Kretslopp
Beskriv vattnets kretslopp!
1. Vattenånga avdunstar från havens och sjöarnas ytor OCH
växterna avger vattenånga
2. Vattenångan bildar moln.
3. Kondenseras och blir till regn och snö, faller ner
4. Vatten sipprat genom jorden ner till grundvattenet, som sedan söker sig tillbaka till öppet vatten.
Beskriv kolets kretslopp!
Kolets kretslopp startar med att kol binds till en organism t ex växt genom att koldioxiden i atmosfären ingår i fotosyntesen. (Växter tar upp koldioxid eller ett djur äter äpple med kolhydrater/druvsocker. )
För att kolet ska återvända till atmosfären krävs någon typ av förbränning. Den tar olika lång tid.
Eldar du upp ett par vedträn eller låter dem ligga i skogen, så att de förmultnar, sker samma kemiska reaktion men den tar olika lång tid. Vid reaktionen frigörs den kemiska energi som finns i det ursprungliga druvsockret som tillverkades vid fotosyntesen.
Beskriv kolets kretslopp där kretsloppet tar bara en dag.
En dag – En växt tar upp kol genom fotosyntesen. För att få energi till att leva förbränner växten druvsocker omedelbart. När växter och djur har förbränning kallas det cellandning.
Beskriv kolets kretslopp där kretsloppet är mellan en dag och 100 år.
En växt tar upp kol genom fotosyntesen. Ett djur äter upp växten. När djuret använder energi genom cellandningen och andas ut kolet återgår det till atmosfären. Kanske kolet används till att bygga upp djuret. Då återgår kolet till atmosfären när djuret dör.
Beskriv kolets kretslopp där kretsloppet är 100 - 1000 år.
Ett träd t ex tar upp kol genom fotosyntesen. Kolatomen kommer att ingå i trädets cellulosa som bygger upp stammen. Kolet återgår till atmosfären när träden dör och förmultnar.
Beskriv kolets kretslopp där tiden för kretsloppet är 100 miljoner år.
En skog tar upp och binder kol genom fotosyntesen. Genom speciella omständigheter hamnar det organiska materialet under marken där det sakta omvandlas till fossilt bränsle till exempel olja, naturgas eller stenkol. Kolet återgår till atmosfären när det förbränns till exempel i en bilmotor eller för att värma upp ett hus.
Beskriv kvävets kretslopp....
Kväve används i aminosyror som binds ihop till proteiner.
Kvävets kretslopp kan förenklat delas upp i två delar.
1. Från nedbrytning av bundet kväve i döda organismer:
Urinämne från djur och aminosyror från döda organismer bryts ned till ammoniumjoner. Bakterier kan omvandla ammoniumjoner till nitratjoner. Växter och alger kan sedan med rötterna ta upp både ammonium- och nitratjoner och bygga upp nya aminosyror.
2. Från oorganiskt kväve i atmosfären (luften):
Bakterier binder kvävgas från luften. Kvävet binds sedan i aminosyror. Processen kallas kvävefixering. När bakterierna dör kan växter ta upp kvävet.
Hur påverkar människan kvävets kretslopp?
Vi använder så mycket gödsel (som innehåller kväve) i jordbruket så att naturen inte klarar ta upp allt kväve. Då blir t ex sjöar övergödda, dvs de växer igen.
Hur har människan påverkat kolets kretslopp?
Vi släpper ut så mycket koldioxid att det påverkar klimatet. Dvs naturen kan inte ta hand om (=växter tar upp för fotosyntesen) den koldioxid vi släpper ut.
Vad är fotosyntesen?
Gröna växter kan, tillsammans med ljusenergin i solens strålar, omvandla koldioxid och vatten, till druvsocker (glukos) och syrgas. Reaktionen kallas för fotosyntes.