biokemi
makromokekyl
Mycket stor molekyl som kan innehålla tusentals eller miljarder atomer.
Kolhydrater
Organiska ämnen som är uppbyggda av sockerringar och används främst som energikälla i kroppen.
Fotosyntes
Process där växter använder solljus för att bygga energirika sockermolekyler av energifattiga ämnen.
Sockerring
Mindre molekyldel som kolhydrater är uppbyggda av.
Monosackarid
Kolhydrat som består av en enda sockerring. Kallas också enkel sockerart.
Glukos
Monosackarid som bildas i fotosyntesen och används av cellerna för att få energi. Kallas också druvsocker.
Molekylformel
Formel som visar vilka atomer och hur många av varje sort som finns i en molekyl.
Strukturformel
Formel som visar hur atomerna sitter ihop i en molekyl.
Fruktos
Monosackarid som finns i frukter och bär. Kallas också fruktsocker.
Disackarid
Kolhydrat som består av två ihopkopplade monosackarider.
Sackaros
Disackarid som består av glukos och fruktos. Vanligt socker.
Laktos
Disackarid som finns i mjölk. Kallas också mjölksocker.
Polysackarid
Kolhydrat som består av många ihopkopplade sockerringar.
Stärkelse
Polysackarid som fungerar som växternas energiförråd. Består av långa kedjor av glukos.
Cellulosa
Polysackarid som bygger upp växters cellväggar och fungerar som ett skelett i växterna.
Fibrer
Ämnen som kroppen inte kan bryta ner men som hjälper matspjälkningen och tarmen.
Matspjälkning
Process där maten bryts ner till mindre delar som kroppen kan ta upp.
Blodsocker
Mängden glukos i blodet.
Långsamma kolhydrater
Kolhydrater som bryts ner långsamt eftersom de innehåller mycket fibrer.
Snabba kolhydrater
Kolhydrater som bryts ner snabbt och snabbt höjer blodsockret.
Fotosyntesen
1. Växterna fångar upp energi från solljuset.
2. Växterna använder energin för att bygga glukos.
3. Energifatiga ämnen omvandlas till energirika sockermolekyler.
4. Energin lagras i sockret.
Bildning av stärkelse
1. Växten tillverkar glukos genom fotosyntesen.
2. Många glukosmolekyler kopplas ihop.
3. Långa kedjor bildas.
4. Kedjorna blir stärkelse som lagrar energi.
Hur kroppen får energi från kolhydrater:
1. Kolhydrater bryts ner i tarmen.
2. Stora molekyler spjälkas till monosackarider.
3. Monosackariderna tas upp i blodet.
4. Blodet transporterar dem till cellerna.
5. Cellerna använder glukos för att få energi.
Hur fibrer hjälper kroppen
1. Fibrerna gör att maten rör sig genom tarmen lättare.
2. Matspjälkningen går långsammare.
3. Glukos tas upp långsammare i blodet.
4. Man håller sig mätt längre.
5. Risken för vissa sjukdomar minskar.
Skillnad mellan stärkelse och cellulosa:
1. Båda består av glukos.
2. Glukosringarna sitter ihop på olika sätt.
3. Stärkelse är spiralformad och används som energiförråd.
4. Cellulosa är rak och används som stöd i växter.
Fett
Näringsämne som innehåller mest energi och fungerar som kroppens energireserv.
Energireserv
Lagrad energi som kroppen kan använda senare.
Värmeisolering
Fett under huden som hjälper kroppen att hålla värmen.
Stötdämpare
Fett som skyddar kroppens organ mot stötar.
Ester
Kemisk förening som bildas när en alkohol reagerar med en organisk syra.
Glycerol
Alkohol som alltid finns i fettmolekyler och som kan binda tre fettsyror.
Fettsyra
Lång organisk syra som bygger upp fetter.
Dubbelbindning
Bindning där två atomer delar två elektronpar med varandra.
Mättat fett
Fett som inte innehåller några dubbelbindningar i fettsyrorna.
Enkelomättat fett
Fett som innehåller en dubbelbindning i varje fettsyra.
Fleromättat fett
Fett som innehåller flera dubbelbindningar i varje fettsyra.
Omättat fett
Samlingsnamn för enkelomättade och fleromättade fetter.
Djurfett
Fett från djur som oftast innehåller mycket mättat fett.
Växtfett
Fett från växter som oftast innehåller mycket omättat fett.
Matolja
Flytande fett från växter, till exempel oliver, solrosor eller raps.
Smör
Fettprodukt från grädde som mest innehåller mättat fett.
Margarin
Fettprodukt som tillverkas av matolja och som kan innehålla både mättade och omättade fetter.
Härdning
Process där omättat fett reagerar med vätgas så att dubbelbindningarna försvinner.
Härdat fett
Fett som har behandlats med vätgas och blivit mer mättat.
Transfett
Skadligt fett som kan bildas när fett härdas delvis.
Delvis härdat fett
Fett där bara en del av dubbelbindningarna har försvunnit.
Omega 3-fett
Nyttigt fleromättat fett som kroppen behöver för att växa och fungera normalt.
Mättade fetters egenskaper
1. Innehåller inga dubbelbindningar.
2. Är oftast fasta vid rumstemperatur.
3. Finns ofta i djurfetter.
4. Kan öka risken för stopp i blodkärlen.
Omättade fetters egenskaper
1. Innehåller en eller flera dubbelbindningar.
2. Är oftast flytande vid rumstemperatur.
3. Finns ofta i växtfetter och fisk.
4. Är oftast nyttigare än mättade fetter.
hur fett fungerar som energireserv
kroppen får is sig mer energi än dne behöver, överskottet byggs om till fett, fett lagras i kroppen, kroppen kan använda fettet som energi senare.
hur härding av fett går till
omättad fett reagerar med vätgas, dubbelbindnibgarna försvinner, fettet blir mättat, fettet blir fastare och stelare.
hur transfett bildas
omättat fett härdas delvis, fettsyrorna får en förändrad form, det bildas transfetter, transfetterna kan skada kroppen.
hur stopp i boldkärl kan leda till hjärtinfrakt
fett och andra ämnen kan fastna i blodkärlen, blodflödet minskar eller stoppas, hjärtat får för lite syra, en del av hjärtat dör.
protein
näringsämne som bugger upp kroppen och sköter många viktiga funktioner i kroppen
aminosyra
molekyldel som proteiner är uppbyggda av.
Essentiella aminosyror
aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv och därför måste vi få dem via maten.
polär molekyl.
molkeyl som har laddade områden och blandar sig lätt med vatten.
opolär molekyl
molekyl som saknar laddade områden och inte blandar sig lätt med vatten.
proteinets form
hur proteinets aminosyrakedja har vikt ihop sig. Formen bestämmer proteinets funktion.
hemoglobin
priotein i blodet som transporterar syre från lungorna till kroppens celler.
järnjon
järnpattikel i hemoglobin som bindet syre.
muskelprotein
protein i musklerna som gör att musklerna kan dra ihop sig och slappna av.
enzym
protein i musklerna som gör att musklerna kan dra ihop sig och slappna av.
kuagulera
när proteiner ändrar form och klumpar ihop sig vid uppvärmning.
proteiners funktioner
bygger upp kroppen, bygger muskler, hud, hår och naglar, transporterar ämnen i kroppen, sköter kemiska reaktioner genom enzymer, gör att muskler kan röra sig.
hur proteiner får sin form
aminosyrakedjan viker ihop sig, polära och opolära aminosyror påverkar vikningen, opolära delar hamnar inuti proteinet, polära delar hamnar oftast på utsidan nära vatten, proteinets slutliga form begsämmer dess funktion.
hur hemoglobin fungerar
hemoglobin finns i blodet, det innehåller fyra aminosyrakedjor, i vatje del finns en järnjon, järnjonerna binder syremolekyler, hemoglobinet transporterar syret till kroppens celler.
hur muskelproteiner fungerar
muskelproteiner kan dra ihop sig, muskeln blir då krotare, muskelproteinerna kan sedan slappna av, muskeln blir längre igen, det gör att kroppen kan röra sig.