Psykologi 1 Tenta
Grundforskning
Forskning som speglar kunskapssträvan för sin egna skull
Tillämpadforskning
Forskning utformad för att lösa specifika, praktiska problem
Mind-body dualism
Tron att sinnet är en andlig enhet sepererat från fysiska lagar som styr kroppen
Monism
Tron om att sinnet och kropp är ett. Sinnet är INTE en seperat enhet
Empirism
Alla ideer och kunskaper erhålls empiriskt, dvs genom sinnen
Tidiga skolor
Strukturalism, Funktionalism,Evolutionsteorin
Structuralism
Willhelm Wundt- analysen av sinnet i termer av dess grudläggande element
Functionalism
William James-Ställer frågan varför? Anser att psykologi borde studera funktionerna av medvetandet ist för dess strukturer
Psykodynamiska perspektivet
Madeleine Klein- Söker efter orsakerna till beteende inom vår personlighets inre funktion (mönster av egenskaper, känslor och motiv som betonar rollen av det undermedvetna)
Psykolanalys
Analysen av intern och primär omedvetna psykologiska makter
Beteende perspektivet
vikten av miljö och inlärning
Kognitiva perspektivet
Tänkande och sociokulturella perspektiv
Humanistiska perspektivet
Fri vilja och positiv psykologi
Biologiska perspektivet
Hjärnan, gener och evolution
Vad är social psykologi
Hur individers tankar, känslor och beteende påverkas av den faktiskt antydda eller inbillade närvaron av andra
Hur konstruerar socialpsykologer kunskap?
Vetenskaplig metod: Labb, experiment, observation
Socialpsykologins styrkor och svagheter
Styrkor: studerar ämnen som berör de flesta, Lyfter situationsens påverkan
Svagheter: AI situatoner, överdrivet negativ människosyn, replikationskris, publications bias
Social influence
Hur vi påverkas av andra
Konformitet
Anpassningen av individuella beteenden, attityder och övertygelser till en grupps standar (grupptryck)
Social kognition
Hur vi tänker om oss själva och andra
Attributions
Bedömmningar vi gör om orsakerna för vårt eller andras beteende och resultat.
Vårt beteende=situationen
Andras beteende=personlighet
Fundametal attribution error
Underskattar situationens roll och överdriver rollen av personliga faktorer när vi förklarar någons beteende
Bystander effect
Närvaron av flera personer minskar människor intention att hjälpa, ofta pga social jämförelse och diffusion responsibility
Kognitiv Dissonans
När en person har fler motstridiga attityder eller beteenden. Ex som att röka (man inbillar sig att det egentligen inte är så dåligt)
Social påverkan
Följsamhet
Lydnad
Konformitet
Följsamhet (compliance)
Vårt beteende förändras efter andra människors direkta begäran och vår tendens att anpassa oss till gruppnormer.
Lydnad
En social påverkan som kommer från en auktoritet
Normativ social påverkan
Anpassar sig till normerna i gruppen för att inte känna sig annorlunda
Informativ social påverkan
Anpassar sig till andras åsikter och beteende då man tror att de har mer kunskap och rätt information
Diffusion of responsibillity
När flera personer är på plats sprids ansvaret än när man är själv och har det egna ansvaret. Ex Rök i labbet
Fördommar
En negativ attityd, bedömmning mot människor baserat på deras grupptillhörighet
Diskriminering
Positiv eller negativ behandling mot människor beroende på grupp, fördom eller åsikt
Utvecklingspsykologi
Studerar förändring och kontinuitet under livscykeln
Utvecklingspsykologisk teori
En sammanhängande uppsättning påståenden som
Beskriver, Förklarar, Förutsäger ett visst fenomen av relevans för utveckling.
Arv
Medfött, biologiskt betingat
Baserat på genetiskt arv
Miljö
Fysisk och social värld
Influerar biologisk, psykologisk och social utveckling
Stabilitet
Individuella skillnader ofta stabila över tid
Tidiga erfarenheter kan ha livsavgörande betydelse
Utveckling ur ett livscykel perspektiv
Livslång
Fler dimensionell och i flerariktningar
Mycket plastisk/förändringsbenägen
Influerad av många, samspelande faktorer
Influenser på utveckling
Åldersrelaterade, Historie-/Kohortrelaterade, Icke-normativa
Portal teori för vetenskaplig utvecklingspsykologi
Darwins utvecklingspsykologi - Naturlig selektion, individers vars gener är väl anpassade till sina miljöer överlever och reproducerar sig (förutsätter variation, överflöd och ärftlighet)
Etologi och evolutionär utvecklingspsykologi
Försöker förstå det adaptiva värdet bakom kognitiva, känslomässiga och socialaförmågor, liksom varför dessa förändras övertid(t.ex. anknytningsteori, “kärnkunskapsperspektivet” påkognutv).
Determinism
En teori om att allt är bestämt av tidigare orsaker
Stadie teorin
Jean Pieare. Regression- Man kan inte gå tillbaka till ett tidigare stadie, ex ett barn som börjat gå kan inte gå tillbaka till att börja krypa
Predisposition
Förutser
Plastiskt
Något är förändringsbenäget
Biologisk Psykologi
Vetenskapen om hur kroppsliga funktioner kontrollerar beteendet
Somatisk intervention
Förändring av en struktur eller funktion för att se hur den påverkar ett beteende.
Beteendemässig intervention
Förändring av ett beteende för att se hur struktur eller funktion förändras
Korrelation
Mäter hur mycket kroppslig funktion sammvarierar med ett beteende, men korrelation innebär INTE orsakssamband då t.ex en tredje okänd orsak kan finnas.
Nämn tre sätt att relatera hjärna och beteende
Somatisk intervention
Beteendemässig intevetion
Korrelation
Mätning av både somatisk + beteendemässig intervention gör så att vi kan se samband mellan somatiska förändringar och beteendeförändringar. T.ex. är individuella skillnader i sexuella beteenden i korrelation med hur mycket nivåer av vissa hormoner en människa har.
Makronivå
I termer av hjärnantonomi och hjärnstrukturer
Mikronivå
I termer av neural aktivitet och glia-aktivitet
Vad beror våra mentala upplevelser och beteende på?
Aktivitet hos ett stort antal oberoende, men sammanlänkande, celler.
Vad består Nervsystemet av?
Centrala nervsystemet (CNS)
Perifera nervsystemet (PNS)
Beskriv CNS
Innefattar hjärnan och ryggmärgen. Nervsignaler skickas genom kroppen mellan hjärnan och resten av kroppen. Yttre signaler som når hjärnan bearbetas och tolkas vilket gör oss medvetena om omvärlden för att sen skicka ut signaler för hur kroppen ska reagera på det.
Beskriv PNS
Består av nervtrådar som går ut i hela kroppen. Delas upp en en Somatisk och Autonom del. Dessa delas upp i ytterligare två delar. Sensorisk+Motorisk och Sympatisk+Parasympatisk
Beskriv sensoriska och motoriska neuroner
Sensoriska neuroner leder signaler från ögon, öron och andra sensoriska receptorer.
Motoriska neuroner leder signaler från hjärna och ryggmärgen till muskler i kroppen
Beskriv den Autonomiska delen
Känner av kroppen interna funktioner som inte går att styra, ex blodtryck, hjärtats arbete etc. Delas upp i det sympatiska och parasympatiska
Sympatiska nervsystemt
Håller oss aktiva och alerta. Ökad puls, stresshormoner
Parasympatiska
Rest and digest. Jobbar ofta ett organ åt gången med att minska pulsen, luftrören dras ihop, blodtrycket sjunker, matsmältningen ökar
Storhjärnan
Utgör den större delen av hjärnan som förbinder de två halvorna där cortex är det yttersta lagret och den nyaste utvecklade delen av hjärnan. (Detta kan vi finna på mer utvecklade däggdjur)
Cortex
Är det yttersta lagret och den nyaste utvecklade delen av hjärnan. Består av grå substans och är inte nödvändig för överlevnad men viktig för mänsklig funktion. Kan delas in i olika lober
Frontalloben
Främre delen av hjärnan, största delen av cortex. Här regleras tal, tankar, motorik och humör
Temporalloben
Innehåller hippocampus som är viktig för språk och minne
Parietalloben
Styr kroppens sensoriska signaler
Occipitalloben
Står för seende och rörelse
Lillhjärnan
Viktig för muskelfunktion. Vid skada kan man få mentala och kognitiva problem
Grå substans
Nervcellernas cellkroppar, ligger ytterst i hjärnbalken
Vit substans
Axon, neuronens anslutande del
Neuron (Nervcell)
Nervsystemets grundläggande byggblock. Varje cell består av en cellkropp, ett axon och dendriter
Sensoriska neuron
Skickar ut information från sinnesorganen till centrala nervsystemet
Motoriska neuron
Skickar ut information från centrala nervsystemet till muskelkultur
Interneuron
Skickar information mellan neuron
Soma
Cellkropp
Dendriter
Fungerar som en antenn som samlar information från andra nervceller till cellkroppen
Axon
Leder elektriska impulser bort från cellkroppen till andra nervceller, muskler och körtlar
Glia-celler
Extrem viktigt. Har en stödfunktion för neuronerna som håller dem på plats. Ungerfär som ett sorts klister
Förklara hur det fungerar mellan nervceller och cellkroppen
Information överförs från cell till cell via synapser. De elektriska nervimpulserna uppkommer pga. spänningsskillnader över neuronets membran. När nervcellerna inte är med och leder impulser har den en elektrisk skillnad från omgivningen. Vid kontakt av ett annat neuron ändras den elektriska aktionspotentialen och det bildas en nervimpuls. När signalen löpt genom axonet mot nästa cell överförs den till närliggande dendrit genom en så kallad synaps.
Sensoriska hjärnan
Alla sensoriska områden i hjärnan ligger bak i hjärnan, den som registrerar omvärlden. Den främre kallas den motoriska hjärnan. Impulser skickas mellan de olika delarna, en motorisk process. Allt som vi är medvetna om ligger i cortex, allt som vi är omedvetna om ligger bakom cortex.
Kognition
De mentala/psykiska processer som har med tänkande, varseblivning, medvetande, inlärning och minne att göra
Implicit minne
Saker som du bara kan, som du inte pluggar in. Omedvetna minnen. Består av fyra ben. Procedural, Priming, Simple classical conditiooning och nonassociative learining
Declartive (Explicit minne)
Medvetena minnen- Fakta och event- sitter i medialtemporalloben- I medvetna minnen är glömsan rejäl. involverar faktakunskap och omfattar två underkategorier
Sensoriskt minne
håller kortvarigt inkommande sensorisk information
Arbetsminne
ett system med begränsad kapacitet som tillfälligt lagrar och bearbetar information
Priming (perceptuella representations system-PRS)
Att ha sett ett objekt tidigare underlättar OMEDVETET persceptionen av detta eller ett liknande ojekt vid ett senare tillfälle
Hur minns vi episodisk information?
Inkodning/upplevelse
Material (lagring)
Framplocking
Individfaktorer
Episodiskt minne
kunskap om personliga upplevelser: när, var och vad som hände i våra livs episoder
Semantiskt minne
allmänna faktakunskaper om världen och språket, inklusive minne för ord och begrepp
Kontra och illustrera deklarativt kontra procedurminne och explicit kontra implicit minne.
- Deklarativt minne hänvisar till medvetna minnen av fakta, händelser och begrepp, medan procedurminne hänvisar till omedvetna minnen av motoriska färdigheter och vanor.
– Ett exempel på deklarativt minne är att minnas din bästa väns födelsedag, medan ett exempel på procedurminne är att cykla.
Procedural minne
minne speglas i färdigheter och handlingar, Tex hur man går eller cyklar
Encoding
Kodningsspecificitetsprincipen säger att minnet förbättras när ledtrådar som finns under hämtning matchar ledtrådar som fanns närvarande under kodning. Vanligtvis är det lättare att komma ihåg ett stimulus när vi befinner oss i samma miljö (kontextberoende minne) eller samma interna tillstånd (tillståndsberoende minne) som när stimulansen ursprungligen kodades.
Humörtillstånd utgör ett undantag från kodningsspecificitet. I allmänhet tenderar vi att komma ihåg stimuli som är kongruenta med vårt nuvarande humör.
Orsaker till glömska
Blockering
Falska minne- implanterade minnen eller automatiskt genererade minnen ur ett givet sammanhang
Klassisk betingning
Automatiska responser kopplas till nya stimuli. När ett obetingat stimulus och obetingad respons kopplas ihop med ett först neutralt stimulus för att sedan omforma det till ett betingat stimulus som gen en betingad respons.
Operant betingning
Ett frivilligt beteende som antingen förstärks eller trappas ner som pga konsekvenserna. Ex. Ge en hund godis när den sätter sig. Den sitter ner för den vet att den får belöning
Vilken del av hjärnan är viktig för arbetsminnet/korttidsminnet?
Hippocampus
Psykodynamisk utvecklingspsykologi
Freuds teori om barnets utveckling, delas in i 5 faser
1. Orala fasen
2. Anala fasen
3. Odipala fasen
4. Latenta fasen
5. Genitala Fasen
Vilka delar består minnet av?
Långtidsminnet och korttidsminnet. Långtidsminnet kan delas upp i fyra delar: Procedurminne, sematiskt minne, episodiskt minne och perceptuellt minne
Hur räknar man ut artimetiska medelvärdet?
Addera följande tal och dela på antalet tal
Hur räknar man ut medianen?
1. Ställ dom i storleksordning
2. är det ojämt antal är det siffran i mitten
Är det jämt adderar man de två siffrorna i mitten och delar på 2
Vad är ett typ värde?
De siffron det finns flest av