plöstliga onormal elektriska aktivitet över hela hjärnan➡️krampanfall. måste uppkomma flera ggr för diagnotisering
infektion, hjärn trauma, ärftlighet, hjärntumör, tillfällig ischemi, cerebrovaskulär skada, toxisk påverkan, hypoglykemi, uremi, leversvikt, elektrolytrubbningar,
psykisk/fysisk stress, diskoljus, flimrande tv skämr, ljusblixtrar, hormonella förändringar, vissa läkemedel. kan förekomma hos friska personer
delas in i generaliserande o fokala anfall.
alltid medvetande påverkan, pverkar båda hjärnhalvorna, delas in i toniskt kloniskt anfall, myklona anfall och absenser
plötslig och helt förlust av medvetandet. toniska kramper är muskelspänningar/kramper i ryggen, extremiteter, halsen och stämbanden (anfalls skrik). kloniska kramper är symetriska snabba regelbunda muskelsryckningar. urin och feces avgångar. symptomen övergår sen men man knr trötthet. ganska långvarigt (min)
plötslig och kortare förlust av medvetande. inga kramper utan personen är frånvarande o svarar inte på tilltal. vanligt hos barn
plöstligt korta snaba ryck i muskler men medvetandet är kvar
startar bara i en del av hjärnan. symptom beror på vart i hjärnan urladdning uppstår. kan vara utan medvetenhet eller med medvetenhet
är förkänslor innan krampanfallen sker. prodromer kmr före aura
livshotande tillstånd då anfall under minst 5 min eller flera ggr i rad utan nån förbättrning➡️syrebrist, andningsproblem, hjärnskador
vanligt med EEG, MRT o CT anamnes, blodprov: hb, blodsocker, kalcium, magnesium, CRP, kreatinin, urinprov, leverprov. EKG.
tajta kläder löses upp, lägg hen åt sidan (hålla luftvägarna fria), ta bort kuddar under huvvet, minska risk för fall o skador i miljön, registera anfalls typ, tid o längd
efter 5 min anfall ge diazepam (kortvarig). komtroll av EKG, blodtryck o andning. fosfeny kan ges om diazepam inte hjälper
vagusnervstimulering: med typ en pacemaker under huden på nyckelbenet skickar signaler vagus nerven➡️minskar anfall. djuphjärnstimulering: elektroder i specifika hjärnområden för att minska anfall
finns olika beroende på vilka celler dom drabbar men vanligast är gliom och allvarligast är glioblastoni. primär innebär att den uppstår i hjärnan sen finns sekundär som är en spridning från annat ställe i kroppen
epileptiska anfall. lokaliserande symptom. tryckeffekter➡️huvudvärk, synpåverkan. progressiv huvudvärk är typiskt, den förvärras vid ansträgning. psykiska förändringar. medvetandepåverkan pga högt intrakranialt tryck
CT o MRT, klinisk undersökning,lungröntgen, hjärnbiopsi
tar bort en del elr hela tumören, glukokortikoider, strålbehandling cytostatika, antiepileptika
de ligger alltid utanför hjärnväven. vanligast är hypofysära adenom. meningiom=i hjärnhinnor. neurinom= perifera nerver. sällan symptom
kronisk progressiv sjukdom som beror på dopaminbrist➡️ för mkt acetylkollin och skakiga stela rörelser.
okänd. men den skapar oxidativ process som leder till att syreradikaler skadar cellerna
framför allt tre st: tremor (ofrivilliga skakningar), hypokinesi (minskad rörelseförmåga) och muskelrigiditet (muskelstelhet) . andra är obstipation,miktionsbesvär, pupillkontraktion, ökad saliv talg o svett, förlust av doft och förändrat nattseende, sömnstörning, känselenomen år innan motoriska symptom
krävs två/tre av de klassiska tre symptomen. SPECT (form av CT som visar dopaminbrist)
bara för symptom lindring. antioxidations behandling:vitamin E tex. levodopa. dopaminagonister. MAO B hämmare. COMT hämmare. antikollinergika. jkirurgi: elektrisk stimulering. fysioterapi, psykisk stöd
kronisk autoimun sjukdom då kroppen angriper myelinet som är snabbledning och isolering system för nevceller. sjukdomen gör att nervcelles signaler försämras eller blockeras➡️neuroliska symptom och ärrbildning(skleros). drabbar CSN framförallt. tre typer: primär skovvis MS, sekundär progressiv MS, primär progressiv MS
infektion av virus, drabbar mer dom i västvärlden, kvinnor mer än män, yngre personer mer, om ens tvilling har MS
beror på vart i CSN den drabbar. många får bestående funktionsnedsättning. börjar med inflammation och neurodegeneration sen känselbortfall, synfältsbortfall sen ofta domningar, stickningar sen ofta symptomfri period. andra symptom är extrem trötthet, muskelsvaghet, dimsyn/dubbelseende, synnedsättning, miktions o tarmbesvär, tal problem, tremor
vanligast tpyen. plötsliga försämringar av neuroloska symptom men mellan dem så kan personen återhämta sig helt eller delvis.
ofta efter fler aår av prmär skovvis. gradvis kontinuerlig försämring av neurologiska funktioner kan ha skov i början
kontinuerlig försämring av sjukdomen utan symptomfria perioder (skov) från början
neurologisk undersökning. Likvorelfores & plasmafores: man jämför igG i cerebrospinal värska och igG i blodplasma, om man hittar oligoklonala band i cerebrospinal västkan som inte finns i blodet så tyder det på antikropps produktion i CNS (kronisk inflammation). MR
glukokortikoider, beta interferoner, antiepileptika, spasmolytiska, botulinum toxin
