Utilisateur
Glaukom är en samling progressiva optiska neuopatier (sjukdom eller skada i nervsystemet) som kännetecknas av degeneration i synnerven, vilket resulterar i irrversibel synfältsförlust pga att synnerverna i papillen försvinner. Det sker ofta i samband med högt tryck, men kan även ske i samband i normaltryck. Det är viktigt att känna till att att det är ett multifakoriellt problem, dvs det kan bero på många faktorer såsom genetiska faktorer, likaså miljö mm.
Primärt öppenvinkelglaukom (POAG) är den vanligaste formen av glaukom. Det är en kronisk, progressiv optisk neuropati som debuterar i vuxen ålder. Sjukdomen kännetecknas av att balansen mellan kammarvattenproduktion och dränering inte fungerar, vilket leder till förhöjt intraokulärt tryck och skada på synnerven. Även otillräcklig blodförsörjning till synnerven kan bidra.
Trabekulärt utflöde, ca 90% via trabekelverket och Schlemms kanal
Uveoskleralt utflöde, ca 10% via uvea och sklera
Beta 2-blockerare-(minskar produktion av kammarvatten genom att hämma beta-adregena receptorer i cilliarkroppen.)
Alfa 2 agonister
Karbanhydrashämmare- minskar produktion av kammarvatten genom att hämma enzymet karbanhydras
Prostaglandinanaloger ökar uveoskleralt utflöde
Även ksk Alfa 2 adregena agonister
Vid PACG kommer den perifera irisen i kontakt med trabekelverket och blockerar kammarvattnets utflöde. Detta leder till en snabb och kraftig ökning av intraokulärt tryck.
Ålder-högre ålder
Etnicitet-högre risk för kamikazer
Högt tryck
Heriditet
Diabetes Mellitus
Anti-Vegf medicin
Hjärt och Kärl sjukdomar
Translaminära tryckförändringar- Skillnad i tryck över lamina cibrosa
Myopi
Optisk disk storlek-desto större kapp desto mindre plats för nervtrådarna
Primärt öppenvinkelglaukom (POAG) är den vanligaste formen globalt.
Primärt trångvinkelglaukom (PACG) står för upp till hälften av fallen i Asien.
1:Medfödd glaukom – förhöjt IOP redan under fosterlivet.
2:Infantil glaukom – debut före 3 års ålder.
3:Juvenil glaukom – debut mellan 3 och 16 års ålder.
Gemensamt är att PCG inte är associerat med andra större ögonabnormiteter och orsakas av felutveckling av främre kammarvinkeln (trabekulodysgenes), vilket försämrar kammarvattenutflödet.
Symtom kan detbutera som intermittent suddighet och halos pga hornhinneepitelödem, eller aktut med kraftigt nedsatt syn rodnad och kraftig smärta i ögonen.
Även buksmärta, illamående mm kan förekomma
Viktigt enligt föreläsningen är att denna variant kommer att märkas, här får du en allt i ett effekt med både smärta och ronad, då stromat blir ostrukturerat och skapar ödem pga kammarvätskan som vill flöda ut
IOP kan variera under dagen, trycket stiger ofta över natten och är som högst på morgonen. Därmed vill man se hur trycket är över olika tidpunkter.
En tjock hornhinna ger falskt höga IOP-värden, medan en tunn hornhinna ger falskt låga värden.
Van Herick-metoden bedömer främre kammarens djup i förhållande till korneas tjocklek:
• Grad 4 (1/2–1/1): Vidöppen, 45–35°, mycket osannolikt med slutning.
• Grad 3 (1/4–1/2): Öppen vinkel, 35–20°, osannolikt med slutning.
• Grad 2 (≈1/4): Något öppen, <20°, möjlig slutning.
• Grad 1 (<1/4): Något sluten, ≤10°, mycket möjlig slutning.
• Grad 0 (0): Sluten, 0°, slutning närvarande
för varje 25 mikrometers korrigeras iop med 1mhg. Vi lägre tjocklek än 550 um ska du lägga på 1 mmhg. Vid högre tjocklek än 550 um ska du ta bort 1 mmhg.
I detta fall innebär det att trycket blir 21 eftersom vi räknar bort 3 mmhg pga tjock kornea
Grad 1
OCT är ett väldigt tillförlitligt verktyg för att tydigt upptäcka och följa progressionen av gluakom. Den mäter retinala nervfibrerlagret som omger synnervshuvudet och består av axoner från retinala ganglieceller. Den mäter också neuroretinala randen
Du får sedan upp en skala med tjockleken där grönt är bra, gult är på gränsen och rött är för tunnt. De kommer sedan gå en grön linje genom grafen som visar ett snitt och en svart linje som visar verkliga tjockleken
Saras svar:För att det inte går att bedöma glaukom på endast tryckmätning. OCT visar näthinnan i snitt och genom att bedöma OCT bilder så kan man snabbt se ovanliga papiller. Det behöver nödvändigtvis inte betyda glaukom men det bör visa att man vill titta närmare på problemet.
Neuroretinala randen ska blir smalare längs den cardinala optiska nervhuuvdmeridianen med följande ordning
Inferior- superior- nasal och temporal
Beskriver hur bre neuroretinala randen ska vara. Ofta försvinner nerfibren
En insänkning i neuroretinala randen (notch) som indikerar glaukomatös skada och ofta leder till nervfiberlagerdefekt och synfältsbortfall.
Anledning till det är att nervtrådarna inte får tillräckligt med syre och börjar dö ut, då sträcker sig kappen för att ta över den delen där nervtrådarna satt vilket ger utbuktning.
Nervfiberlager-buntdefekt är en lokal förlust av nervfibrer som uppstår där en notch har insänkts i neuroretinala randen.
OBS INVÄNTA PABLOS SVAR PÅ MOODLE Bjerrum skotom är ett typiskt synfältsbortfall , den ger ofta som en bågformat synfälrtbortfall. Det är vanligast med ett superiort bortfall, men kan även ske inferiort. Bortfallet ligger ofta inom 20 grader från fixationen.
Stor exkavering och betydande glaukomrisk
Bayonett sign definieras som en skarp böjning av retinala kärl vid kanten av den glaukomatösa exkaveringen, orsakad av ökad cupping i synnervshuvudet. Ger ofta glaukomatös skada i form av förlust av nervfiberlager och därmed synfältsdeffekt
Ett fynd vid perimetri som tyder på glaukomprogression är att Bjerrum-skotomet breddas eller fördjupas. Även nya glaukomspecifika skotom, såsom nasal step eller bågformade (arcuata) defekter, kan indikera progression.
större skillnad än 4mmhg indikerar ökad risk för glaukom
Peripapillär atrofi (PPA) är en förändring runt synnervshuvudet (papillen). Den delas in i alpha-zonen (ojämn pigmentering) och beta-zonen (synlig sclera och stora choroidala kärl). β-zonen är starkt associerad med glaukomatös skada och progression, eftersom den indikerar förlust av pigmentepitel och nervfiberlager nära papillen.
Trabekulärt hinder:
Utflödet hindras i själva trabekelverket. Detta sker när nätverket täpps till av pigment, protein eller membran, eller genom degenerativa förändringar. Degenerativa förändringar innebär att trabekelverket förlorar celler, blir mindre elastiskt och får ökad deposition av extracellulärt material, vilket minskar porstorleken och försämrar filtreringen. Resultatet blir höjt intraokulärt tryck (IOP).
Post-trabekulärt hinder:
Trabekelverket är normalt, men utflödet efter trabekelverket är försämrat på grund av förhöjt episcleralt venöst tryck.
Vad betyder det? Episclerala vener är de kärl som tar emot kammarvatten från Schlemm’s kanal. Om trycket i dessa vener är förhöjt, blir det svårare för kammarvatten att dräneras från ögat
Generellt:
Större exkavering
Exkaveringsasymmetri
Progressiv förstoring av exkavering
Fokalt:
”Hack” (Notch av nervranden)
Nervfiberlager bunt-defekt
Vertikal sträckning av exkaveringen
Exkavering till nervranden
Blödningar i nervfiberlager
Atrofi av nervfiberlager
ISNT-regeln stämmer inte
Mindre specifikt:
Synlig lamina cribrosa
Nasal decentrering av kärlstamm
Peripapillära atrofier
”Flygande” kärl
Bayonet-fenomen
Nedan är AI:s förklaringar av Förklaring av varje tecken:
Generellt:
Större exkavering: Ökad cup-to-disc ratio, tyder på nervfiberförlust.
Exkaveringsasymmetri: Skillnad i cupping mellan ögonen (>0,2 är misstänkt).
Progressiv förstoring av exkavering: Ökad cupping över tid, tecken på progression.
Fokalt:
Notch (Hack): Lokal insänkning i neuroretinala randen, ofta inferiort eller superiort.
Nervfiberlager bunt-defekt: Förlust av nervfiberstråk, syns som mörka kilformade områden.
Vertikal sträckning av exkaveringen: Cupen blir mer vertikal än horisontell.
Exkavering till nervranden: Cupen når ända ut till kanten av papillen.
Blödningar i nervfiberlager: Små splintblödningar nära papillen, ofta vid progression.
Atrofi av nervfiberlager: Tunnare nervfiberlager, syns som blekare områden.
ISNT-regeln stämmer inte: Normalt är randen tjockast Inferiort > Superiort > Nasalt > Temporalt. Vid glaukom bryts detta mönster.
Mindre specifikt:
Synlig lamina cribrosa: Porerna i lamina cribrosa blir synliga vid avancerad cupping.
Nasal decentrering av kärlstamm: Kärlen dras nasalt p.g.a. ökad cupping.
Peripapillära atrofier: Alpha- och beta-zoner runt papillen, tyder på glaukomskada.
”Flygande” kärl: Kärl som verkar sväva över en djup exkavering.
Bayonet-fenomen: Kärlen gör en skarp böj vid kanten av en djup cup.
