Utilisateur
Mycket stor molekyl som kan innehålla tusentals eller miljarder atomer.
Organiska ämnen som är uppbyggda av sockerringar och används främst som energikälla i kroppen.
Process där växter använder solljus för att bygga energirika sockermolekyler av energifattiga ämnen.
Mindre molekyldel som kolhydrater är uppbyggda av.
Kolhydrat som består av en enda sockerring. Kallas också enkel sockerart.
Monosackarid som bildas i fotosyntesen och används av cellerna för att få energi. Kallas också druvsocker.
Formel som visar vilka atomer och hur många av varje sort som finns i en molekyl.
Formel som visar hur atomerna sitter ihop i en molekyl.
Monosackarid som finns i frukter och bär. Kallas också fruktsocker.
Kolhydrat som består av två ihopkopplade monosackarider.
Disackarid som består av glukos och fruktos. Vanligt socker.
Disackarid som finns i mjölk. Kallas också mjölksocker.
Kolhydrat som består av många ihopkopplade sockerringar.
Polysackarid som fungerar som växternas energiförråd. Består av långa kedjor av glukos.
Polysackarid som bygger upp växters cellväggar och fungerar som ett skelett i växterna.
Ämnen som kroppen inte kan bryta ner men som hjälper matspjälkningen och tarmen.
Process där maten bryts ner till mindre delar som kroppen kan ta upp.
Mängden glukos i blodet.
Kolhydrater som bryts ner långsamt eftersom de innehåller mycket fibrer.
Kolhydrater som bryts ner snabbt och snabbt höjer blodsockret.
1. Växterna fångar upp energi från solljuset.
2. Växterna använder energin för att bygga glukos.
3. Energifatiga ämnen omvandlas till energirika sockermolekyler.
4. Energin lagras i sockret.
1. Växten tillverkar glukos genom fotosyntesen.
2. Många glukosmolekyler kopplas ihop.
3. Långa kedjor bildas.
4. Kedjorna blir stärkelse som lagrar energi.
1. Kolhydrater bryts ner i tarmen.
2. Stora molekyler spjälkas till monosackarider.
3. Monosackariderna tas upp i blodet.
4. Blodet transporterar dem till cellerna.
5. Cellerna använder glukos för att få energi.
1. Fibrerna gör att maten rör sig genom tarmen lättare.
2. Matspjälkningen går långsammare.
3. Glukos tas upp långsammare i blodet.
4. Man håller sig mätt längre.
5. Risken för vissa sjukdomar minskar.
1. Båda består av glukos.
2. Glukosringarna sitter ihop på olika sätt.
3. Stärkelse är spiralformad och används som energiförråd.
4. Cellulosa är rak och används som stöd i växter.
Näringsämne som innehåller mest energi och fungerar som kroppens energireserv.
Lagrad energi som kroppen kan använda senare.
Fett under huden som hjälper kroppen att hålla värmen.
Fett som skyddar kroppens organ mot stötar.
Kemisk förening som bildas när en alkohol reagerar med en organisk syra.
Alkohol som alltid finns i fettmolekyler och som kan binda tre fettsyror.
Lång organisk syra som bygger upp fetter.
Bindning där två atomer delar två elektronpar med varandra.
Fett som inte innehåller några dubbelbindningar i fettsyrorna.
Fett som innehåller en dubbelbindning i varje fettsyra.
Fett som innehåller flera dubbelbindningar i varje fettsyra.
Samlingsnamn för enkelomättade och fleromättade fetter.
Fett från djur som oftast innehåller mycket mättat fett.
Fett från växter som oftast innehåller mycket omättat fett.
Flytande fett från växter, till exempel oliver, solrosor eller raps.
Fettprodukt från grädde som mest innehåller mättat fett.
Fettprodukt som tillverkas av matolja och som kan innehålla både mättade och omättade fetter.
Process där omättat fett reagerar med vätgas så att dubbelbindningarna försvinner.
Fett som har behandlats med vätgas och blivit mer mättat.
Skadligt fett som kan bildas när fett härdas delvis.
Fett där bara en del av dubbelbindningarna har försvunnit.
Nyttigt fleromättat fett som kroppen behöver för att växa och fungera normalt.
1. Innehåller inga dubbelbindningar.
2. Är oftast fasta vid rumstemperatur.
3. Finns ofta i djurfetter.
4. Kan öka risken för stopp i blodkärlen.
1. Innehåller en eller flera dubbelbindningar.
2. Är oftast flytande vid rumstemperatur.
3. Finns ofta i växtfetter och fisk.
4. Är oftast nyttigare än mättade fetter.
kroppen får is sig mer energi än dne behöver, överskottet byggs om till fett, fett lagras i kroppen, kroppen kan använda fettet som energi senare.
omättad fett reagerar med vätgas, dubbelbindnibgarna försvinner, fettet blir mättat, fettet blir fastare och stelare.
omättat fett härdas delvis, fettsyrorna får en förändrad form, det bildas transfetter, transfetterna kan skada kroppen.
fett och andra ämnen kan fastna i blodkärlen, blodflödet minskar eller stoppas, hjärtat får för lite syra, en del av hjärtat dör.
näringsämne som bugger upp kroppen och sköter många viktiga funktioner i kroppen
molekyldel som proteiner är uppbyggda av.
aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv och därför måste vi få dem via maten.
molkeyl som har laddade områden och blandar sig lätt med vatten.
molekyl som saknar laddade områden och inte blandar sig lätt med vatten.
hur proteinets aminosyrakedja har vikt ihop sig. Formen bestämmer proteinets funktion.
priotein i blodet som transporterar syre från lungorna till kroppens celler.
järnpattikel i hemoglobin som bindet syre.
protein i musklerna som gör att musklerna kan dra ihop sig och slappna av.
protein i musklerna som gör att musklerna kan dra ihop sig och slappna av.
när proteiner ändrar form och klumpar ihop sig vid uppvärmning.
bygger upp kroppen, bygger muskler, hud, hår och naglar, transporterar ämnen i kroppen, sköter kemiska reaktioner genom enzymer, gör att muskler kan röra sig.
aminosyrakedjan viker ihop sig, polära och opolära aminosyror påverkar vikningen, opolära delar hamnar inuti proteinet, polära delar hamnar oftast på utsidan nära vatten, proteinets slutliga form begsämmer dess funktion.
hemoglobin finns i blodet, det innehåller fyra aminosyrakedjor, i vatje del finns en järnjon, järnjonerna binder syremolekyler, hemoglobinet transporterar syret till kroppens celler.
muskelproteiner kan dra ihop sig, muskeln blir då krotare, muskelproteinerna kan sedan slappna av, muskeln blir längre igen, det gör att kroppen kan röra sig.
