Handlar om avkodningaförmåga och språkförståelse.
läsande= avkodning x förståelse ( x motivation)
Kognitiva perspektivet är våra tankar inne i huvudet. Tankeprocess och strategier som används när vi läser och tolkar text.
Man ska kunna tolka, analysera och använda texter i olina sociala sammanhang.
Det är en läsutvecklingsmodell ur ett kognitivt perspektiv.
En ljudmetod
Här lär sig eleverna dom vanligaste vokalerna och konsonanterna först. Lär sig koppling mellan grafem/ fonem, avkodningen blir automatiserad. Ljudad noggrant med hjälp av fingret.
Socialt perspektiv.
Helhetsmetoden (innehåll och funktion) förståelse i fokus.
Textens ämensinnehåll
Vad handlad texten om?
Textens formella aspekter, stavning, grafem/ fonem kopplingar, alfabetet, meninguppbyggnad, genrestruktur.
Hur ska vi bygga upp texten?
Textens funktion och syfte
Att berätta eller förklara någor för någon.
Att instruera någon om hur någor ska göras.
Att argumentera för att övertyga någon.
Varför gör vi det här?
Balanserad läs- och skrivundervisning
Kodknäckare
Meningsskapare
Textanvändare
Textkritiker
formundervisning.
avkodning, stavning, skiljetecken och meningsbyggnad
Låta eleverna delta i att förstå och skapa meningsfulla texter.
Arbete med texters syfte och funktion dvs genrekunskap och pragmatisk kunskap
Arbete med texters perspektiv, författarperspektiv, hur texter positionerar oss.
Tydlig undervisning, hur man konkret undervisar.
De underförstådda, eleverna får tänka själva.
Reciprok Undervisning
Transaktionell Undervisning
Begreppsorienterad Undervisning
Används under en kortare period. Man använder 4 centrala strategier:
Sammanfatta (cowboyen)
Ställa frågor (reportern)
Reda ut (detektiven)
Föregripa (spågumman)
Eleverna riktar uppmärksamhet mot huvudinnehållet i texten, här blir det nödvändigt att skilja på viktig och mindre viktig information.
Här testar eleven sin egen förståelse genom att ställa frågor.
Om eleven stöter på något som är svårt att förstå i texten, måste eleven bedöma vad som kan göras för att reparera bristande förståelse.
Att i förväg göra antaganden om vad texten handlar om utifrån titel, rubriker och bilder. Här aktiveras förkunskaper.
Utvecklingen av god läsförståelse är beroende av att strategiundervisning går som en röd tråd genom elevernas skolvardag. Eleverna gör bara tydliga framsteg om det pågår under lång tid, helst under flera år.
Några vanliga strategier:
Föregripa innehållet
Reagera på texten och koppla till egna erfarenheter
Konstruera bilder
Anpassa läsningen så eleverna förstår
Ställa frågor
Sammanfatta
Dom centrala begreppen sätts inom ett visst ämne i centrum, både när det gäller innehåll och läsningens syfte.
Det bygger på olika strategier:
Förkunskaper- framkalla förkunskaper innan, under och efter läsning.
Frågeställande- sätter ihop frågor om innehållet i texten.
Informationssökande- Elevernas målmedvetenhet att söka information i texten för att få svar på sina frågor.
Sammanfatta- Eleven tar fram den viktigaste informationen ur texten och sammanfattar den.
Grafisk organisering- Visuellt återge den textbaserade kunskapen genom att tex rita en begreppskarta
Balans i läs- och skrivundervisningen
form, funktion och innehåll
Ökar elevens lärande
För att kunna behärska ett ämnesområde fullt ut måste man behärska hur man läser, skriver, talar och förhåller sig kritiskt inom ämnet.
Ordförrådet i de kunskapsrelaterade språket kan liknas vid tegelstenar och murbruk.
De specifika ämnesorden är tegelstenar medans murbruket är de nyttoord vi använder för att koppla ihop tegelstenarna.
Alla texter som inte är berättande
Ett sätt att dela in litteratur
Beskrivande
Berättande
Argumenterande
Utredande
En väg in i att undervisa om att skriva berättelser.
-Start
-Hinder
-Lösning
-Mål
-Gammal genre
-Korta berättelser
-Handlar ofta om djur, förmänskligande av djur.
-Tydlig sensmoral
En genre riktad till barn. Varje bokstav illustreras med hjälp av bild och en vers
Lyrik, prosa och dramatik
Vygotskij uppfann begreppet.
Det innebär att läraren ska planera undervisningen på en nivå som ligger strax över vad eleven behärskar. Undervisningen kommer då ge bästa möjliga effekt på lärandet.
Det är det område där en individ kan utvecklas och lära sig med stöd från andra mer erfarna personer, som lärare, föräldrar eller kamrater.
Innebär att barnet medvetet funderar över språket, och de kan skilja mellan språkets form och innehåll.
När man är språkligt medveten kan man tex skilja på att ordet jorgubbe är längre än ordet tåg, dvs att barnet fokuserar på ordets form.
Om man inte är språkligt medveten anser man att ordet tåg är längre då man fokuserar på ordets innehåll och ser då ett lågt tåg framför sig.
Integration: koppla nya ord till sin förförståelse- påminna barnet om sådant de redan vet.
Repetition: Låta eleverna möta ord på olika sätt- läraren kan medvetet använda orden i daglig kommunikation
Förklara orden- använda synonymer
Språklig medvetenhet
Ordförråd
Förförståelse
Utvecklandet av olika strategier för läsförståelse
Att skriva sig till läsning
Det sociokulturella perspektivet innebär att lärande ofta sker tillsammans med andra genom deltagande i gemensamma aktiviteter.
-Högläsning ger en tydlig representation av språket. När vi läser högt så artikuleras språket tydligare än när vi talar.
- Möte med olika texter utmanar eleverna att möta nya ord och utökar vokabuläret.
-Genom att högläs böcker inom olika ämnen och genrer blir eleverna bekanta med olika texttyper men även olika ämnesspecifika ord.
-Att stanna upp i högläsningen för att förklara okända ord eller begrepp, att förutspå vad som kommer att hända och ställa metakognitiva frågor som utmanar tänkandet är strategier läraren kan använda sig av.
Hur man planerar undervisningen, börjar i läroplanen.
in text ska vara för sin egen skull och ut text ska gå ut till andra
Gemenskap
Tillhörighet till det lästa
Efter detta kan eleven själva börja reflektera över innehållet för att sedan kunna sammanfatta de viktiga i innehållet
Uppmärksamma eleverna på sitt eget lärande
Skapa struktur
Variation i undervisningen
Formativ bedömning
Få syn på elevernas förståelse
Motivera eleverna
Främja läs- och skrivundervisning
Dom blir vana med att använda tex Ipaden
Man kan tappa handstilen
Distraktioner, lätt att eleven gör något annat!
Barnen behöver ha tråkigt, allt kan inte vara "kul" hela tiden!
Fusk
Lärarens kompetens är inte tillräcklig för att stötta eleverna i det digitala
Att ständigt vara tillgänglig via sociala medier ökar stressen hon unga
"En mänsklig lärare kan aldrig ersättas av ett verktyg"
Tempot kan gå för snabbt när läraren använder färdigt digitalt material
Penna:
Det motoriska minnet av hur bokstaven
formas hjälper oss att skapa koppling
mellan bokstav och ljud
Läsaren av en pappersbok har lättare att
komma ihåg kronologin i en berättelse än
den som läser på skärm
Enligt kursplanen i Svenska för år 1-3 ska
eleverna lära sig skriva läsligt för hand
Skärm:
Elever som har svårt att forma bokstäver
för hand kan komma igång och skriva
Genom talsyntes kan eleverna höra
ljudet samtidigt som de skriver
bokstäverna.
Det är lätt att dela digitala texter och få
återkoppling från lärare och klasskamrater.
Enligt kursplanen i Svenska för år 1-3
ska eleverna lära sig skriva på dator.