samhällskunskap ekonomi
planekonomi
staten äger produktipnsfaktorer och beslutar om vad/hur mycket som ska produceras + producerar varorna/tjönsterna
marknads ekonomi
provata företag äger produktionsfaktorer och producerar varor/tjänster. marknaden bestämmer hur myvket som ska produceras
bland ekonomi
blandat av marknad och plan ekonomi
produktions faktorer
de samlade resurserna som krävs för framställan av varor/tjänster.
natur resseurser
de råvaror som förädlas till färdiga produkter: hird skog, olja, vatten etc
human kapital
mänsklig arbetskraft + kompetens, krävs för stt naturresurserna ska kunna förädlas till varor
kapital
krävs också för att bearbeta natur ressurser till färdiga produkter, real kapital, finans kapital
finans kapital
pengar
real kapital
redskap, maskiner
Den osynliga handen
marknaden regleras av konkurrensen, självintresse, utbud och efterfrågan. man tror att en individ som handlar till nytta för sig sjölv även handlar till nytta för samhället. friheten utan stat kommer bestämma bästa möjliga pris för båda parter
efterfrågan
hur mycket vi vill köpa
utbud
hur mycket företag vill/kan sälja
jämviktspris
alla varor blir sålda och det finns ingen efterfrågan kvar
fri konkurrens
företag tävlar "fritt" med varandra utan lagar
oligopol
några få företag dominerar marknaden
monopol
ett enda företag har ensam rätt på att sälja och producera en viss vara/tjänst.
kartell
tyst sammarbete mellan företag, bestämmer gemensamt pris , ingen riktig konkurrens
stordriftsfördelar
gynnar stpra företag på bekostnad av dom små pga villigare att producera varor i större mängd
kollektiva nyttigheter
vissa tjänster måste garanteras för medborgarna, konkurrens fungerar inte där tex skola, sjukvård
gatulyktor
icke rivalitet- en persons konsumtion påverkar inte kvantitet eller kvalite för samma vara som en senare konsument
icke exkluderande - går inte att eckludera från en grupl
negativa externa effekter
marknaden prissätter sällan kostnader för exempelvis miljöskador/utsläpp
positiva externa effekter
tex utbildning, skattefinansierad ofta då de ger pengar tillbaka till sammhället
karl marx
kommunistiska manifestet, kapitalet.
rikedommar är ojämt fördelade och man ser en stor skillnad på ägare över produktionsfaktorerna och lönearbetare.
fler års planer
planer(oftast 5år) över produktion, medborgarnas/landets behov av produkter kalkyleras. volym mål, bonussystem
BNP
bruttonational produkt, värdet av aöla fördiga varor/ tjänster som produceras i ett land under en viss tid
tillväxt
skapas genom innovationer, tekniska framsteg, investeringar och ökad arbetskraft, mäts i BNP
jämn inkomst fördelning
skatter, bidrag, och offentlig sektor jämnar ut klass skillnader
stabilitet
undvika kraftiga konjukturer genom penning, finanspolitik
konjunktur
"den ekonomiska trenden" tillståndet i ekonomin hos ett land, hög kontra låg arbetslöshet etc
lågkonjuktur
skatte inkomster sjunker och utgifter för tex arbetslöshet ökar. budget underskott, statsskulden ökar
hög konjuntur
större skatte inkomst, mindre bidrag. mer innovationer och satsningar. staten behöver inte låna pengar utan kan betala tillbaka, stats skulden minskar
finanspolitik
staten påverkar ekonomin genom att öka eller minska utgifter i statsbudgeten tex skatter och transfereringar, starta projekt ex bygga nya vägar
penning politik
centralbanken påverkar ekonomin främst genom att höja/sänka styr räntan sam stats obligationer.
inflation
den allmäna prisnivån stiger, pengarnas värde minskar. mäts i KPI, konsument pris index
deflation
den allmäna pris nivån sjunker
internstionell ekonomi
länder hanldar med varandra
infrastruktur
möjlig gör handel, tex transport, fred/stabilitet
protektionism
ett land försöker skydda den inhämska industrin från konkurrens från utlandet genom handelshinder tillrxempel tullar, importrestriktioner, subventitioner
fri handel
länder handlar med varandra utan tullar, fri handels område är tex EU där man beslutat att tullar inte får finnas
bytes balans
en sammanställning av ett lands totala import och export
handels balans
ett mått på differensen mellan värdet av ekonomisk export ocj import av varor.
tjänstebalans
ett mått på skillnaden mellan export och import av varor
handelsunderskott
ett land som importerar mer än vad de exporterar, har även negativ bytes baland
handels överskott
positiv bytes balans, större export än import
bidrag
pengar eller resurser som tillhandahålls för att stödja eller finansiera något
KPI
mätning av inflationen, man mäter priset på varor under två perioder och jämför
produktion
processen att skapa varor eller tjänster genom att använda resurser som arbetskraft, rå matrial och utrustning
offentlig sektor
delen av ekonomin som består av regeringen och dess institutioner samt de offentliga tjänsterna och verksamheterna som tillhandahålls för medborgarna.
komplement varor
varor som komplementerar varandra och ofta används tillsammans trx mobil och mobil laddare
stats skuld
den totala mängden pengar som en regering är skyldig vanligen i form av lån eller obligationer
statsobligation
en skuldförbindelse utfärdad av regeringen för att låna pengar från allmänheten, vanligen med löfte om mer ränta tillbaka
komperativa fördelar
fördelar som ett land eller en organisation har när det gäller att producera en viss vara eller tjänst mer effektivt eller kostnadeffektivt än andra, klimat
transferering
överföring av pengar eller resurser från en part till en annan vanligtvis genom statliga program eller socialt skydd(bidrag)
näringsfrihet
människor har rätt att starta företag, driva och utveckla affärer utan att regering läger sig i för mycket. handlar om att möjliggöra affärer på ett sätt som är okontrollerat av staten
stabiliseringspolitik
återgärder som vidtas av staten för att stabilisera ekonomin ofta genom finans eller penning politik för att hantera inflationnen och minska konjunktur svängningarna
konsumtion
innebär att använda eller förbruka varor/tjänster för personlig eller affärsmässig användnging
innovationer
att skapa eller införa nya ideer, produkter, tjänster eller processer spm ör ny skapande och bidrar till förbättringar eller förändring
tiksbanken
sveriges centralbank som har olika uppgifter främst pennikpolitik
växelkurs
priset på valuta i förhållande till en annan
subventition
ett ekonomiskt stöd från regeringen eller anda organisationer för att sä ka kostnaden för specifika varor/tjänster
statsbudget
en budget staten lägger opp över hur dom ska spendera sina pengar, inkomster och utgifter kommande år
styr ränta/ reponränta
är den ränta som central banken fastställt för att påverka resterande räntor
tull
avgifter som tar ut av regeringen på imoorterande eller exporterade varor