Protoner +
Elektroner -
Neutroner (ingen laddning)
Elektrisk kraft eller bindningsenergi
En atom är oladdad. Antaler positiva är samma som antalet elektroner.
Det innebär att energi inte kan förstöras utan bara omvandlas.
lägesenergi
rörelseenergi
viloenergi
Elektronen kommer att åka mot den positivt laddade plattan.
Elektronen i K-skalet är starkare bunden eftersom den elektriska kraften är starkare ju närmare kärnan man kommer och K-skalet är närmare kärnan än M-skalet.
Elektronen i blyatomen kommer ha den starkaste bindningen. Blyatomen innehåller 82 protoner och kiselatom 14. Kraften från 82 protoner är starkare än från 14st.
-Våglängden är sträckan mellan vågtoppar.
-Frekvensen är antalet svängningar per sekund.
-Låg frekvens betyder låg energi
-Hög frekvens betyder hög energi
-Joniserande strålning= röntgenstrålning, har högst energi och frekvens
-Ickejoniserande strålning= synligt ljus, har längst våglängd
Minst 10,2 keV
Karakteristiska röntgenstrålningen med energi 59 keV skapas genom att en K-elektron slås ut och en L-elektron tar platsen (69-10=59 keV). Karakteristiska töntgenstrålning med 8 keV uppkommer genom att en elektron i L-skalet slås ut och en elektron från M-skalet tar plats (10-2=8 keV).
En isotop är en varaiant grundämne med ett annat masstal. Alltså kärnan har kanske fler neutroner än grundämnet. Till exempel; C12 är grundämnet och har 6 protoner och 6 neutroner, C14 är isotopen som har då 5 protoner och 8 neutroner.
En jon är en atom som fått eller förlorat en elektron så att den inte längre neutralt laddad utan plus- eller minusladdad.
Joniserande har så hög energi att den kan skapa joner, alltså slå ut elektroner från atomer. Ickejoniserande strålning har inte nog hög energi för att kunna göra detta.
Röntgenstrålning och gammastrålning är samma sak förutom att röntgenstrålning skapas av oss ocg gammastrålning kommer från ett sönderfall radioaktivt ämne.
Anoden är vanligen gjord av Wolfram (tungsten). Den har mycket högt smält punkt, 3422 grader celsius och har högt Z (protoner).
-Karakteristisk röntgenstrålning: En elektron från ett inre skal blir utknuffad och en elektron från en yttre skal tar dess plats. När detta sker så skickar atomen ut en foton som har energin; Bindningsenergi skal 1 - Bindningsenergi skal 2= Karakteristisk röntgenstrålning för att få en energijämvikt.
-Bromsstrålning: Uppkommer då en elektron accelerar, bromsas upp eller byter riktning och sänder ut energi.
Den förekommande växelverkansprocesser i anoden är att elektronen krockar med andra elektroner och detta genererar värme.
Bly. Bly har strörre atomkärnor med fler protoner vilket ger en strörre attraktrionskraft mot elektronerna.
Elektron. En proton attraheras inte av en positivt laddad atomkärna och skulla inte vika av och tappa energi.
Maxenergin blir då 80 keV. Medelenegin är ca 25% av max så 28 keV.
Rörströmmen är strömmen av eletroner som accelereras mot anoden. Det är hur många elektroner skickar till anoden.
Visar hur många fotoner som har kommit ut.
Röntgenfotonerna som kommer ut ur röret kommer att ha många olika energier.
Anoden roterar för att sprida ut värmen som skapas där elektronerna träffar den eftersom om den träffar samma. punkt så kan den smältas.
-Fotoelektrisk effekt
-Comptonspridning
HVS, halvvärdesskikt, är den mängd material som behövs för att stoppa hälften av fotonerna som t ex kommer ut ur ett röntgenrör.
DNA anses mest kritisk när det gäller strålskador.
Det blidas fria radikaler i vattnet som i sin tur kan orsaka bindningsbrott och andra skador på cellens makromolekyler, t ex DNA.
Tätjoniserande strålning orsakar mycket oftare dubbelsträngsbrott på DNA, mågot som är mycket svårare att reperera än enkelsträngsbrott som är vanligast vid glest joniserande strålning.
Eftersom de har snabbare celldelning (växer mycket) och de har även ett längre liv framför sig vilket ökar risken för att en cancer ska hinna utvecklas.
Stokastiska effekter: Ökad dos ger ökad sannolikheten för effekten, inget tröskelvärde, effektens svårighetsgrad oberoende av dosen.
Ex: cancer, ärftliga skador
Effekten uppträder alltid över tröskelvärdet, tröskelvärde finns ofta, svårighetsgraden ökar med ökad dos. Beror i grunden på att cellen dör när den försöker dela sig.
Ex: hudrodnad, fosterskador.
Energi som strålningen lämnar i en massa.
Enhet: Gy (Gray)
Olika typer av strålning skadar biologisk vävnad olika mycket.
För att ange ekvivalent dos så tar man viktfaktor (Ws) gånger absorberad dos. H= Ws x D
Ws= fotoner 1 och alfa 20
Enhet: Sv (Sievert)
Olika organ har olika strålkänslighet så viktar vi EKVIVALENT med organ. E= Wt x H (Denna dos tar hänsyn till att organen har olika strålkänslighet.)
Enhet: Sv (Sievert)
Viktfaktor Wt= benmärg 0.12 och hud 0.01
Röntgenstrålning och gammastrålning
Alfastrålning och betastrålning
Joniserande strålning har så hög energi att den rycka loss elektroner ur atomer eller molekyler och på så sätt så förvandla dessa till joner.
Elektron i K-skalet eftersom den kigger närmast kärnan och upplever en större elektrisk attraktion från prtonerna i atomkärnan än elektroner i det yttre skalet.
Bromsstrålning är en växelvrkansprocess för en elektron i anoden. Den uppstrår när en elektron accelererar, bromsas upp eller byter riktning och sänder ut energi.
Det skickar en ström av elektroner från en negativt laddad katod till en positivt laddad anod. När elektronerna kolliderar med anoden bromsas de upp och förlorar sin energi. Den energin omvandlas till röntgenstrålning.
-Fotoelektrisk effekt: En foton skickar in och slå ut en inre elektron i en atom med all sin energi. Utslagna elektron kallas för fotoelektron. När fotoelektronen är bortslagen så skapar det en "tom" plats i skalet och då kommer en yttre elektron för att fylla den tomma platsen. Processen resulterar till karakteristisk röntgenstrålning frigörs.
-Comptonspridning: Fotonen träffar en elektron och förlorar en del av sin energi till elektronen. Denna elektron kallas comptonelektron. Efter kollisionen har fotonen mindre energi och ändrar sin riktning. Det blir ett nytt foton och en annan riktning än det ursprungliga. Detta kallas för comptonspridd foton.
Alfastrålning är består av alfapartiklar som är tunga och stora och har 2+ laddning. Elektronstrålning är mycket mindre och består av lätta elektroner som har bara 1- laddning. Pga den större massan och den positiva laddningen hos alfastrålning har de högre potential att orsaka skada. Även om alfastrålning har låg penetration och kan oftast stoppas av ett enkelt papper så kan den forfatande orsaka skada när de kommer i direkt kontakt med eller inhaleras eller förtärs. Och pga sin interaktion med biologiska vävnader kan alfastrålnig orsaka skador på DNA mycket värre (kan skada båda strängarna på DNA) som kan leda till mutation eller cancer. Elektronstrålning kan också skada DNA men det är mindre effektivt eftersom den kan bara skada en sträng av DNA som är lätta att fixa.
Att ett tröskelvärde är den lägsta dos strålning som krävs för att örsaka en märkbar skada eller effekt i en organism. Det kan variera beroende på typ av skada och individens känslighet.
Strålningen som lämnar kroppen som går i alla riktningar. Det kan göra bilderna suddiga.
Ett blyförkläde och thyroideaskydd.