97,5 % av jordens vatten är saltvatten i haven.
1. I bäckar, åar, floder och sjöar.
2. I de stora landisarna i Antarktis
3. På Grönland och i många mindre glaciärer
4. I grundvattnet, som finns i marken och i sprickor i berggrunden
5. I atmosfären (vattenånga plus små vattendroppar->moln)
6. I jordens växter och djur (du själv består av 2/3 vatten!)
Is, vatten och vattenånga.
1. Solen värmer upp platser med vatten ->
2. Del av vattnet blir till ånga= avdunstning
3. Luft med vattenånga stiger uppåt och kyls ner
4. Vattenångan blir till vattendroppar = kondensation
5. Regnet faller ner, ytvatten rinner ner i marken som så kallat grundvatten, vilket sedan når till haven.
Molnet får en platt undersida precis på den höjd där kondensation sker.
1. Konvektiv nederbörd
2. Orografisk nederbörd
3. Frontnederbörd
1.När luften stiger för att den värmts av solen och blivit lättare än omgivande luftmassor.
2. Om luften är tillräckligt fuktig och stiger högt så den avkyls kraftigt kan det bildas mörka åskmoln.
3. Det regn som bildas kallas konvektiv nederbörd.
1. I lågtrycksområden vid ekvatorn
2. I Sverige under sommaren
Till troposfärens yttre del på 10-15 kilometers höjd.
Om det finns höga berg så tvingas vindar från havet med fuktig luft ännu högre upp.
Då kyls luften ner och vi får orografisk nederbörd.
Berg på grekiska.
1. Bergiga kustområden där det ofta blåser från havet, t ex Bergen i västra Norge.
2. Höga bergsområden längre från havet får också mycket regn på den sida som vinden blåser ifrån. På Himalayas södra sluttningar finns den indiska staden Charrapunji, där den fuktiga sommarmonsunen ger den mest nederbörd i världen.
Uppstår i samband med orografisk nederbörd:
När fuktig luft med mycket regn passerat t ex Himalayas bergstoppar och sjunker är den inte längre fuktig. Därför är det mycket torrt i området norr om bergen - regnskugga.
Gränsen mellan varm och kall luft kallas för front.
Om den varma luften är fuktig bildas moln och frontnederbörd när den stiger.
De bildas över alla hav på cirk 40-60 grader nordlig eller sydlig bredd.
Varm tropisk luft i tex Nordatlanten möter kall polarluft.
Då bildas lågtryck som rör sig med västvindar in mot Europa, vandrande lågtryck.
På sommaren rör de sig oftast mot Norden.
På vintern kan de röra sig in över Medelhavet.
Atmosfären skyddar oss från solens heta strålar och behåller jordens värme på natten.
Jordens dragningskraft gör så att luften hålls kvar runt jorden.
På högre höjd blir luften allt tunnare.
På Mount Everest är luften är tunn och innehåller lite syre. Behövs syrgastuber för att överleva.
1. Troposfären 10 km upp
2. Stratosfären Ca 30 km upp
3. Mesosfären Ca 60-70 km upp
4. Termosfären Ca 100 km upp
Atmosfärens nedre del. Här bildas moln, regn, snö och vindar.
Ju högre upp man kommer i troposfären, desto kallare blir det och tunnare luft.
I stratosfären finns det livsviktiga ozonlagret som skyddar oss från solens ultravioletta strålning.
Ozonlagret har blivit tunnare pga människans utsläpp av bl a freoner (finns i kylskåp).
Över ozonlagret blir temperaturen varmare. Detta beror på att ozonet tar åt sig värme när den stoppar UV-strålningen.
Atmosfären är som glaset på ett växthus, som släpper in och behåller värmen.
Om inte atmosfären fanns skulle det inte finnas något liv på jorden.
Nu håller klimatet på att bli varmare pga större växthuseffekt till följd av utsläpp från fossila bränslen.
Den tar inte slut som olja, gas och kol. Den dunstar av men kommer tillbaka i form av t ex regn.