En smal spalt av starkt ljus kommer från en ljuskälla, spalten fokuseras på ögat och kan sedan betraktas under förstoring med hjälp av ett binokulärt mikroskop
Ett biomikroskop består av 3 delar:
• Spaltlampan (som är belysningssystemet)
• Biomikroskopet
• Mekaniska systemet som kopplar ihop
belysningssystem och biomikroskop och som även gör det möjligt att styra och positionera instrumentet
Zeiss-typ → belysningsarmen och mikroskoparmen är kopplade ihop och rör sig tillsammans (koaxialt).
Haag-Streit-typ → belysningsarmen och mikroskoparmen är separata och kan röra sig oberoende av varandra, vilket gör det mer flexibelt för olika belysningsvinklar.
Spalten går att justera mellan 0-12 eller 0-14 mm. Smal spalt används för att få en genomskärning medan bred spalt används för att inspektera ytan.
Oftast använder man också hög spalt, med undantag för att titta in i pupillen då låg spalt är mer vanligt
Observationssytemet består av ett stereomikroskop med ett objektiv och okular.
Objektiv (stark pluslins) → samlar in och förstorar bilden från ögat.
Galileiskt teleskop → används för att förstora bilden ytterligare.
Inverterande prisma → vänder bilden rätt (eftersom optiken annars skulle ge en upp och nedvänd bild).
Astronomiskt teleskop → ger ytterligare förstoring och gör att man kan studera små detaljer.
1. Ljuskälla
2. Filter
3. Spalthöjd
4. Okular
5. Förstoring
6. Spaltbredd
7. Reflekterande spegel
8. Hakstöd
9. Pannstöd
10.Joystick
se bild
Spalten ska vara i bredast möjliga läge. Helst ska diffuseringsfilter vara på, finns inte det går servett eller liknande bra istället.
Förstoring ska vara 6-10x
Belysning ska vara medel till hög.
Använingsområdet: Allmän överblick av ögats främre segment såsom ögonlock, fransar, skelera, korena iris och pupill. Bra vid utvärdering av kontaktlinssits
Bred spalt: Mest ytstrukturer
Paralellepiped(medelbred spalt): Balans mellan yta och djup- du ser bägge delar
Optisk sektion (smal spalt): Du ser djupet i ögat, dvs mest genomskärning.
45 grader-en bra balans mellan yta och djup
5 grader- nästa bara yta.
85: Endast djup
Spaltbred 2-4 mm
Mikroskop rakt framför pat kornea
10-25 x förstoring
Ljuskälla 45 (30-60 grader från rak position)
Tunnast möjliga spalt. Spalt så tunn som möjligt (0,1-0,2 mm) Ljuskällan från 45 grader. Hög belysning och mörkt rum. Väl inställt fokus
Vinkel 45-50 grader
Förstoring på 16 och förstora långsamt till 40x
Totalt mörkt rum
Minsta spalthöjd och bredd.
Fokusera ljuspunkten i mitten av pupill och främre kammaren
Skärpa ska fokuseras mellan iris och hornhinna för att att det ska hamna på främre kammaren. Denna zon är normalt optiskt tom och ska upplevas svart.
Pupillzonen ska upplevas optisk tom och svart. Protein såsom vid ex gråstarr kan göra att det istället för svart upplevs grått eller mjölkigt.
Vita blodkroppar som kommit ut kan också synas, vilket tyder på infektion
Vid indirekt belysning ska en 1-2 mm bre parallepiped används, förstoring ska vara ca 10X och vinkel på ljuset ca 45 grader. Fördelen med detta är att du får en reflextion och kan se lager för lager, ex endotelet i kornea. Du tittar här på området utanför den belysta zonen.
Man belyser det objekt man vill titta på bakirfrån genom att rikta ljuset mot något som gör att det reflekterande ljuset måste passera genom det objektet man önskar lysa upp
Du lyser rakt in i pupill. Du har ingen vinkel på ljuset. Ljuset studsar då mot näthinnan och lyser upp iris. Om ljuset lyser igenom iris tyder det på att den är tunn där ljuset lyser igenom
Du lyser mot Iris nära pupillen med stor vinkel smal spalt. Du ska ha stor förstoring på mikroskopet. Detta kommer göra att du kan se hornhinnan och linsens lager.
Jag ska ha en smal och låg spalt i kant med pupillen. Liten vinkel på ljuset och medelhög förstoring
Ett sätt att oservera kornea. Vid friskt kornea sker en totaltreflektion när du lyser med smal spalt med vinkel på ljus i ca 45 grader och förstoring på ca 10 gånger. Observera att du ska lysa mot temporala limbus.
Används för att betrakta endotelcellslagret.
Spaltbredd ska vara 2-3 mm parallellepiped.
Förstoring ca 16 gånger-sedan går du succesivt mot minst 40.
Belysningsvinkel 45 grader mot ögat och obeservationssystemet 45 grader från ögat i motsatt riktning som ögat
På så sätt får du en genomskärning och kan se ögats endotelcellslager.
1.Tårfilm
2.Ögonlock
3.Ögonfransar
4.Bulbära Konjunktiva
5.Sclera
6.Limbus
7.Kornea
8.Främrekammaren
9.Iris
10.Kammarvinkel
11.Lins
12.Palpebrala konjunktiva
Lyssna på föreläsning och skriv svar när repris kommit ut
1. Tårmenisk
Det är den lilla vätskespalten mellan nedre ögonlocket och cornea.
Genom att mäta dess höjd kan man bedöma mängden tårvätska (kvantitet).
En låg tårmenisk tyder på för lite tårar.
2. Partikelhalt (debris)
Små partiklar eller "skräp" i tårfilmen.
Mycket partiklar kan tyda på instabil eller dålig tårfilm och ibland inflammation.
3. Partikelhastighet
Hur snabbt partiklarna rör sig i tårfilmen.
Påverkas av tårarnas viskositet och flöde. Trög rörelse → högre viskositet.
4. Interferometri
Man tittar på ljusreflexer i tårfilmens lipidskikt.
Interferensmönstren avslöjar lipidlagrets tjocklek och kvalitet.
Tunnt lipidlager → snabb avdunstning.
5. Break-up time (BUT)
Tiden från en blinkning tills första "torrfläcken" uppstår i tårfilmen.
Kort BUT → instabil tårfilm, ofta pga dålig kvalitet i mucin- eller lipidlager.
👉 Sammantaget analyserar man alltså:
Kvantitet: hur mycket tårar (tårmenisk).
Kvalitet: hur väl lagren fungerar (interferometri, BUT).
Viskositet: hur trögflytande tårarna är (partikelrörelse).
