Utilisateur
Det är den del där man skriver vad forskare redan vet om ämnet, så man förstår varför man gör experiment.
En hypotes är en gissning man gör innan experimentet, om vad man tror kommer hända och varför.
I metoden skriver man hur man gjorde. Man tar med vilka saker man använde och förklarar steg för steg så någon annan kan göra samma experiment.
I resultatet skriver man vad man fick fram, t.ex mätningar, tabeller, eller diagram. Här ska man inte förklara, bara visa vad som hände.
I slutsats/diskussion skriver man vad resultatet betyder. man jämför med hypotesen, förklarar varför det blev så och tar upp möjliga felkällor.
Den meningen hör till teori-delen, eftersom den berättar om vad forskare redan vet.
Man behöver ha koll på metoden, för där står exakt hur man gjorde. Utifrån det kan man se vad som kan ha gått fel.
Ta tre olika äpplen.
Gå upp på skolans tak.
Släpp ett äpple i taget från samma höjd.
Använde ett tidtagarur för att mäta hur lång tid det tar tills de landar.
Skriv ner tiderna i en tabell och upprepa flera gånger för att få bättre resultat.
Att man inte släpper äpplena från exakt samma höjd.
Att man startar eller stoppar klockan för sent eller tidigt.
Att vinden kan påverka äpplena.
Felkälla redovisar man i slutsats/diskussion.
Tidningar är ofta mindre trovärdiga för naturvetenskap eftersom de kan överdriva för att fånga läsare och inte alltid göra forskningen korrekt.
Peer review betyder att andra forskare granskar artikeln innan den publiceras, för att se till att den håller hög kvalitet.
Man ska kolla datum eftersom vetenskap kan ändras. Ny forskning kan göra att gamla källor inte längre stämmer.
AI som ChatGpt är inte trovärdiga källor eftersom de inte är forskare. De kan hitta på fakta och man vet inte alltid var informationen kommer ifrån.
Fördel- Företaget har bra kunskap om sitt läkemedel.
Nackdel- De kan vinkla fakta för att tjäna pengar.
Nej även trovärdiga källor kan ha fel. Men de är mer tillförlitliga än källor som inte är vetenskapliga.
3 En blogg skriven av en fysiklärare på gymnasiet
2 En youtube-video av en professor som doktorerat i fysik
4 En blogg skriven av en läkare
1 En artikel om fysik i en naturvetenskaplig tidskrift med peer review
Om man använder ChatGPT ska man alltid dubbelkolla källorna i riktiga vetenskapliga texter eller hemsidor.
Statliga källor är ofta trovärdiga eftersom de bygger på fakta, är noga kontrollerade och inte har samma behov att tjäna pengar.
Universitet är trovärdiga eftersom de forskar själva och bygger på vetenskapliga metoder.
Man kan använda tidningar, men bara för att se hur ämnet tas upp i media. De kan inte vara huvudkällan i naturkunskap.
Nej, det är inte en trovärdig källa, eftersom det är forskarens personliga åsikt. Det finns inga vetenskapliga bevis för påståendet.
Om man kan grunderna i naturvetenskap kan man lättare avgöra om en källa låter rimlig eller inte. Då är det svårare att bli lurad av felaktig information.
Det är bra för att man då kan avgöra om en källa är korrekt och pålitlig.
