samhällskunskap
konjunktur
landets ekonomiska tillstånd
BNP
hur många varor och tjänster som produceras inom ett år
Nationalinkomst
erhålls genom att dra av kapitalförslitning från bnp
tillväxt
när bnp i samhället ökar (bra)
recession
ekonomiska tillväxten minskar (dåligt)
depression
när det är lågkonjunktur under en längre tid
inflation
priser stiger, färre köp av varor och tjänster (dåligt)
riksbankens inflationsmål
att inflationen ska vara på 2%
deflation
priserna under en längre tid sjunkit
philipskurvan
visar sambandet mellan inflationen och arbetslösheten
stagflation
när bådet inflationen och arbetslösheten är hög på samma gång
finanspolitik
statliga inkomster och utgifter för att påverka ett lands politik
ränta
pengar man betalar tillbaka för att ha fått låna pengar
reporänta
är en ränta som banker kan låna från riksbanken
penningpolitik
deras mål är att upprätthålla låg och stabil inflation
statsskuld
en skuld som staten fått under åren då utgifterna är större än inkomsterna
keynesianism
en ekonomisk teori är att om efterfrågan är låg = ekonomisk nedgång
så kunde staten sänka skatten för hushåll och företag vilket ökar deras köpkraft
monetarism
en ekonomisk teori att man ska upprätthålla en stabil tillväxt i penningmängden för att undvika inflation eller deflation
protektionism
handlar om att skydda det egna landets produktion mot konkurrens från importerade varor eller tjänster
frihandel
ska kunna köpa och sälja saker över gränserna utan att möta hinder på grund av geografiskt ursprung
kapitalism
ett samhällssystem där produktionsmedlen ägs av enskilda som vill tjäna pengar
jämnviktsarbetslöshet
är att den arbetslöshet som är förenlig med 2 procent inflation
multiplikatoreffekten
beskriver den invärkan ändringar i penningmängd kan ha på ekonomisk aktivitet