemmigt). Infektion tydligast i fornix som avtar mot limbus.
Behandlas ofta med antibiotikadroppar vid behov, men 60% av fallen läker ut av sig självt inom 5 dagar.
B: VIRALA INFEKTIONER (ADENOVIRUS KONJUNTIVIT)
Presentation: akut vattnigt och rött öga, ger obehag och ljuskänslighet. ÄVen här är bägge ögonen involverade.
FYND: Ödematösa ögonlock, vattnig utsödring, foliklar och blödningen är subkonjuntival (blödningen ligger under konjungtiva och sklera)
Behandling: Mot symptom, men läker ofta inom 2 veckor.
ALLERGISK KONJUNGTIVIT:
Presentation: Säsongsinfluensa eller kronisk allergi.
ger akuta attacker av rodnad, vattniga ögon, klåda och nysningar vid säsongsinfluensa, mer diffusa besvär vid kronisk allergi.
FYnd är ögonlocksödem, rosaaktig rodnad, små papiller.
Behanding är antihistaminer.
Vad är membraner/pseudomembraner och varför bildas det?
Membran är en beläggning som växer in i konjunktivalepitelet och orsakar blödning vid borttagning. Pseudomembran är koagulerat exsudat som ligger ytligt på inflammerad konjunktiva och kan avlägsnas utan skada. De bildas vid kraftig inflammation när fibrin och celler läcker ut och koagulerar på ytan.
Vad är gpc och hur behandlas det?
Giant Papillary Conjunctivitis (GPC) är en inflammatorisk reaktion i tarsala konjunktivan som oftast orsakas av mekanisk irritation vid kontaktlinsanvändning, särskilt om linserna har proteinbeläggningar. Det kan även uppstå vid proteser, suturer eller allergiska tillstånd. Symtomen är främmande kroppskänsla, klåda, rodnad, ökad slemproduktion och minskad linstolerans. Behandlingen är att ta bort irritationen genom att pausa eller byta linser och förbättra rengöring, eller byta till hårda kontaktlinser.
Vart remiteras pateiner med konjungtivit?
Vid mild till vårcentral, vid svår till ögonklinik
Hur hanteras främmande kroppar i ögat respektive frätskador?
Vid främmande kropps bör man undersöka noggrant med fluorecinfärgning och biomikroskop
Vid frätskador ska det omedelbart sköljas och därefter kontaktas ögonjour.
Beskriv de olika typerna av sklerit och hur man kan skilja dem åt?
Episklerit är en ytlig inflammation i sklera som kan uppstå spontant och drabbar oftare kvinnor än män. Tillståndet ger värk, värmekänsla och obehagskänsla och kan vara både unilateral och bilateral. De flesta fall självläker, men ibland behövs behandling med kortison.
Sklerit är en djupare inflammation i skleran och är ovanligare än episklerit. Den är mer allvarlig och kan hota ögats integritet. Sklerit delas in i följande typer:
Icke-nekrotiserande främre diffus sklerit: Vanligast. Involverar en kvadrant eller mer av främre sklera. Området är något upphöjt och färgen laxrosa till purpur.
Icke-nekrotiserande främre nodulär sklerit: En eller flera hårda noduli (upphöjningar i vävnaden), oftast nära limbus och ofta i en ring runt limbus.
Främre nekrotiserande sklerit: Akut och allvarlig form. Nekrotiserad sklera där uveavävnad kan lysa igenom. Risk för spontan perforation är ovanlig men finns.
Bakre sklerit: Drabbar sklera bakom ekvatorn. Allvarlig och kan leda till blindhet. Ofta feldiagnostiserad och behandlas för sent. Associerad med inflammation i närliggande vävnad, makulaödem, proptos och begränsad ögonrörlighet.
Hur skiljer man typerna åt?
Icke-nekrotiserande främre diffus sklerit: Ger en mer utbredd rodnad och svullnad som omfattar en kvadrant eller mer av främre sklera. Området är lätt upphöjt och färgen är laxrosa till purpur.
Icke-nekrotiserande främre nodulär sklerit: Kännetecknas av en eller flera hårda, lokala knutor (noduli) nära limbus, ofta i en ring. Detta är den tydligaste skillnaden mot diffus form.
Främre nekrotiserande sklerit: Här ser man nekrotiserad sklera där uveavävnad kan lysa igenom. Det är den mest allvarliga formen och skiljer sig genom vävnadsdöd och risk för perforation.
Bakre sklerit: Svår att se vid yttre inspektion. Skiljs genom symtom som djup smärta, proptos, begränsad ögonrörlighet och fynd som makulaödem eller vätska under retina (kräver ultraljud eller bilddiagnostik).
Vad är pingucuela?
Pinguecula
Gul-vit upphöjning på bindhinnan, består av protein, fett eller kalcium.
Symtom: torrhetskänsla, obehag, främmande kropp-känsla.
Vanligtvis ingen behandling – fuktande droppar vid irritation.
Om rött och inflammerat → pingueculit, behandlas med antiinflammatoriska medel.
Vad är pterygium och när behöver det behandlas?
Pterygium är ett triangulärt membran som växer in över ögats yta efter långvarig exponering för sol och ljus. Det behöver behandlas om det ökar i storlek, är konstant inflammerat, ger känsla av främmande kropp, orsakar dragning i hornhinnan som påverkar synen eller om det stör användning av kontaktlinser.
Beskriv keratit inkusive orsaker, riskfaktorer, symptom och behandling?
Keratit är en inflammation i hornhinnan som oftast orsakas av bakterier, virus, svamp eller amöba. Riskfaktorer är kontaktlinser, trauma och immunosuppression. Symtom: smärta, fotofobi, rodnad och nedsatt syn. Behandlas akut med antibiotika eller antivirala medel beroende på orsak – tillståndet är synhotande.
Vad är marginalkeratit respektive herpes simplex keratit?
Marginalkeratit
Marginalkeratit är ett avgränsat infiltrat nära limbus med en klar zon emellan. Det orsakas oftast av toxiner från bakterier och såret är vanligen sterilt. Tillståndet läker spontant på 3–4 veckor utan behandling, men kan behandlas med topikala antibiotika och steroider i cirka en vecka. Recidiv är vanligt.
Herpes simplex keratit är en hornhinneinflammation orsakad av herpes simplex-virus, oftast HSV-1. Den kännetecknas av dendritiska sår i hornhinnan och är den vanligaste infektiösa orsaken till korneal blindhet i utvecklade länder. Typiska symtom är rodnad, ljuskänslighet, tårflöde, suddig syn och ibland mild smärta. Ett associerat fynd är akut unilateral follikulär konjunktivit, som ofta förekommer samtidigt vid primär infektion eller skov. Behandlingen är topikal antiviral terapi (t.ex. aciklovir eller ganciklovir), ibland kompletterad med oral antiviral behandling vid svåra fall eller immunosuppression. Steroider ska undvikas vid epitelial keratit eftersom de kan förvärra tillståndet.
Vad har patienten för progonos vid keratit?
Prognos vid keratit
• Mild – läker ut självmant utan större
kvarvarande korneal påverkan
• Moderat – läker med kvarvarande
korneal opacitet
• Svår – kan behöva genomgå PKP
Vilken typ av rött öga kan en patient med aktut glaukom ha?
Vid akut glaukom är ögat kraftigt rött med en stasinjektion som är mest uttalad runt limbus och ger ett blårött utseende nära kornea. Tillståndet kännetecknas också av korneal svullnad och en medelvid, ljusstel pupill
vad är kroniskt röda ögon och vad kan det bero på?
Kroniskt röda ögon är ett tillstånd där ögat under längre tid uppvisar rodnad utan den akuta karaktären som ses vid infektioner eller skador. Enligt presentationen kan det bero på flera orsaker, bland annat torra ögon, felställningar som entropion eller ektropion, sköldkörtelsjukdomar samt absolut glaukom, vilket är en avancerad form av glaukom där synen ofta är kraftigt nedsatt
Vad är hyposfagma?
Det är en sunkonjungtival blödning som uppkommer helt spontant men ser väldigt läskig ut då delar eller hela sklera blir blodröd. Går oftast över inom 2 veckor.
Vad är bulvkontusion och hur kan det uppstå?
Bulbkontusion är en skada på ögat som uppstår efter trubbigt våld mot ögonbulben. Den kan leda till subkonjunktival blödning, korneala skador, akut kornealödem, traumatisk irit och i allvarliga fall bulbruptur.
Vad är uveit/irit?
Uveit är en inflammation i ögats uvea, som omfattar strålkroppen, iris och chorioidea. Den vanligaste formen är irit, även kallad regnbågshinneinflammation. Tillståndet ger symtom som fotofobi, tårflöde, värk och ofta mios (sammandragen pupill). Det är nästan alltid ensidigt, men vid bilateral irit finns ofta en underliggande grundsjukdom.