Bränslen som är oförmultnade rester av döda växter och djur som dog för flera hundra miljontals år sedan, och som med tiden utsattes för högt tryck och hög temperatur så att de tillslut blev kolväten i form av stenkol, olja eller naturgas, beroende på temperaturen de utsatts för.
Fossila bränslen är energirika därför att det fanns
mycket energi lagrad i djuren och växterna. Den energin kom från början från solen.
• naturgas
En blandning av olika gasformiga kolväten, framför allt metan.
En typ av kraftverk där man förbränner naturgas och använder värmen till att skapa el.
Elen skaps genom att värmen får en turbin att snurra som är kopplad till en generator(permanentmagnet i en spole).
Permanentmagneten rör sig då i eller runt spolen så att ström skapas som transporteras till t.ex. våra
hushåll.
En blandning av amorft kol och omättade kolväten med många dubbel- och trippelbindningar.
En typ av kraftverk där man förbränner stenkol och använder värmen till att skapa el. Elen skaps genom att värmen får en turbin att snurra som är kopplad till en generator(permanentmagnet i en spole).
Permanentmagneten rör sig då i eller runt spolen så att ström skapas som transporteras till t.ex. våra hushåll.
En yngre form av stenkol. Växtrester från våtmark som bara har förmultnat delvis, men inte pressats ihop
under högt tryck.
En blandning av många olika kolväten, varav de flesta är mättade.
En industrianläggning där man förädlar och renar råolja och delar upp kolvätena i olika grupper
fraktioner) med fraktionerad destillation - en separationsmetod för att dela upp kolvätena i råoljan i olika grupper(s.k. fraktioner).
En energiform där energin kan sägas finnas lagrad i molekylernas bindningar.
Fotosyntesen är en endoterm process som sker hos alla växter där energi måste tillföras för att den kemiska reaktionen ska ske.
Solenergin är den energi som behöver tillföras för att växterna ska kunna tillverka druvsocker av koldioxid och vatten. Som biprodukt bildas även syrgas.
Fotosyntesen omvandlar alltså solenergi till kemisk energi. Det gröna klorofyllet i växternas kloroplaster fungerar som en katalysator för att reaktionen ska ske.
Druvsockret som bildas används till byggnadsmaterial i växten i form av stärkelse, cellulosa, fetter och till växtens cellandning.
Fotosyntesen kan beskrivas med ord:
koldioxid + vatten + solenergi -> druvsocker + syrgas
och med kemisk reaktionsformel:
6 CO2 + 6 H2O + solenergi - > C6H12O6 + 6 O2
Cellandning är en exoterm process som sker hos alla växter och djur där energin som bildas används för att växterna och djuren ska kunna leva.
Cellandningen sker i mitokondrierna som finns både i växtceller och i djurceller. Cellandning liknar den process som sker vid förbränning av druvsocker, men då det inte finns någon eld i cellerna så fungerar istället enzymer som katalysatorer för att reaktionen
ska ske. Som biprodukt bildas även koldioxid och vatten.
Man kan säga att cellandningen är fotosyntesen baklänges, fast med den skillnaden att värmeenergi bildas istället för solenergi.
Cellandningen kan beskrivas med ord:
druvsocker + syrgas -> koldioxid + vatten + energi
och med kemisk reaktionsformel:
C6H12O6 + 6 O2 -> 6 CO2 + 6 H2O + energi
Ett kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer- jorden, jordens hav, växterna, djur och människor, och atmosfären.
Inga kolatomer försvinner utan hamnar bara i nya molekyler.
Kol lämnar atmosfären genom
1. växternas fotosyntes.
2. vid ytvattnet vid polerna där det svala vattnet kan lösa upp koldioxiden.
3. erosion av sedimentära bergarter som kalksten, marmor och kalk. Koldioxid löst i vatten förbrukas
när kalciumkarbonat omvandlas till lermineral.
Kol återförs till atmosfären genom
1. djur och människors cellandning.
2. att bakterier och svampar i närvaro av syre bryter ned kolet i döda djur och växter och omvandlar det till koldioxid (till metan om inget syre finns).
3. förbränning av organiska material som kol, petroleum och naturgas då kolet oxideras till koldioxid.
4. att det varma ytvattnet i oceanerna släpper ifrån sig koldioxid.
5. vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid och svaveldioxid släpps ut i atmosfären.
Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.
Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden.
Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär.
Växthusgaser är gaser som orsakar växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning.
De främsta växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), dikväveoxid
(N2O), metan (CH4) och ozon (O3).
Växthusgaserna ger tillsammans en markant påverkan på jordens temperatur vid ytan.
Om atmosfären helt saknade sådana beräknas jordens medeltemperatur ha varit -18°C istället för nuvarande +1.
Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.
Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa) och som inte
orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.
Detta betyder att koldioxidutsläppen inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till den globala uppvärmningen, till skillnad från de fossila bränslena som har varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år.
Skog som odlas på åkermark för utvinning av energi.