Hjärtsjukdomar, venösprovtagning och kateterisering
vad händer i kroppen vid förmaksflimmer?
Vid förmaksflimmer uppstår en elektrisk störning i hjärtats förmak. I stället för att förmaken drar ihop sig i en jämn och samordnad rytm skickas snabba och oregelbundna elektriska impulser runt i förmaksvävnaden
vilka är symtomen vid förmaksflimmer?
Hjärtklappning (ojämn eller snabb puls)
• Andfåddhet
• Trötthet eller nedsatt ork
• Yrsel
• Tryck eller obehag i bröstet
vilka undersökningar göra vid förmaksflimmer?
EKG (elektrokardiogram) – viktigaste undersökningen för att bekräfta diagnosen.
• Långtids-EKG (Holter) – registrerar hjärtats rytm under 24 timmar eller längre om flimret kommer och går.
• Blodprover – för att utesluta orsaker som sköldkörtelrubbning, elektrolytrubbning eller infektion.
• Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat) – bedömer hjärtats struktur och pumpförmåga, samt om det finns klaffel.
• Blodtrycksmätning – eftersom högt blodtryck är en vanlig bakomliggande faktor.
vilka behandlingar görs vid förmaksflimmer?
Blodförtunnande läkemedel – minskar risk för blodpropp.
• Läkemedel för att styra pulsen – bromsa eller stabilisera rytmen.
• Elkonvertering – återställa normal rytm.
• Ablation – bränna/frysa störande elektriska banor i hjärtat.
vad händer i kroppen vid hjärtsvikt?
hjärtat orkar inte pumpa ut tillräckligt mycket blod. vilket leder till att blod och vätska samlas i kroppen. vävnaden får inte tillräckligt med syre och näring. man får ökad puls och vätskeretention
vad är symtomen vid hjärtsvikt?
Andfåddhet
• Trötthet och nedsatt ork
• Svullna ben och fötter
• Viktuppgång p.g.a. vätska
• Andnöd när man ligger ner
vilka undersökningar göra vid hjärtsvikt?
Blodprover (t.ex. NT-proBNP)
• EKG
• Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat)
• Röntgen av lungor
vilka behanslingar görs vid hjärtsvikt?
Läkemedel (t.ex. vätskedrivande, ACE-hämmare/ARB, betablockerare)
• Livsstilsåtgärder (saltrestriktion, viktkontroll, motion)
• Behandling av bakomliggande orsaker (t.ex. högt blodtryck, klaffel)
• Pacemaker/CRT eller annan avancerad behandling vid vissa fall.
vad händer i kroppen vid en hjärtinfarkt?
Ett kranskärl täpps till, oftast av en blodpropp, så att en del av hjärtmuskeln inte får syre och börjar skadas.
vad är symtomen vid hjärtinfarkt?
Bröstsmärta/tryck, utstrålning till arm/käke, kallsvettighet, andnöd, illamående.
vilka undersökningar görs vid hjärtinfarkt?
EKG, blodprover (troponin), kranskärlsröntgen.
vilka behandlingar görs vid hjärtinfarkt?
Akut blodproppslösning eller ballongvidgning (PCI), blodförtunnande läkemedel, smärtlindring och efterföljande hjärtmediciner.
basala hygienrutiner vid kateterisering
rena händer, rena instrument, sterila tekniker och huddesinfektion
tillvägagångssätt kateterisering hos manlig patient
Desinficera genitalområdet noggrant.
Lubrikation: Smörj kateterns spets med sterilt glidmedel.
Inläggning: För in katetern försiktigt genom urinröret tills urin börjar rinna.
Fixering: Fyll eventuellt kateterballongen med sterilt vatten om det är en Foley-kateter och fäst katetern.
Avslut: Koppla till urinpåse, säkra katetern
tillvägagångssätt kateterisering hos kvinnlig patient
Sprita och rengör vulva och urinrörsöppning noggrant.
Lubrikation: Smörj kateterns spets med sterilt glidmedel.
Inläggning: För in katetern försiktigt i urinröret tills urin börjar rinna.
Fixering: Om det är en Foley-kateter, fyll ballongen med sterilt vatten och fäst katetern.
Avslut: Koppla katetern till urinpåse, säkra katetern, ta av handskar och tvätta händer.
vad är syftet med KAD?
används i syfte av att tömma urinblåsan, den kan användas om patient har svårt att urinera, vid akuta tillstånd och ibland i
samband med operation. KAD kan sitta kvar under en kortare eller längre perio
vad är syftet med RIK?
tillfälligt tömma urinblåsan och tas ut direkt efteråt. Vid
användning av RIK kan katetern sättas in flera gånger per dygn och tas ut direkt
när blåsan töms.
basala hygienrutiner vid venös blodprovstagning
rena händer, handskar, huddesinfektion, sterila nålar och korrekt avfallshantering.
hur utförs en venös blodprovstagning?
Identifiera patient, handhygien, samla material.
Välj ven och applicera stas – oftast på armvecket.
Desinfektera huden – sprita stickstället och låt torka.
Stick och provtagning: För in nålen i venen, fyll provrör.
Avslut: Ta bort nål, tryck på stickstället, koppla bort stasen.
Märkning och hantering: Märk provrör korrekt och transportera enligt rutin.
vilken ordning ska provarören tas och varför?
vid venös blodprovstagning tas rören i bestämd ordning för att undvika kontaminering av tillsatser mellan rören.
1. Blododling
2. Koagulationsrör (Blå kork)
3.Serumrör (Röd/Gul kork)
4. Heparinrör ( Grön kork)
5. EDTArör (Lila kork)
6. Fluoridrör (Grå kork)