Utilisateur
Det ska vara viktigt för människorna "här".
En nyhet ska ha hänt nyligen.
En nyhet ska "gärna" väcka känslor.
Nyheten ska påverka många människor.
Medieskugga är när ett land som inte är särskilt likt oss och vi inte rapporterar om det.
Närhetsprincipen betyder att ett land är likt vårt egna och är "värt" att rapportera om.
Avvikelse, Negativ händelse, Klick, Bra bilder, Utvecklingsnyhet, Exklusivitet, Närhet, Många inblandade och Många blir påverkade, involverar kända personer
Det är något nytt som man är först på bollen med, det kan vara en granskning.
Det är en nyhet som pågår länge. Det är ett skeende som pågår länge som man vill följa utvecklingen i. Krig är ett exempel på detta.
Man kan nästan säga att det är onödigt att rapportera om saker som går bra, det tappar intresset. Varför ska man rapportera att E4an inte har några köer?
Högt uppsatta människor har ett högt nyhetsvärde. Statsministern.
Man kan säga att rubriker ger klick. Folk klickar in på artikeln om den har en bra rubrik. Nyheten i sig behöver inte nödvändigtvis ha så högt nyhetsvärde.
En journalist bör vara opartisk, dess egna åsikter ska inte skina igenom. Den bör också vara oberoende, det handlar om ett förtroende till journalisten. Att vara oberoende ger mer trovärdighet.
Krok är själva händelsen. Anledningen till att vi berättar något.
Vinkeln är en liten del av själva händelsen som man väljer att berätta om. Man väljer ut en liten del för att reportaget/inslaget inte ska bli för långt och ointressant.
Drama och konflikter.
Motsättningar betonas. För och emot.
En redaktör är den som är ansvarig för sändningen och bestämmer innehållet. Den bakar ihop kakan och väljer vad som ska vara med.
Reportern är den som åker ut och samlar ihop material och sätter ihop det till ett reportage/inslag. Reportern skriver även påannons till programledaren. Har reportern tur kan denna ha med sig en fotograf, redigerare och grafiker. De två sistnämnda är ovanligt.
Den ansvarige utgivaren är den som håller sig till alla regler och lagar. Det är den som är ansvarig för allt som sänds och är också den som kan bli dömd för förtal och få böter/fängelse.
Studioreportern är den som påar alla inslag.
Längden på ett nyhetsreportage brukar vara ca 1,30 - 3 minuter långt.
Reporter, redaktör, studioreporter och ansvarig utgivare.
En intervju är när en person ställer frågor till en annan, inte ett samtal. Intervjupersonen vill få ut något och intervjuaren också.
Synkar.
Vad har hänt, vad innebär det?
Vad är känslan och reaktionen på händelsen? Hur känns det? Vi tar till oss berättelsen mer och vill titta.
Frågor till omgivningen, mer undersökande än känsla och reaktion.
Används för att få fram korta svar och en åsikt tydligt. Kan lätta upp ett inslag då "vanliga" människor kan svara lite roligt.
Får in någon som kan förklara mer svart på vitt hur saker ligger till. Man kan även hämta information på nätet och fakta personen behöver inte vara en expert.
Hänger lite ihop med fakta men experten kan prata med om dåtid, framtid och nutid och är mer expert på ett sammanhang.
Grävande journalistik. Det är en granskning med ett avslöjande. Det räcker med att en av parterna är med och gör en intervju. Dold kamera kan förekomma då det inte är av intresse för intervjupersonen att vara med.
Ofta mot politiker eller om något fel har gjorts. Man kan ha gjort en granskning och man vill ställa någon till svars för det.
Det kan vara dödsrunor eller om någon högt uppsatt tillträds. Inte så vanligt.
Inte så vanligt i nyhetssammanhang utan mer känt för dokumentär. Kommer ofta in i kategorin händelse/känsla.
Få personen du ska intervjua att vara avslappnad. Värm upp med lite kallprat i början.
Vad? Hur? När? Varför? Hur tänker du?
För det första är det viktigt att vara tyst för att inte störande ljud ska komma med. Men det kan också vara bra att våga att vara tyst för att få ut mer svar av intervjupersonen.
När man vill ha korta och snabba svar.
När man vill ha utförlig, tydliga och citatvänliga svar.
Förbereda allt och tänka ut vad syftet med intervjun är och ad man vill ha ut av intervjun. Man ska under intervjun hålla sig till syftet och fortsätta fråga tills man fått svar på det man ville ha svar på.
Det kan vara bra att avbryta i en intervju när man märker att intervjupersonen antingen skenar iväg eller undviker att svara på frågan. Undviker personen en fråga kan det vara bra att fråga åt "folkets" vägnar, de vill ha svar!
Man ska undvika att ställa dubbelfrågor, man får oftast bara svar på den sista frågan och förvirrar intervjupersonen. Man ska heller inte ställa ledande frågor eller sätta intervjupersonen i ett hörn som kan skapa diskussion. Försök att inte använda dig av negativt laddade ord.