Den yngre, särskilt yngre kvinnor mellan 16 och 29 år.
S:Vi lever i en tid där utvecklingen går snabbt och de psykosociala hälsoriskerna ökar med det höga tempo som krävs i den här typen av samhälle. Några risker är: • Man hinner inte återhämta på grund av högt tempo.
● Isolering. Brist på ett socialt liv, gemenskap med familj och vänner.
● Överbelastning på grund av dålig balans mellan arbete och privatliv.
Att ta hand om eller vara runt någon som är psykiskt sjuk kan ge många olika känslor och situationer i ditt liv, många gånger är de negativa. Att behöva hantera en närståendes sjukdom kan skapa känslomässig stress, vilket kan påverka ens egen psykiska hälsa negativt. Det är också normalt att känna sig ensam om man känner att man inte får det stöd som behöv
Sociala: Relationer med familj och kamrater, prestationskrav i skolan, tillgänglighet till stöd. Psykologiska: självkänsla, könsidentitet och förmågor att hantera stress (tillgänglighet till fritidsaktiviteter t.ex).
Meningsfullt arbete (även frivilligt), hälsosam livsstil, socialt stöd, känsla av samhörighet och särskilt bland äldre personer är bibehållen av kognitiv funktion avgörande.
Det betyder att samhället ofta förväntar sig att följa traditionella könsroller som definieras som manliga eller kvinnliga. De påverkar ofta individens beteende, val och självuppfattning. Till exempel förväntas män ofta vara starka, självständiga och hålla sina känslor för sig själva. Kvinnor förväntas vara omtänksamma och känslomässigt uttrycksfulla. Dessa standarder kan skapa stress och påverka individens psykiska hälsa om man känner att man inte lever upp till dessa förväntningar eller om andra pressar en att leva upp till ens "könsförväntningar".Det gör det ännu svårare för människor som upplever könsdysfori
Dokumentation inom hälso- och sjukvården är ofta mer fokuseradpå den medicinska och fysiska aspekten av individens hälsa (diagnoser, behandlingar och fysiska symtom). Inom socialtjänsten handlar dokumentationen ofta mer om individens sociala situation, behov av stöd, och åtgärder för att hjälpa till med problem i familjen, ekonomi och även missbruk.
Jag tror att det kan vara svårt att komma med åtgärder, att man säkerligen är evidensbaserad, över huvudet under ett samtal. Jag tror att det är extra viktigt att känna till personerna man vårdar och hålla sig uppdaterad med undersökningar och hur man bättre kan hjälpa människor men också med de rutiner man måste följa.
Samordnad Individuell Planering. Det är ett verktyg för att skapa en gemensam samarbete mellan olika verksamheter (t.ex socialtjänsten och hälso- och sjukvården) när en person ska utskrivas från sluten av hälso-och sjukvård. Inledningsvis görs en bedömning av den enskildes behov av stöd. Denna bedömning görs i samverkan mellan de enskilda olika professionella, t.ex. läkare, socialtjänst, psykologer etc. Dessa proffs får chansen att förbereda sig inför mötet. Målet är att identifiera alla behov som individen har och vilka insatser som krävs för att möta dessa.
Varje professionell part kan bidra med sitt kompetensområde (t.ex. psykiatri, socialt stöd, sjukgymnastik etc.). Planen upprättas i samarbete mellan individen, dennes anhöriga (om möjligt) och de olika myndigheterna och personerna. Jag fick vara med när 2 olika SIP drogs ut och även om alla myndigheter har en plan på hur de tänker agera och vilka åtgärder de tänker erbjuda kan det vara att dem ändra dem i löbet av mötet (om vårdtagare tackar nej eller andra professionella tänker att något annat skulle fungera bättre t.ex). När SIP är slutfört börjar implementeringen av interventionerna enligt den uppsatta planen (till exempel vara psykologisk rådgivning, medicinsk behandling, socialt stöd, ekonomiska hjälpinsatser eller praktisk hjälp för att klara vardagen).
En viktig del i SIP-processen är att kontinuerligt utvärdera och följa upp insatserna. Detta görs genom att träffa berörda aktörer för att bedöma om planen och insatserna har gett det stöd som den enskilde behöver. Om något inte fungerar eller om behovet ändras kan planen justeras
Anhöriga spelar en stor roll i vården av personer med psykisk ohälsa.Vi kan få en bättre förståelse av individens behov från anhöriga (och ge en bättre informerad vård också). De kan erbjuda känslomässigt stöd, hjälpa till med praktiska frågor, fungera som en länk mellan individ och vården, erbjuda stöd till personen och minska känsla av isolering.
S: Barnet kan bli extremt anpassningsbart för att undvika konflikter (de kommer att acceptera och leka med det mesta i sin omgivning bara för att undvika konflikter). Barnet kan vara mycket undvikande, hen kan undvika uttrycka sina åsikter och känslor eftersom hen vill undvika negativa reaktioner. Barnet kan utveckla en behov av kontroll (det är en form att skapa ordning och känna att man kan kontrollera något när allt annat är kaotiskt). Barnet kan också försöka vara bra på allt, perfekt (överprestation) för att hen vill ha bekräftelse
Hjälten (kan också kallas för hjälparen): Barnet känner sig ansvarig för familjens problem och försöker lösa dem.
Clownen: Barnet vill undvika konflikter men istället för att försöka lösa problemet som “hjälten” gör, försöker clownen avleda konflikter med humor.
Rebellen: de blir familjens "svarta får", de tar normalt på sig skulden för majoriteten av konflikterna men de söker också konflikter på andra ställen för att få någon form av uppmärksamhet.
tapetblomman: Den “osynliga” barnet. Drar sig undan och försöka undvika uppmärksamhet, de försöker att inte ta plats och inte vara på väg
S:Hon växlar mellan hjälten och rebellen, hon vill vara hjälpsam men hon behöver vara sett och överväga vad hon kan göra för att få uppmärksamhet (även om det är dåligt uppmärksamhet). Jag tror att Eva behöver prata med någon på skolan eller en andra vuxna som hon stöter på, hon behöver professionell hjälp och någon som kan guida henne dit. Inte bara henne men också hennes familj (som är dysfunktionella).
Strategier som funkade i barndomen kan bli destruktiva som vuxen. Det kan leda till svårigheter att skapa nära relationer (om man är undvikande eller om man alltid behöver vara i centrum). Det kan orsaka utmaning och självkritik. Undertryckta känslor kan göra att man blir deprimerad eller får andra psykiska problem (som ångest).
fördelar: det hjälper vårdpersonal att förstå barnens beteende och behov samt kan ge riktad stöd.
Nackdelar: Det riskerar att barnet fastnar i en “etikett” och för stigmatisering. Det kan också göra att andra ser inte personen som unik men som sin “grupp”.
S:Det är viktigt att vuxna i barnets närhet upptäcker och reagerar på signaler om missbruk eller svårigheter i familjen, eftersom både barn och föräldrar ofta önskar hjälp. Tidiga insatser, som samtal vid mödravården, hembesök och stödprogram för föräldraskap (t.ex. Trygghetscirkeln), är avgörande. Samverkan med förskola och skola genom aktiviteter som
SIP och elevhälsoarbeten, exempelvis Team Agera, har också visat sig vara effektiva. Framgångsrika insatser kräver att de är individanpassade, ändamålsenliga och faktiskt genomförs, samt att de når både barn och föräldrar. Både individuellt och gruppbaserat stöd behövs för att möta olika behov.
Internetbaserade stödsiddor fokuserar på barn som anhöriga och de erbjuder: Information om psykisk ohälsa och missbruk, var man kan hitta stöd och tips. En plats (forum) där barn kan dela erfarenheter anonymt och stödprogram.
:Det innebär att metod eller behandling bygger på vetenskaplig forskning, klinisk erfarenhet och patientens behov och önskemå
Orsaker: Trauma, ångest, depression eller en känsla av att inte kunna hantera känslor. För vissa blir självskadebeteende också ett sätt att "reglera" starka känslor.
Behandling: KBT: Hjälper individen att hitta alternativa strategier för att hantera känslor. Behandlingen kan också vara att behandla orsaken bakom det (till exempel behandling av depression).
Orsak: Kan vara genetiska faktorer. Kan också vara obalans i hjärnans signalsubstanser. Symtom: maniska episoder (eufori, minskad sömnbehov, mindkad apetit eftersom personen känner att dem inte behöver äta, impulsivt beteende). Depressiva episoder (nedstämdhet, energibrist och självmordstänkar).
Behandling: läkemedel som litium eller stämningsstabiliserande medel, utbildning av sin egen sjukdom och psykoterapi.
Det delas i tre grupper:
Kluster A: Paranoid. Schizoid. Schizotyp.
Kluster B: Borderline. Histrionisk. Antisocial. Narcissistisk. Kluster C: Ofullständigt. Ängslig. Tvångsmässigt.
S: Inom psykiatri så är borderline personlighetsstörning det vanligaste.
Symtom kan inkludera: instabila relationer, inpulsivitet, självskada beteende, depression, neurotiska symtom (t.ex tvångstankar, fobier och hypokondriska tankar), ätstörning, humörskiftningar, låg förmåga att klara av motgångar och dåligt jagidentitet.
Som undersköterska är det viktigt att man är/kan/har: -Vara empatisk och tålmodig.
- Kan aktivt lyssna.
- Kan se individen i helhet.
- God självkännedom.
-Stärka patientens självbild.
- Hantera konflikter utan att eskalera situationen
S:Psykotiska symtom:Förlorad verklighetsuppfattning, t.ex. hallucinationer eller vanföreställningar.
Man bör bekräfta utan att bekräfta hallucinationen: Lyssna och visa förståelse för personens upplevelse utan att förstärka illusionen. T.ex.: "Jag förstår att det känns verkligt för dig. Vill du berätta mer om det?"
S: Samsjuklighet innebär att personen lider av flera samtidiga sjukdomar (till exempel psykiska störningar och substansberoende).
Förklaringsmodeller:
● Skadligt bruk eller beroende inträffar ofta tillsammans med psykisk sjukdom eftersom de delar gemensamma riskfaktorer.
● Substansbruk ökar risken för psykisk ohälsa.
● Skadligt bruk eller beroende kan vara en följd av självmedicinering vid psykiska
problem. (Personen finner tröst och lättnad av att använda substanser eller alkohol).
● Ärftliga och genetiska faktorer.
● Problemen förstärker varandra i en negativ spiral, där de ömsesidigt påverkar och
förvärrar symtomen.
● Beroende kan leda till kronisk psykisk ohälsa som fortsätter även efter att
droganvändningen upphört.
● Tillfällig psykisk ohälsa kan uppstå till följd av berusning eller abstinens från droger.
Det är en tvångsmässig användning av droger eller alkohol trots att man får negativa konsekvenser. Fysiska konsekvenser kan vara hjärnskador (förändringar i hjärnans struktur och funktion). Skador på lever, njurar och hjärta. Även abstinens kan ha konsekvenser: skakningar, svettningar och hjärtklappningar.
Det är individuellt och kan vara olika. Det kan vara till exempel: försämrad livskvalitet och isolering, utvecklande av olika sjukdomar som exempelvis epilepsi, ökad risk för att bli hemlös eller hamna i fängelse, ökad risk för att personen försöka eller göra suicid, arbetsliv blir sämre.
S:Psykisk ohälsa och missbruk förstärker ofta varandra. Att behandla båda samtidigt ökar chansen att personen återhämtar sig. Om bara en sjukdom behandlas är risken stor att den andra sjukdomen förvärras och att behandlingsresultaten försämras.
S: Jag tror att det är viktigt för dem att veta vad samsjuklighet är, att psykisk ohälsa och missbruk ofta förstärker varandra, vilket gör behandlingen mer komplex, vad orsakerna till samsjuklighet kan vara (till exempel trauma, genetisk sårbarhet och självmedicinering) och att patienter kan uppvisar olika symtom beroende på vilka tillstånd de lider av.
Självmord är att medvetet avsluta ens liv.
Suicidprevention är insatserna för att förebygga självmord, till exempel stödlinjer, behandling av psykisk ohälsa och ökad medvetenhet i samhället.
Mellan 1100-1500 varje år, det betyder ungefär 3-4 personer per dag.
a) Förklara denna process
S:Dödstankar, personen tänker på hur det skulle vara att dö på ett passiv sätt (“hur skulle det vara om jag inte fanns?"). Dödsönskan, personen vill dö men tänkt inte på hur. Självmordstankar, personen började tänka på att ta sitt eget liv. Självmordsplaner, personen har planerat vad/hur hen skulle göra för att ta sitt eget liv. Sista steget är genomfört självmord.
S: Isolering, ökad sårbärhet, paykisk ohälsa, trauma, pressande livssituation, missbruk, våld.
S:Nära relationer (vänner, familj), upplevelse av kärlek, känsla av vara behövd av någon (barn, djur), religion, förmåga att kunna ta emot hjälp.
S:Kognitiv psykoterapi, familieterapi, KBT (kognitiv beteende terapi), psykodynamisk behandling, dialektiskbeteende terapi.
Jag skulle känna mig tryggare med kunskapen om självmordsrisk, riskfaktorer, vad som kan göra det sämre/bättre, tydliga riktlinjer och rutiner om en akut situation inträffar, ha tillgång till handledning och kanske en kurator för att prata med om det är svart att hantera det