Utilisateur
Forskning som speglar kunskapssträvan för sin egna skull
Forskning utformad för att lösa specifika, praktiska problem
Tron att sinnet är en andlig enhet sepererat från fysiska lagar som styr kroppen
Tron om att sinnet och kropp är ett. Sinnet är INTE en seperat enhet
Alla ideer och kunskaper erhålls empiriskt, dvs genom sinnen
Strukturalism, Funktionalism,Evolutionsteorin
Willhelm Wundt- analysen av sinnet i termer av dess grudläggande element
William James-Ställer frågan varför? Anser att psykologi borde studera funktionerna av medvetandet ist för dess strukturer
Madeleine Klein- Söker efter orsakerna till beteende inom vår personlighets inre funktion (mönster av egenskaper, känslor och motiv som betonar rollen av det undermedvetna)
Analysen av intern och primär omedvetna psykologiska makter
vikten av miljö och inlärning
Tänkande och sociokulturella perspektiv
Fri vilja och positiv psykologi
Hjärnan, gener och evolution
Hur individers tankar, känslor och beteende påverkas av den faktiskt antydda eller inbillade närvaron av andra
Vetenskaplig metod: Labb, experiment, observation
Styrkor: studerar ämnen som berör de flesta, Lyfter situationsens påverkan
Svagheter: AI situatoner, överdrivet negativ människosyn, replikationskris, publications bias
Hur vi påverkas av andra
Anpassningen av individuella beteenden, attityder och övertygelser till en grupps standar (grupptryck)
Hur vi tänker om oss själva och andra
Bedömmningar vi gör om orsakerna för vårt eller andras beteende och resultat.
Vårt beteende=situationen
Andras beteende=personlighet
Underskattar situationens roll och överdriver rollen av personliga faktorer när vi förklarar någons beteende
Närvaron av flera personer minskar människor intention att hjälpa, ofta pga social jämförelse och diffusion responsibility
När en person har fler motstridiga attityder eller beteenden. Ex som att röka (man inbillar sig att det egentligen inte är så dåligt)
Följsamhet
Lydnad
Konformitet
Vårt beteende förändras efter andra människors direkta begäran och vår tendens att anpassa oss till gruppnormer.
En social påverkan som kommer från en auktoritet
Anpassar sig till normerna i gruppen för att inte känna sig annorlunda
Anpassar sig till andras åsikter och beteende då man tror att de har mer kunskap och rätt information
När flera personer är på plats sprids ansvaret än när man är själv och har det egna ansvaret. Ex Rök i labbet
En negativ attityd, bedömmning mot människor baserat på deras grupptillhörighet
Positiv eller negativ behandling mot människor beroende på grupp, fördom eller åsikt
Studerar förändring och kontinuitet under livscykeln
En sammanhängande uppsättning påståenden som
Beskriver, Förklarar, Förutsäger ett visst fenomen av relevans för utveckling.
Medfött, biologiskt betingat
Baserat på genetiskt arv
Fysisk och social värld
Influerar biologisk, psykologisk och social utveckling
Individuella skillnader ofta stabila över tid
Tidiga erfarenheter kan ha livsavgörande betydelse
Livslång
Fler dimensionell och i flerariktningar
Mycket plastisk/förändringsbenägen
Influerad av många, samspelande faktorer
Åldersrelaterade, Historie-/Kohortrelaterade, Icke-normativa
Darwins utvecklingspsykologi - Naturlig selektion, individers vars gener är väl anpassade till sina miljöer överlever och reproducerar sig (förutsätter variation, överflöd och ärftlighet)
Försöker förstå det adaptiva värdet bakom kognitiva, känslomässiga och socialaförmågor, liksom varför dessa förändras övertid(t.ex. anknytningsteori, “kärnkunskapsperspektivet” påkognutv).
En teori om att allt är bestämt av tidigare orsaker
Jean Pieare. Regression- Man kan inte gå tillbaka till ett tidigare stadie, ex ett barn som börjat gå kan inte gå tillbaka till att börja krypa
Förutser
Något är förändringsbenäget
Vetenskapen om hur kroppsliga funktioner kontrollerar beteendet
Förändring av en struktur eller funktion för att se hur den påverkar ett beteende.
Förändring av ett beteende för att se hur struktur eller funktion förändras
Mäter hur mycket kroppslig funktion sammvarierar med ett beteende, men korrelation innebär INTE orsakssamband då t.ex en tredje okänd orsak kan finnas.
Somatisk intervention
Beteendemässig intevetion
Korrelation
Mätning av både somatisk + beteendemässig intervention gör så att vi kan se samband mellan somatiska förändringar och beteendeförändringar. T.ex. är individuella skillnader i sexuella beteenden i korrelation med hur mycket nivåer av vissa hormoner en människa har.
I termer av hjärnantonomi och hjärnstrukturer
I termer av neural aktivitet och glia-aktivitet
Aktivitet hos ett stort antal oberoende, men sammanlänkande, celler.
Centrala nervsystemet (CNS)
Perifera nervsystemet (PNS)
Innefattar hjärnan och ryggmärgen. Nervsignaler skickas genom kroppen mellan hjärnan och resten av kroppen. Yttre signaler som når hjärnan bearbetas och tolkas vilket gör oss medvetena om omvärlden för att sen skicka ut signaler för hur kroppen ska reagera på det.
Består av nervtrådar som går ut i hela kroppen. Delas upp en en Somatisk och Autonom del. Dessa delas upp i ytterligare två delar. Sensorisk+Motorisk och Sympatisk+Parasympatisk
Sensoriska neuroner leder signaler från ögon, öron och andra sensoriska receptorer.
Motoriska neuroner leder signaler från hjärna och ryggmärgen till muskler i kroppen
Känner av kroppen interna funktioner som inte går att styra, ex blodtryck, hjärtats arbete etc. Delas upp i det sympatiska och parasympatiska
Håller oss aktiva och alerta. Ökad puls, stresshormoner
Rest and digest. Jobbar ofta ett organ åt gången med att minska pulsen, luftrören dras ihop, blodtrycket sjunker, matsmältningen ökar
Utgör den större delen av hjärnan som förbinder de två halvorna där cortex är det yttersta lagret och den nyaste utvecklade delen av hjärnan. (Detta kan vi finna på mer utvecklade däggdjur)
Är det yttersta lagret och den nyaste utvecklade delen av hjärnan. Består av grå substans och är inte nödvändig för överlevnad men viktig för mänsklig funktion. Kan delas in i olika lober
Främre delen av hjärnan, största delen av cortex. Här regleras tal, tankar, motorik och humör
Innehåller hippocampus som är viktig för språk och minne
Styr kroppens sensoriska signaler
Står för seende och rörelse
Viktig för muskelfunktion. Vid skada kan man få mentala och kognitiva problem
Nervcellernas cellkroppar, ligger ytterst i hjärnbalken
Axon, neuronens anslutande del
Nervsystemets grundläggande byggblock. Varje cell består av en cellkropp, ett axon och dendriter
Skickar ut information från sinnesorganen till centrala nervsystemet
Skickar ut information från centrala nervsystemet till muskelkultur
Skickar information mellan neuron
Cellkropp
Fungerar som en antenn som samlar information från andra nervceller till cellkroppen
Leder elektriska impulser bort från cellkroppen till andra nervceller, muskler och körtlar
Extrem viktigt. Har en stödfunktion för neuronerna som håller dem på plats. Ungerfär som ett sorts klister
Information överförs från cell till cell via synapser. De elektriska nervimpulserna uppkommer pga. spänningsskillnader över neuronets membran. När nervcellerna inte är med och leder impulser har den en elektrisk skillnad från omgivningen. Vid kontakt av ett annat neuron ändras den elektriska aktionspotentialen och det bildas en nervimpuls. När signalen löpt genom axonet mot nästa cell överförs den till närliggande dendrit genom en så kallad synaps.
Alla sensoriska områden i hjärnan ligger bak i hjärnan, den som registrerar omvärlden. Den främre kallas den motoriska hjärnan. Impulser skickas mellan de olika delarna, en motorisk process. Allt som vi är medvetna om ligger i cortex, allt som vi är omedvetna om ligger bakom cortex.
De mentala/psykiska processer som har med tänkande, varseblivning, medvetande, inlärning och minne att göra
Saker som du bara kan, som du inte pluggar in. Omedvetna minnen. Består av fyra ben. Procedural, Priming, Simple classical conditiooning och nonassociative learining
Medvetena minnen- Fakta och event- sitter i medialtemporalloben- I medvetna minnen är glömsan rejäl. involverar faktakunskap och omfattar två underkategorier
håller kortvarigt inkommande sensorisk information
ett system med begränsad kapacitet som tillfälligt lagrar och bearbetar information
Att ha sett ett objekt tidigare underlättar OMEDVETET persceptionen av detta eller ett liknande ojekt vid ett senare tillfälle
Inkodning/upplevelse
Material (lagring)
Framplocking
Individfaktorer
kunskap om personliga upplevelser: när, var och vad som hände i våra livs episoder
allmänna faktakunskaper om världen och språket, inklusive minne för ord och begrepp
- Deklarativt minne hänvisar till medvetna minnen av fakta, händelser och begrepp, medan procedurminne hänvisar till omedvetna minnen av motoriska färdigheter och vanor.
– Ett exempel på deklarativt minne är att minnas din bästa väns födelsedag, medan ett exempel på procedurminne är att cykla.
minne speglas i färdigheter och handlingar, Tex hur man går eller cyklar
Kodningsspecificitetsprincipen säger att minnet förbättras när ledtrådar som finns under hämtning matchar ledtrådar som fanns närvarande under kodning. Vanligtvis är det lättare att komma ihåg ett stimulus när vi befinner oss i samma miljö (kontextberoende minne) eller samma interna tillstånd (tillståndsberoende minne) som när stimulansen ursprungligen kodades.
Humörtillstånd utgör ett undantag från kodningsspecificitet. I allmänhet tenderar vi att komma ihåg stimuli som är kongruenta med vårt nuvarande humör.
Blockering
Falska minne- implanterade minnen eller automatiskt genererade minnen ur ett givet sammanhang
Automatiska responser kopplas till nya stimuli. När ett obetingat stimulus och obetingad respons kopplas ihop med ett först neutralt stimulus för att sedan omforma det till ett betingat stimulus som gen en betingad respons.
Ett frivilligt beteende som antingen förstärks eller trappas ner som pga konsekvenserna. Ex. Ge en hund godis när den sätter sig. Den sitter ner för den vet att den får belöning
Hippocampus
Freuds teori om barnets utveckling, delas in i 5 faser
1. Orala fasen
2. Anala fasen
3. Odipala fasen
4. Latenta fasen
5. Genitala Fasen
Långtidsminnet och korttidsminnet. Långtidsminnet kan delas upp i fyra delar: Procedurminne, sematiskt minne, episodiskt minne och perceptuellt minne
Addera följande tal och dela på antalet tal
1. Ställ dom i storleksordning
2. är det ojämt antal är det siffran i mitten
Är det jämt adderar man de två siffrorna i mitten och delar på 2
De siffron det finns flest av
Falskt
Falskt
Sant
Falskt
Sant
Sant
Falskt
Nej. Dels kan det diskuteras om en 5-gradig Likertskala verkligen ger intervalldata (en del gör det, andra inte, det beror på hur den är konstruerad). Och för att en summapoäng ska ge intervalldata så behöver varje fråga bidra till summapoängen på ett likvärdigt sätt.
Nej, de individer som besvarar enkäten eller är deltagare i ett experiment utgör ett stickprov, ett urval ur populationen. Populationen är den (ofta abstrakta och oändligt stora) grupp individer stickprovet representerar och som forskaren vill dra slutsatser om.
sant
Falskt.
- Att förstå och hantera ens egna känslor och beteenden, vilket kan leda till en bättre mental hälsa och relationer med andra människor
- Att hjälpa andra människor att hantera sina känslor och beteenden, till exempel som terapeut eller rådgivare
- Att förbättra arbetsmiljön och produktiviteten genom att förstå hur människor fungerar i grupper och vad som motiverar dem
- Att förbättra beslutsfattande och ledarskap genom att förstå mänskligt beteende och hur man kan påverka det
- Att bidra till samhällsfrågor som rör till exempel kriminalitet, hälsa, och miljö genom att förstå mänskligt beteende och hur man kan påverka det
Grundforskning är viktig eftersom det hjälper oss att förstå grundläggande koncept och principer som kan tillämpas på en mängd olika områden. Den ger oss en bredare förståelse för hur saker fungerar och varför de fungerar på det sätt de gör. Detta kan sätta oss på spåret för att lösa olika problem eller utveckla nya teknologier.
Tillämpad forskning är också viktig eftersom det har en direkt påverkan på samhället. Det hjälper oss att utveckla nya produkter och tjänster, förbättra befintliga teknologier, och lösa praktiska problem. Tillämpad forskning kan också hjälpa oss att förstå hur vi kan förbättra människors liv, till exempel genom att utveckla nya läkemedel eller behandlingar.
Båda typerna av forskning är kopplade eftersom grundforskning kan leda till tillämpad forskning. Genom att förstå grundläggande principer kan forskare sedan tillämpa dem på specifika problem eller frågor. Å andra sidan kan tillämpad forskning också leda till grundforskning. Genom att lösa praktiska problem kan forskare upptäcka nya fenomen eller principer som tidigare var okända.
- Minnesprocessen kan ses som en process där informationen först kodas, dvs. översätts till en form som hjärnan kan hantera och lagra. Kodning kan ske på olika sätt, till exempel genom att informationen upprepas eller genom att den associeras med annan information som redan finns i minnet.
- Efter att informationen har kodats lagras den i minnet. Lagring kan ske på olika ställen i hjärnan beroende på vilken typ av minne det handlar om. Till exempel kan korttidsminnet lagras i prefrontala cortex medan långtidsminnet lagras i hippocampus och andra delar av hjärnan.
- När informationen senare hämtas fram från minnet sker en process där hjärnan söker efter de nätverk av neuroner som är kopplade till den specifika informationen som ska hämtas. Om hjärnan hittar dessa nätverk kan informationen hämtas fram och återkallas till medvetandet.
- Minne är inte en exakt spegling av det som faktiskt hände, utan snarare en skapelse av hjärnan baserat på informationen som är tillgänglig. Därför kan minnen variera beroende på faktorer som ens uppmärksamhet, emotionella tillstånd och perspektiv.
- Hjärnan kan till och med skapa minnen av händelser som aldrig inträffade, något som kallas för falska minnen. Detta kan bero på faktorer som ledande frågor eller suggestivt språk.
- Konstruktiv bearbetning av minnen kan också vara värdefullt, särskilt i terapi. Genom att omformulera negativa minnen kan man minska deras påverkan på ens välbefinnande och möjliggöra för en mer positiv självbild och självkänsla.
- Studier har visat att människor tenderar att minnas händelser som är förenliga med deras förväntningar och tidigare erfarenheter. Detta kan påverka vår förmåga att lära oss och tänka kreativt.
Attributer, intryck, självuppfattning och attityder
Konsekvens, särskiljningsförmåga och konsensusinformation hjälper oss att avgöra om vi ska göra personliga eller situationsanpassade tillskrivningar för någon annans beteende. Observera att konsistensen är hög i båda exemplen. Om Kims beteende har låg konsistens (ibland säger hon att konsthistoria-klassen är tråkig, medan hon andra gånger säger att den är intressant), tillskriver vi vanligtvis beteendet till övergående tillstånd (t.ex. förändringar i Kims humör) snarare än till stabila personliga eller situationella faktorer.
Tendensen att göra situationsangivelser för att förklara vårt eget beteende och personliga tillskrivningar för att förklara andras beteende.
Tendensen att göra personliga tillskrivningar för sina egna framgångar och situationstillskrivningar för sina egna misslyckanden
processen för hur, med vilken information och med vilken effekt människor gör bedömningar av andra
Intrycksbildning beror på en mängd olika faktorer, inklusive en persons fysiska utseende, beteende, kommunikationsstil och situationens sammanhang. När man bildar intryck, förlitar sig människor ofta på mentala genvägar, eller heuristik, såsom haloeffekten, som är tendensen att anta att människor som har en positiv egenskap också har andra positiva egenskaper. Andra faktorer som kan påverka bildandet av intryck inkluderar stereotyper, förväntningar och personliga fördomar. Dessutom kan bildandet av intryck påverkas av vilken typ av information som presenteras, till exempel om den är positiv eller negativ, och i vilken ordning den presenteras.
mentala mallar, härledda från minnet av tidigare erfarenheter, som representerar en persons övertygelse om jaget i en viss domän
Nej
Nej
medveten eller avsiktlig minneshämtning, som när du medvetet känner igen eller minns något
när minnet påverkar vårt beteende utan medveten medvetenhet
1. Deklarativt minne:
- Definition: Deklarativt minne avser minnet av fakta och händelser som medvetet kan återkallas och uttryckas verbalt.
- Exempel: Att komma ihåg din första skoldag eller recitera huvudstäder i olika länder.
2. Procedurminne:
- Definition: Procedurminne hänvisar till minnet av hur man utför olika färdigheter, vanor eller procedurer.
- Exempel: Att cykla eller skriva på ett tangentbord utan att medvetet tänka på de specifika rörelserna.
3. Explicit minne:
- Definition: Explicit minne avser medvetet hämtning och minne av information från det förflutna.
- Exempel: Återkalla detaljerna för en specifik semester eller komma ihåg någons namn.
4. Implicit minne:
- Definition: Implicit minne hänvisar till det omedvetna eller automatiska inflytandet av tidigare erfarenheter på nuvarande beteende, utan medveten medvetenhet eller avsiktlig hämtning.
- Exempel: Att cykla efter många år utan att medvetet komma ihåg hur man gör det eller känna rädsla från en tidigare traumatisk upplevelse utan att medvetet minnas händelsen.
en stimulans, oavsett om den är intern eller extern, som aktiverar information lagrad i långtidsminnet
inträffar när material som lärts in i det förflutna stör återkallandet av nyare material
uppstår när nyinhämtad information stör förmågan att återkalla information som lärts vid ett tidigare tillfälle
med tid och obruk, bleknar det långsiktiga fysiska minnesspåret i nervsystemet bort
åldersintervall under vilken vissa upplevelser måste inträffa för att utvecklingen ska fortgå normalt eller längs en viss väg
ett optimalt åldersintervall för vissa upplevelser; om dessa upplevelser inträffar vid ett annat tillfälle kan normal (typisk) utveckling fortfarande vara möjlig
Jämför människor i olika åldrar vid samma tidpunkt
Longitudinella design: Longitudinella design innebär att man studerar samma grupp av deltagare under en längre tidsperiod för att observera utvecklingsförändringar. Forskare samlar in data vid flera tidpunkter, vilket gör att de kan undersöka hur variabler förändras över tid och identifiera potentiella orsaker till utveckling. En forskare kan till exempel följa en grupp barn från spädbarnsåldern till tonåren för att undersöka effekterna av tidiga barndomsupplevelser på senare kognitiv utveckling.
studiet av förändringar i genuttryck på grund av miljöfaktorer och oberoende av DNA
orsakar onormal prenatal utveckling
en störning hos fostret under utveckling som orsakas av intag av alkohol av fostrets mor under graviditeten; det kännetecknas av hämmad tillväxt, ett antal fysiska och fysiologiska avvikelser och, ofta, mental retardation
en grupp av abnormiteter som beror på olika typer av prenatal exponering för alkohol