Prokaryot - saknar cellkärna t.ex. Bakterier och Virus
Eukaryot - Med cellkärna t.ex. Människor och Djur
Gram positiva - Är bakterier som har två "lager", ett cellmembran och en cellvägg. Cellvägen består av ett tjockt lager Peptidoglykan. Mycket infärgning
Gram Negativ - Är bakterier som besår av tre "lager", ett cellmembran, en cellvägg och ett yttrecellmembran. Dessa består av ett tunnare lager Peptidoglykan. Lite infärgning
Alla består av en cirkulär kromosom som snurrar i cytoplasman
Mindre ribosomer
Cellmembranet består av Phospolipider
En Gram Positiv utsöndrar Exotoxin. Detta är ett gift och utsöndras när bakterien fortfarnde "lever"
Gram Negativa utsöndrar Endotoxin. Det är ett gift och utsöndras när bakterien har dött eller blivit skadat.
De yttrecellmembranet består av LPS (LipoPolysackarid). detta omvandlas till Endotoxiner när bakterien skadas eller dör.
Kocker
Stavar
Spiroketer
Fermentering (jäsning, anaeroba)
Oxidativ fosforylering (fakultativt anaerob och aeroba bakterier)
När en bakterie är Fakultativt anaerob betyder de att den tål syre men måste inte ha de för att överleva. Dessa kan göra både Fermentering och Oxidativ fosforylering
Det är utrymmet mellan celmembranet och cellvägen på en Gram Negativ bakterie. I de utrymmet frisätts enzymer som är tänkta att användas utanför bakterien. Många av dessa enxymer är sådanna som orsakar antibiotika resistens. Dessa enzymer finns hos Gram Positiva men främst hos Gram Negativa
För att skydda sig i främande miljöer, t.ex. i oss.
Vid sporbildning bildas en vattentät och värmtåligt skal (kapsel) av Peptidoglykan runt bakterien. Bakterien blir inaktiv men mycket tålig. De mest tåliga bakterierna är de med mest Peptidoglykan, alltså Gram Positiva
Vissa bakterier har flageller, vilket fungerar som armar. Bakerier har även förmågan att frisätta slime för att fastna på lämpliga platser.
Huden: Celldelning, Talg-fettsyra pH4, Endogena bakterier
Tarmen: Mucin, peristaltisk celldelning, pH 1-2, Endogena bakterier
Urinvägen:Urin (sterilt), pH 4
Slidan: Menstration, pH 4, Laktobaciller
Neutrofiler är celler som kan äta upp små, främmande organismer, som bakterier och virus. Fagocytos (bokstavligen "cellätande") är en form av endocytos där stora näringspartiklar innesluts av veck bildade av cellmembranet hos en (vanligen större) cell.
När immunförsvaret känner av en inkräktare i kroppen, som ett virus eller bakterie, producerar de stationära makrofagerna de proteiner som kallar för cytokiner. Dessa små proteiner skickar signaler till cellerna att agera mot inkräktaren
Komplementsystemet är en grundläggande del av det medfödda immunförsvaret, men spelar också en viktig roll i antikroppsförmedlad immunitet. Det finns tre olika sätt att aktivera komplementsystemet: klassiska vägen, alternativa vägen och lektinvägen. När någon av dessa vägar aktiveras startas en kedjereaktion.
* Den klassiska vägen – Komplementsystemet aktiveras av antikroppar
* Lektinvägen – Komplementsystemet aktiveras av mannosbindande lektin, ett lösligt protein i blodet som kan binda till vissa bakterieytor
* Den alternativa vägen – Komplementsystemet aktiveras av vissa ytor de kommer i kontakt med som skiljer sig från kroppsegna ytor.
Första gången kroppen utsätts för ett särskilt ämne tar det ett tag innan det har hunnit bildas tillräckligt med antikroppar. Vid en ny attack av inkräktare av samma typ går det snabbare. Detta beror på att några av cellerna som aktiverades första gången omvandlas till så kallade minnesceller. Det skydd du har fått från tidigare sjukdomar beror på denna minnesfunktion.
Minnesceller är B-celler som kommer ihåg den tidigare händelsen och som snabbt kan bilda nya antikroppar om samma virus eller bakterie återkommer. Immunförsvaret utvecklas så att symtomen på olika infektioner blir mindre tydliga.
Plasmaceller är vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret. Deras funktion är att bekämpa infektioner. Plasmacellerna producerar antikroppar (även kallad immunglobuliner). Drabbas man av en infektion förökar sig plasmacellerna och börjar producera stora mängder antikroppar.
Minnesceller är B-celler som kommer ihåg den tidigare händelsen och som snabbt kan bilda nya antikroppar om samma virus eller bakterie återkommer. Det skydd du har fått från tidigare sjukdomar beror på denna minnesfunktion.
En aktiv immunisering innebär detsamma som en vaccination. Där stimuleras kroppens eget immunförsvar för att ge den ett förebyggande långsiktigt skydd mot vissa smittoämnen. En passiv immunisering betyder i regel att man får redan färdiga antikroppar insprutade. Inte lika långvarigt skydd.
Neutrofilen är en av våra ätarceller och har som sin främsta uppgift att snabbt leta reda på farliga organismer, som t ex sjukdomsalstrande bakterier och sen döda dem genom att äta upp dem. Denna process kallas fagocytos och inleds med att molekyler på neutrofilens yta känner igen molekyler på bakteriens yta. Vid fagocytos går en signal från den receptor som binder bakterien till cytoskelettet, som i sin tur omformas så att bakterien ”äts upp”
Dem härstammar från röda benmärgen, de mognar sedan i de primära lymfatiska organen, B i benmärgen & T i tymus. Där bildar de specifika antigen-receptorer. Denna process är automatisk & förutbestämd. Sedan vandra de vidare till de sekundära lymfatiska organen mjälten , tonsillerna & lymfan. Här delas de & bildar identiska dotterceller som modercellerna. Sedan kmr de patrullera runt i blodet och ha stor chans att stöta på antigener men de flesta möten sker i de sekundära organen. När det stöter på antigener kmr de att fagocytera det.
Mikroorganismen som har eller saknar sjukdomsalstrande förmåga
Sjukdomsalstrande förmåga, smittkraft
Endemi: Infektionssjukdomar som mer eller mindre alltid finns, t.ex. vattkoppor
Epedemi: >fler fall än vanligt, t.ex. Influenca
Pandemi: Infektionssjukdom som påverkar en eller flera världsdelar
Mikroorganismer som existerar tillsammans i viss miljö
När värden och mikroorganismerna lever i harmoni
* konkurrerar mot patogena mikroorganismer
* Bra för kroppens ämnesomsättning
* Förstör en del cancerframkallande ämnen
När symbiosen rubbas kan infektion ske av mokroorganismer i normalfloran. T.ex. tarmbakterien E.coli blir patogen om den hamnar i urinröret.
Näsan: Staf. aureus, Alfa-Streptokocker, Pneumokocker
Munnen: Alfa-Streptokocker, Haemophilus
Huden: Grampositiv Staf. Epidermidis, Difteroida Stavar
Undelivet: Laktobaciller
Mag: E.coli, Kebsiella, Entrobacter
Tarm: Mer skrikt anaeroba, Clostridier, Bacteroides