Ekonomisk hållbarhet – Faktorer kopplat till ekonomisk tillväxt, utan att riskera social/miljö
Ekologisk hållbarhet – Ekonomisk tillväxt ska inte ske på bekostnad av natur och miljö
Social hållbarhet – Långsiktigt hållbart samhälle
A leder till B, en sak kan vara bra och dålig, en järnväg kan minska luftföroreningarna, skapa tillväxt genom ökad näringsliv, och förbättra möjligheten för det sociala. Men på vilken bekostnad? Lång sikt, bra, kort sikt, inte bra. Här måste man tänka på både dagens och framtidens kunder.
Innebär komprimissaer och en komplexitet som kännetecknar dessa frågor gör att det är ibland svårt att identideiera och kalkylera nettoeffekt.
Materialism och överkonsumtion – Metoder för att få konsumenter att köpa sådant de inte behöver, fokus det senaste är något marknadsförare ”lurar” än till, sker också via medier/skola
Konsumtion belastar det gemensamma – Konsumtion påverkar gemensamma i samhället, det människor delar i samhället, mer trafik (mindre utrymme, köer, luftföroreningar) resonera kring trängselskatt/social hållbarhet
Marknadsföring bidrar till kulturell nedsmutsning – Det gemensamma belamras av marknadsföringsbudskap, det förekommer överallt, kan liksom bli för mycket och ta över
Vilseledande marknadsföring – Marknadsför på vilseledande sätt
Höga marginaler och priser – Produkter säljs för höga marginaler, exempelvis läkemedel för att täcka utvecklingen, många beredda att betala dyrt men fler hade räddats om billigare
Höga kostnader för marknadsföring – Höga kostnader som produktens pris får sota för
Tveksamma försäljnings- och marknadsföringsmetoder – Lurar kunder till att köpa produkter som de inte behöver, begagnade bilar/försäkringar köps inte dem säljs
Undermåliga och farliga produkter – Produkter som är hälsofarliga med giftiga ämnen, men det kan också handla om exempelvis frukostflingor med socker där en figur på lurar barn
Produktförändringar för att skapa försäljning – Många vill ha det senare och genom att bara göra en liten ändring så kan konsumenter köpa fast dem inte behöver
Stereotyper i marknadskommunikation – Framställningen av kön, etnicitet, och mångfald, vilket leder till en uppdelning och större klyftor, inte hållbart
Dålig service (till vissa kunder) – Lönsamma/mindre lönsamma kunder, dyrare produkt ger dig bättre service, kundlojalitetsprogram leder till erbjudanden och bättre service
Delar av hållbarhetsbegreppet kan inte substitueras eller balanseras med varandra, ny väg är inte värt konsekvenserna, naturresurser/djur måste skyddas (ej oändliga)
Svag hållbarhet, vi måste tillåta vissa resurser substitueras med andra, för att bygga bostäder och bidra till social hållbarhet så kommer vi behöva bekosta den ekologiska hållbarheten, balansera hållbarhetsdimensionerna
Intresserar sig för de miljöeffeketer som uppstår när konsumenters behov och önskemål tillfredställs.
Utgörs av medborgare och företrädare för andra intressenter såsom konsumentorganisationer och politiska partier som verkar för att öka köparens makt i relation till säljarens
Defensiva förhållningssättet – Företaget ser att ökade hållbarhetskrav minskar lönsamheten. Exempel: Svenskt näringsliv har flera gånger kritiserat den svenska regeringen för koldioxidbeskattningen.
Reaktiva förhållningssättet – Företaget ignorerar alla hållbarhetskrav så länge som möjligt. Exempel: det implementeras inte förbyggande arbetsmiljöåtgärder förrän en olycka har skett.
Proaktiva förhållningssättet – Företaget omfamnar hållbarhetskraven. Exempel: kan till exempel sätta krav på ökade kostnader för att använda fossila energiresurser, då det ökar det hållbara företagets konkurrenskraft och skapar en konkurrensfördel.
Inte köpa mer än vad man har råd med genom snabblån, välj hellre än dyrare produkt som håller längre och som kostar mindre i längden, retureffekten betyder att den besparing som görs medför utgiftsminskningar för hushållet som de kan använda för att öka konsumtion, elbil betyder köra mer? Nej, tänk på slitage & tillverkningen
Mat ger upphov till utsläpp, åkrar berikas med konstgödsel som kan hamna i vattnet, koldioxidemissioner, osv . Denna kan delas in i fyra huvudområden: vad vi äter, hur vi reser, hur vi förbrukar energi och hur vi tar hand om avfall.
Varor ska vara tillverkade under rimliga arbetsvillkor, etisk konsumtion, certifierade och märkta produkter, produktion i låglöneländer
Komplex situation när det kommer till barnarbete. Dels finns det många typer av legitimt barnarbet, tex som en 16-åring som arbetar i en matbutik och sorterar ekologiska ägg, dels rikserar barn som idag arbetar att få det sämre om barnarbete förbjuds.