Anatomi och fysiologi 2
Ben vävnad
Det är en levande vävnad som hela tiden byggs upp och bryts ner.
De yttre lagret ben kallas kompakt ben det är tätt och starkt. Gör så att kroppen klarar av vändning och vridning.
Inuti benat finns spogiöst ben som ser ut som ett nätvärk av små balkar. De är lättare än de kompakta benet och fördelar ut tyngdkraft. Särskilt i ryggrad, knän.
I hålrum mellan kompakt ben och spogiöst ben finns benmärg
Benmärg
Antingen
blodceller (röd benmärg) eller
Fettreserv (gul benmärg
Finns mellan de kompakta benet och de spogiösa benet
Benhinnan
Benhinnan
Ligger runt benet och är där blodkärl och nerver sitter och nya benceller bildad.
Endost
Insidan av benet finns hinna där celler byggs upp.
Osteon
På mikroskopisk nivå är benvävnad uppbyggt av små enheter, osteon
De fungerar som små rör, där lagret av mineraliserad vävnad ligger runt en central kanal som innerhåller blodkärl.
Mellan lagrera finns små hålrum dår de mogna bencellerna sitter.
De har långa utskott som gör att cellerna kan kommunisera mer varandra och känna hur benet belastas
Belasta vårt ben
De är viktigt att vi velastar vårat ben regelbundet för att mekanisk belastning stimulerar benvävnaden att bli starkare.
Där vi utsätter ben för tryck känner osteocyterna av detta och skickar signaler till osteoblasterna att bygga mer benmassa.
så ökar bentätheten. Kroppen blir starkare om den används och svagare om den inte används
Överbelastning
Om man anstränger benet mer ån vad den hinner att bygga upp sig kan man få stressfraktur då benet inte hinner att bygga upp sig snabbare än den bryts ner
Fog
Ett ställe där två brn hålls ihop utan att kunna röra sig så mycket.
Finns där kroppen behöver stabilitet som skallens ben för att skydda hjärnan.
Revben och bröstben
Led
En koppling mellan två ben där de ska ske rörelse.
T.ex knäled som gör att vi kan böja och sträcka på benet.
Axelled så vi kan röra armarna.
Tre typer av muskelvävnad
1 sklettmuskelatur
2 Hjärtmuskelatur
3 Glattmuskelatur
Skelettmuskelaturen
Den styr vi med egnen vilja
Den styrs med nevsystemet och muskelernas egna struktuerer
Allt startar i hjärnan, där ifrån skickas en nervinpuls genom ryggmärgen vidsre till en motorisk nerv som leder till muskeln.
Signalen fortsätter till muskelfiberns via motorändplattan. Där omvändlas nervsignalen till en elektrisk inpuls i muskelfibern
Muskelfiber
vid lätt arbete aktiveras några
Vid tyngre arbete aktiveras många
Autonoma nervsystemet
Hjärtmuskelatur och glatt muskelatur
Styr
hjärtats slag
Blodtryck
Matsmältning
Svettning
Elektrolyter
Natrium
Kalium
Lacium
Magnesium
Klorid
Fosfat
Bikarbonat
Natrium
Blodtryck, vätskebalans, nervsignaler
Brist-Huvudvärk
Högt- Högt bt
Kalium
Hjärtats rytm, muskler
brist- svaghet
Kalcium
Skelett, muskler
brist- kramper
högt- njurskador, trött
Magnesium
Muskler
brist - rykningar
högt- lågt bt
Klorid
ph balans
brist ph rubbning
högt ph rubbning
Fosfat
Energi
brist muskelsvaghet
högt kärlförkalkning
Njurarna
renar blodet och ser till att vätske och saltbalansen är bra
Njurarnas renings process
Sker i nefron. i början av varje nefron finns glomerulus där blodet filtreras och vätskan hamnar i bowmans kapsel.
Sedan i njurens kanaler tar kroppen tillbaka de vatten och salter den behöver.
rester bler urin
Hormonsystemet
Hjälper njurarna att hålla vätskebalansen på rätt nivå.
Adh-Gör att vi kissar mindra om vi behöver vätska
Aldosteron- kroppen behåller mer natrium och vatten stannar vilket höjer bt
ANP- Hjälper kroppen bli av med extra vätska när blodvolymen är hög
Tillsammans ser hormonerna till atg vätske och salt nivåerna är bra
Nyfödd
Organen är bildade men inte fördigutvecklade. Lungor och matsmältningsystemet anpassas
Immunförsvaret är omoget
Sinnet är mest outvecklat. Fokus är kort och färgseende svagt.
Hörsel, känsel smak finns från början
Hjärnan växer intensivt och nervcellerna bildar många nya kopplningar
Därför lär dom sig snabbt röra sig , känna igen ansikten och förstå omgivning.
Tillväxthormonet är aktivt
Barndom
Organ
Kroppen växer stadigt i längd och vikt. Musklerna stärks, sklettet förkalkas och hjärtat blir större och starkare.
Sinnen
Synen blir skarpare. Koordinationen förbättras.
Nervsystem
Hjärnan fortsätter utvecklas i språk, minne och problemlösning. Nervbanorna snabbare pga isolering runt nerverna.
Hormoner
Tillväxt hormonet och sköldkörtelhormonet är viktiga för att kroppen ska orka
Puberteten
Organ
Könsorganen utvecklas snabbt. Ökar mycket i muskelmassa hos män och fettvävnad hos kvinnor.
Sinnen
Sinnera är fullt utvecklade
Nervsystemet
Pannloben är inte fullt utvecklad vilket påverkar omdöme och inpulskontroll
Hormoner
Könshormoner ökar kraftigt
Östrogen hos kvinnor- bröst, mens, höfter
Testosteron hos pojkar- målbrott, skägg, muskler.
Vuxen
Organ
mest funktionella. Muskler, kondition och fertilitet är som högst. 20-30
Många funktioner minskar långsamt utan att märkas 30-40
Sinnen
Synen och hörseln kan förändras runt 40.
Nervsystem
Hjärnan är mest effektiv i planering och problemlösning.
Hjärnan kompenserar minskade nerveceller med nya kopplningar.
Hormoner
Klimakteriet minskar östrogen
Killar tappar testa gradvis
Ålderdom
Organ
Funktion minskar gradvis
Hjärtat pumpr mindra effektivt
Lungkapasiteten sjunker
Njurarna renar blodet långsammare.
Matsmältningen går långsammare
Sinnen
Sämre syn, hörsel, luktsinne smak
Nervsystem
reaktionsförmåga långsammare
Hormoner
Mindre hormoner påverkar ämnesomsättning, cellreparation och energinivå
Mikro organism
liten levande varelse. Kan vara bakterie, virus, svampar eller parasit
Kan göra oss sjuka eller hjälpa till med normalfloran
Finns i tarmen, på huden och i mun
Normalflora
De mikroorgananismer som lever i vår kropp utan att göra oss sjuka
Infektion
När bakterier, virus eller mikroorganismer och börjar föröka sig. alltså något utifrån
Inflamation
Kroppens egna reaktion på en skada eller av en infektion.
Området blir rött, svullet och ömt när kroppen försöker försvara sig
Farmako terapi
Bota sjukdom
Lindra symtom
förebygga sjukdom
Återställa kroppens funtioner
Ersätter ämnen kroppen inte producerar
Kroppens ph värde
7.40
Hormoner styr
Utveckling tillväxt
Reproduktion
vätske och saktnivåerna
Näringsämne
Edokrina
Hormonerna
Centrala nervsystemet
Hjärnan och ryggmärgen
Perifera nervsystemet
Nerver