1. Konkreta, logiska, tankeoperationer= Utnyttjar logiska principer så länge de är knutna till konkreta saker eller händelser. Två relationer kan samordnas (har ett mer logiskt tänkande, t.ex. längd+bredd).
2. Mindre egocentriskt tänkande
3. Inlärningsstrategier och mer aktiv inlärning. kan dra slutsatser om kategorier “bilar har motorer därför har säkert flygplan också det.
4. Mer flexibilitet
Ett exempel på logiskt tänkanse är Piagets "concervation task", som handlar om att barn visas två identiska objekt. Barn visas först att objekten är desamma för en nyckelegenskap (antal, storlek, volym osv.). Sedan ändras ett av objekten så att det ser annorlunda ut än det andra (t.ex. att det nu är längre, bredare eller högre), men nyckelegenskapen förblir densamma. Dvs två vatten glas har lika mycket vatten i sig, sedan byts ena glaset ut till ett högre glas, "är vatten volym detsamma?".
Exekutiva funktioner är ett barns kognitiva flexibilitet, arbetsminne och inhibitorisk kontroll.
Kognitiv flexibilitet är förmågan att byta mellan olika perspektiv och att hålla dessa i tanken samtidigt. Det finns flera faktorer som påverkar det kogntiva flexibiliteten.
Perceptuellt, spatialt = Det perceptuella är det iakttagna, det sinnena uppfattade. förmågan att hitta t ex ute på stan eller i en ny miljö.
Det berör det sociala= Samspelet med andra.
Problemlösning, kreativitet och att kunna anpassa till nya situationer. = T.ex. förmåga att skifta mellan två begreppsområden, uppgifter eller svarsregler (t ex från siffror till bokstäver, från verbalt svar till tangenttryckning, från att addera siffror till att sortera,
Arbetsminne är förmågan att hålla information i minnet när den inte längre är perceptuellt. Arbetsminnet är en central del av den "allmänna" kognitiva förmågan. Och den hjälper oss också att planera, uppleva trygghet, ha översikt, prioritera.
Inhibitorisk kontroll handlar om förmågan att kontrollera uppmärksamhet, beteende, tankar och känslor i syfte att motstå impulser/frestelser och istället göra något med adekvat (Adekvat betyder 'lämplig, passande, riktig). Inom inhibitorisk kontroll vill hjärnan fokusera på att kontrollera uppmärksamhet, tankar och emotioner.
Inhibitorisk kontroll: Uppmärksamhet/koncentration
- Hur uppmärksam är du?
- Kan du sålla bland stimuli?
- Kan du trycka ner oviktiga stimuli?
- Arbetsminne = medveten uppmärksamhet?
Inhibitorisk kontroll: Kontrollera tankar
- Stå emot vanan, minnen och tankar som vill leda dig någon annanstans
Inhibitorisk kontroll: Kontrollera emotioner
- Förstå sina emotioner, reglera dessa samt uttrycka sig på lämpligt sätt
Socioemotionell utveckling handlar om barnets självutveckling och självavslöjande.
Självutveckling= är att barnets beskrivning av dess självbild förändras och nyanseras med åldern och av nya relationers mönster. Dvs att barnet utvecklar en förmåga att från födseln bygga upp nära och trygga relationer till vuxna och vänner, som barnet gör genom att uppleva, reglera och uttrycka känslor, som gör att barnet utvecklas och lär sig.
Självavslöjande= är barnets förmåga att kunna spegla sig själv i andra. Vi kan ha lättare att dela information om oss själva i horisontella relationer.
Ett barns självkänsla bygger på att hitta en balans mellan fysisk förmåga, utseende, skolprestation och social förmåga. Det finns tre stycken faktorer som påverkar självkänslan. Det är hög, låg och optimal självkänsla.
Om barnet har en hög självkänsla, så kan barnet bli mer stabil eller skör, det handlar framförallt om sin egna självfixering/narcissism. T.ex. Jag är så vacker idag.
Om barnet har en låg självkänsla, så kan barnet känna sig sårbar. En låg självkänsla kan vara svår att reparera och om man är nedstämd för en sak så ser man endast denna saken. Ibland kan en låg självkänsla vara ett mysterium, att man förstår inte varför ens självkänsla är låg.
Om barnet har en optimal/sund självkänsla, så är barnet sann, ärlig och grundad i sina erfarenheter. Det kan vara att barnet har lärt sig att säga "nej" till sådant som hen inte vill göra. Barnet kanske inte jämför sig med andra (skapar låg självkänsla).
Den tidiga moralutvecklingen handlar om barns förmåga att förstå vad som är moraliskt rätt eller fel, vad som är lämpligt och olämpligt och vad som är tillåtet och förbjudet
EXTRA: Moralutvecklingen byggs upp genom att ett barn skapar en förbättrad kognitiv utveckling, social utveckling, emotionell utveckling och med en medfödd intuition (Intuition är en medfödd funktion i kroppen vars syfte är att snabbt, utan logiskt tänkande och analyserande, komma fram till ett beslut).
1. Evolutionsteori: Moralisk instinkt/intuition
2. Logisk konstruktivism: Bygger på kognitiv förståelse
3. Psykoanalytisk teori: utveckling av överjag, internaliserade
vuxna, skuld/skam
4. Inlärningsteori: Betingning, modellinlärning
Jean Piaget menar att moralisk utveckling är som en konstruktivistisk process, där samspelet mellan handling och tanke bygger på de moraliska begreppen Pre-moral (Innan utvecklingen av moral), moralisk realism (vilka handlignar som är rätt eller fel), moralisk. Sedan pratade Piaget om Heteronoma moral och Autonom mora.
1. Heteronoma moral: regler som oföränderliga och påtvingade av auktoriteter (moralisk realism)
2. Autonom moral: regler skapas av människor och kan förhandlas fram (moralisk relativism)
Prosocialt beteende är relationen mellan moraliskt förståelse och moraliskt agerande, som ökar med åldern men som inte alltid är relaterade till varandra. Moraliskt beteende kräver ofta även självreglering, emotionell reglering samt social förståelse. Prosocialt beteende handlar om att en person delar med sig och hjälper andra. Beteendet behöver vara frivilligt (annars är det lydnad) och beteendet hanterar "free-riders"
Ljuga/fuska – skada andra - mobbning
- Annorlunda värdering av regler och normer
- Brist i empati OCH i självreglering
Aggressivitet
- Beteende som syftar till att skada andra
Om man följer sårbarhetsmodellen, så finns det ett inre och ett yttre som påverkar barnets omoraliska handlingar. Det inre belyser barnets temperament och biologisk sårbarhet, t.ex. en diagnos. Det yttre belyser barnets relation till föräldrarna, hur föräldrarna uppfostrar barnet och dessutom barnets sociala utsatthet.