Ovido
Språk
  • Engelska
  • Spanska
  • Franska
  • Portugisiska
  • Tyska
  • Italienska
  • Nederländska
  • Svenska
Text
  • Stora bokstäver

Användare

  • Logga in
  • Skapa konto
  • Uppgradera till Premium
Ovido
  • Hem
  • Logga in
  • Skapa konto

Anatomi och fysiologi 2

Ben vävnad

Det är en levande vävnad som hela tiden byggs upp och bryts ner.
De yttre lagret ben kallas kompakt ben det är tätt och starkt. Gör så att kroppen klarar av vändning och vridning.


Inuti benat finns spogiöst ben som ser ut som ett nätvärk av små balkar. De är lättare än de kompakta benet och fördelar ut tyngdkraft. Särskilt i ryggrad, knän.


I hålrum mellan kompakt ben och spogiöst ben finns benmärg

Benmärg

Antingen
blodceller (röd benmärg) eller

Fettreserv (gul benmärg

Finns mellan de kompakta benet och de spogiösa benet

Benhinnan

Benhinnan
Ligger runt benet och är där blodkärl och nerver sitter och nya benceller bildad.


Endost

Insidan av benet finns hinna där celler byggs upp.

Osteon

På mikroskopisk nivå är benvävnad uppbyggt av små enheter, osteon
De fungerar som små rör, där lagret av mineraliserad vävnad ligger runt en central kanal som innerhåller blodkärl.


Mellan lagrera finns små hålrum dår de mogna bencellerna sitter.


De har långa utskott som gör att cellerna kan kommunisera mer varandra och känna hur benet belastas

Belasta vårt ben

De är viktigt att vi velastar vårat ben regelbundet för att mekanisk belastning stimulerar benvävnaden att bli starkare.

Där vi utsätter ben för tryck känner osteocyterna av detta och skickar signaler till osteoblasterna att bygga mer benmassa.


så ökar bentätheten. Kroppen blir starkare om den används och svagare om den inte används

Överbelastning

Om man anstränger benet mer ån vad den hinner att bygga upp sig kan man få stressfraktur då benet inte hinner att bygga upp sig snabbare än den bryts ner

Fog

Ett ställe där två brn hålls ihop utan att kunna röra sig så mycket.
Finns där kroppen behöver stabilitet som skallens ben för att skydda hjärnan.

Revben och bröstben

Led

En koppling mellan två ben där de ska ske rörelse.
T.ex knäled som gör att vi kan böja och sträcka på benet.

Axelled så vi kan röra armarna.

Tre typer av muskelvävnad

1 sklettmuskelatur
2 Hjärtmuskelatur

3 Glattmuskelatur

Skelettmuskelaturen

Den styr vi med egnen vilja
Den styrs med nevsystemet och muskelernas egna struktuerer

Allt startar i hjärnan, där ifrån skickas en nervinpuls genom ryggmärgen vidsre till en motorisk nerv som leder till muskeln.


Signalen fortsätter till muskelfiberns via motorändplattan. Där omvändlas nervsignalen till en elektrisk inpuls i muskelfibern

Muskelfiber

vid lätt arbete aktiveras några
Vid tyngre arbete aktiveras många

Autonoma nervsystemet

Hjärtmuskelatur och glatt muskelatur
Styr

hjärtats slag

Blodtryck

Matsmältning

Svettning

Elektrolyter

Natrium
Kalium

Lacium

Magnesium

Klorid

Fosfat

Bikarbonat

Natrium

Blodtryck, vätskebalans, nervsignaler
Brist-Huvudvärk

Högt- Högt bt

Kalium

Hjärtats rytm, muskler
brist- svaghet

Kalcium

Skelett, muskler
brist- kramper

högt- njurskador, trött

Magnesium

Muskler
brist - rykningar

högt- lågt bt

Klorid

ph balans
brist ph rubbning

högt ph rubbning

Fosfat

Energi
brist muskelsvaghet

högt kärlförkalkning

Njurarna

renar blodet och ser till att vätske och saltbalansen är bra

Njurarnas renings process

Sker i nefron. i början av varje nefron finns glomerulus där blodet filtreras och vätskan hamnar i bowmans kapsel.
Sedan i njurens kanaler tar kroppen tillbaka de vatten och salter den behöver.

rester bler urin

Hormonsystemet

Hjälper njurarna att hålla vätskebalansen på rätt nivå.
Adh-Gör att vi kissar mindra om vi behöver vätska

Aldosteron- kroppen behåller mer natrium och vatten stannar vilket höjer bt

ANP- Hjälper kroppen bli av med extra vätska när blodvolymen är hög

Tillsammans ser hormonerna till atg vätske och salt nivåerna är bra

Nyfödd

Organen är bildade men inte fördigutvecklade. Lungor och matsmältningsystemet anpassas
Immunförsvaret är omoget


Sinnet är mest outvecklat. Fokus är kort och färgseende svagt.

Hörsel, känsel smak finns från början


Hjärnan växer intensivt och nervcellerna bildar många nya kopplningar

Därför lär dom sig snabbt röra sig , känna igen ansikten och förstå omgivning.


Tillväxthormonet är aktivt

Barndom

Organ
Kroppen växer stadigt i längd och vikt. Musklerna stärks, sklettet förkalkas och hjärtat blir större och starkare.


Sinnen

Synen blir skarpare. Koordinationen förbättras.


Nervsystem

Hjärnan fortsätter utvecklas i språk, minne och problemlösning. Nervbanorna snabbare pga isolering runt nerverna.


Hormoner

Tillväxt hormonet och sköldkörtelhormonet är viktiga för att kroppen ska orka

Puberteten

Organ
Könsorganen utvecklas snabbt. Ökar mycket i muskelmassa hos män och fettvävnad hos kvinnor.


Sinnen

Sinnera är fullt utvecklade


Nervsystemet

Pannloben är inte fullt utvecklad vilket påverkar omdöme och inpulskontroll


Hormoner

Könshormoner ökar kraftigt

Östrogen hos kvinnor- bröst, mens, höfter

Testosteron hos pojkar- målbrott, skägg, muskler.

Vuxen

Organ
mest funktionella. Muskler, kondition och fertilitet är som högst. 20-30

Många funktioner minskar långsamt utan att märkas 30-40


Sinnen

Synen och hörseln kan förändras runt 40.


Nervsystem

Hjärnan är mest effektiv i planering och problemlösning.

Hjärnan kompenserar minskade nerveceller med nya kopplningar.


Hormoner

Klimakteriet minskar östrogen

Killar tappar testa gradvis

Ålderdom

Organ
Funktion minskar gradvis

Hjärtat pumpr mindra effektivt

Lungkapasiteten sjunker

Njurarna renar blodet långsammare.

Matsmältningen går långsammare


Sinnen

Sämre syn, hörsel, luktsinne smak


Nervsystem

reaktionsförmåga långsammare


Hormoner

Mindre hormoner påverkar ämnesomsättning, cellreparation och energinivå

Mikro organism

liten levande varelse. Kan vara bakterie, virus, svampar eller parasit

Kan göra oss sjuka eller hjälpa till med normalfloran


Finns i tarmen, på huden och i mun

Normalflora

De mikroorgananismer som lever i vår kropp utan att göra oss sjuka

Infektion

När bakterier, virus eller mikroorganismer och börjar föröka sig. alltså något utifrån

Inflamation

Kroppens egna reaktion på en skada eller av en infektion.
Området blir rött, svullet och ömt när kroppen försöker försvara sig

Farmako terapi

Bota sjukdom
Lindra symtom

förebygga sjukdom

Återställa kroppens funtioner

Ersätter ämnen kroppen inte producerar

Kroppens ph värde

7.40

Hormoner styr

Utveckling tillväxt
Reproduktion

vätske och saktnivåerna

Näringsämne

Edokrina

Hormonerna

Centrala nervsystemet

Hjärnan och ryggmärgen

Perifera nervsystemet

Nerver

Quiz
Rätten i socialt arbete
Diversidad Racial
tc
gloser v47
pedagogie universitaire cc2
hca
mat og helse
dr and mrs vandertramp
15
begrepp naturkunskap
hh
introduction au droit
pedagogie universitaire celine
Définition géologie
Cellula e sistema nervoso
Attività chimica degli organismi
Le molecole biologiche
Atomi e molecole
droit constitutionnel S1
Tenta plugg
Exam 4 7.2-7.4
sooomse
Biomolecules - proteins
perfekt
spanska perfekt
anglais banking generalities
Svenska
chapter 12 latin closed book vocab
Bail commercial
trrr
proteinbiosynthese
franska glosor v49
Compta Q1
Géologie
cap 2B
sociologie chapitre
hoofdsteden
sociologie ch&pitre
coordinate
förebygga skador och uppvärmning prov
Biomolecules - Nucleic Acid
Cap.1
biologia
zelle zellorganellen
Sam inf prov
anglais Voc 1
berbers/spaans 2
Klassenarbeit vokabeln
Menstrual Cycle and IVF
soxiologie cc2