Utilisateur
celler bygger upp en vävnad(tex muskler och ben) och vävnader bildar organ (tex hjärtat) sedan ingår organen i ett organsystem.
Den eukaryota cellen är mer komplex en den prokaryota cellen och kännetecknas av att den har en cellkärna och membranbundna organeller.
Står för energiproduktioni cellen, 90% av all ATP-produktion. Antal mitokondrier varierar beroende på cellens energibehov. Kraftverket
Två olika former glatt och strävt. Kornigt innehåller ribosomer(producerar proteiner) som är bundna till cellmembran yta. De producerade proteinerna veckas ihop och skickas vidare av ER till golgiapparaten. Glatt innehåller inga ribosomer och deltar inte i proteinsyntesen. Deltar däremot i produktionen av fettsyror och lipider. Hjälper även till och ombildar toxiner så att dessa sedan kan utsöndras ut via njurarna/gallblåsan. transport och lagring av proteiner, lipider och kalciumjoner.
I ribosomerna sker sammankopplongen av aminosyror, som blir till proteiner(proteinsyntes). Antalet ribosomer varierar beroende på cellens proteinproduktion.Gör protein
Tar emot transport vesikler från kornigt ER och tillför mha kolhydrater, ger en sista optimering på proteiner och fetter innan de ska skickas vidare till sina platser i cellen. Postverk, sortering och transportcentral.
Vesiklar(membranblåsor) som innehåller enzymer, som bryter ner makromolekyler, partiklar oxh bakterier, som tagits upp i cellen genom endocytos. Avfallsprodukterna utsöndras av cellen genom exocytos. Även icke- fungerande organeller bryts ner i lysosomerna. Sopstationen
Tar upp och sorterar proteiner, fetter, kolhydrater, virus och bakterier. Nedbrytning via lysosomerna eller transporteras ut i cellen . Terminalarbete och sortering
ATP bildas bland annat i mitokondrierna. Energin från kolhydraterna, fett och proteiner omvandlas till ATP. Mitokondrierna står för cirka 90% av cellernas ATP produktionen. Processen behöver syre och näringsämnen, genererar koldioxid, värme och metabolt vatten. I mitokondrierna finns glykolysen, citroncyracykeln och oxidativ fosforylering
Anarob kräver inte syre
Aerob kräver syre
Dom produkterna som bildas är koldioxid, ATP, värme och metaboliskt vatten
transkription(informationsöverföring) kopierar
-syntes av messengerRNA
-MRNA lämnar kärnan
-Överför från cellkärnan till ribosomerna där proteinsyntes sker
Translationen(översätter) information översättning
-Från MRNA till protein och hur aminosyrorna ska sättas ihop
-MRNA mall: Aminosyror sätts ihop till ett protein
-På ribosomerna översätts kvävebasernas ordningsföljd till aminosyraekvensen i proteiner.
Replikation (DNA dubblar sig själv)
-Tar endast några timmar
-Används för att kunna skicka med information i våra gener vid celldelning, till nya celler.
-DNA ensam om denna delning
Den genetsiska informationen överförs från cellkärnan till ribosomerna, där protein syntes sker genom sammankoppling av aminosyror.
Mitos-Vanlig celldelning
-två nya celler, lika ursprungsceller med samma genetiska information.
-Mitos är ansvarig för tillväxt, reparation och ersättning av döda eller skadade celler i kroppen.
Mieos- Reduktionsdelning(könsceller)
-Äggceller och sperimier delas så antalet kromosomer minskas till halva det antal som finns i ursprungscellen.
-Färdiga könceller innehåller bara 23 kromosomer istället för 46st.
-Delningen börjar alltid med DNA-replikation.
-Detta görs för att säkerställa att när två könsceller smälter samman vid befruktning, återställs det normala kromosomantalet i den nya organismen
Celldifferentering är en fundamental process där en odifferentierad cell, såsom en stamcell, utvecklas till en specialiserad cell med en specifik funktion. Den styrs av genetiska och epigeniska signaler och är avgörande för att skapa mångfald av celler som behövs för att bygga och underhålla en organism
Skyddar cellen, skiljer sig från den extracellulära och inrecellulära vätskan, Membranet har transportproteiner(fungerar som receptorer) transporterar vattenlösliga ämnen in och ut ur cellen. Med hjälp av kemiska budbärare gör receptorerna det möjligt för cellen att ta emot information från andra cellen. Har också proteiner som binder samman grannceller. Består av fosfolipider( två lager av hydrofilt huvud och två hydrofoba svansar)
Cellmembranet är ett sätt att kontrollera det som kan ta sig in och ur cellen
Rörelser av molekyler och joner som ständigt krockar med varandra i en vattenlösning. Förflyttningfrån ett område med högkoncentration till låg koncentration. (Utjämning av koncentrationen genom cellmembranet)
Diffusion av vattenmolekyler genom ett halvgenomträngligt membran från ett område med hög vattenkoncentration till ett område med lägre vattenkoncentration. Förflyttningen sker ända tills det är lika mycket på båda sidor.
Sker med hjälp av fysisk/mekanisk kraft. Vätskor passerar filter där partiklar som ör för stora stannar kvar
Mindre molekyler
Transport av ämnen med hjälp av transportproteiner som "pumpar"
-Från ett område med låg koncentration till området med högre koncentration
-Kräver energi (ATP)
-Kanal proteinerna rör sig genom cellmembranet
Aktiv transport kräver energi och flyttar molekyler mot deras koncentrationsgradinet( från låg till hög koncentration).
Diffusion(kräver ingen energi) strävar efter jämnvikt
-När ämnen transporteras från ett område med hög koncentration till området med lägre koncentration
Passiv transport kräver ingen energi och flyttar molekyler längs deras koncentrationsgradient(från hög till låg koncentration)
Bara joner och mindre molekylder kan passera genom aktiv/pasiv transport.
Endocytos- Flyttar partiklar/molekyler in i cellen genom cellmembranet. Endo=in i
Exocytos- Flyttar partiklar/molekyler ut ur cellen genom cellmembrant. Exo- ut ur
Är ett nätvärk av celler och grundsubstans(protein och vatten). Dem bildar samman och stöttar organ i kroppen. Det finns porös och fibrös stödjevävnad.
Porös finns mellan organen
Fibrös finns i senor, ledband, ben och brosk
Består av nervceller och gliaceller. Finns i det centrala och periferanervsystemet. Leder nervsignaler för informationsöverföring mellan kroppens celler, samordnar och kontrollerar cellernas funktioner. Nervceller(grå substans) Gliaceller(myelin, vit substans)
Består av tre typer, skelettmusklaturen hjärtmusklaturen och glatt musklatur. Muskelvävnaden kan skapa kraft och rörelse genom att muskelcellerns proteinfibrer förkortar cellerna. Proteinfibrerna i skelettet och hjärtmusklaturn ligger i en ordning som gör att cellerna ser tvärstrimiga ut
Delas in i ytepitel och körtelepitel. Ytepitelets uppgift är att fysiskt skydda kroppens vävnader och organ., reglerar transport av ämnen mellan de yttre omgivningen och kroppens inre miljö, samt att reglera känselstimuli. Körtelepitelets uppgift är att producera och utsöndra sekret och hormoner.
Består av blod och lymfa. Blodceller består av eryosyter, leukocyter och trombocyter
Huden är uppbyggd av 3 olika lager epidermis(överhuden) är det översta lagret och består av många lager, döda celler och är mycket hårt, dermis(läderhuden) är mittenlagret och består av nerver, fettceller, kärl, bindvävs producerade celler, kollagen och elastiska fibrer som skapar styrka och subcutis/hypodermis (underhuden) är det nedersta lagret och består av nerver, kärl och bindväv. Här lagras 50% av vårt fett och det är även detta lager som injektioner ges
Huden skyddar mot skador och är känsel, vitamin d, att skydda, att tempraturreglera oxh utsöndra avfall
Stabil inre miljö-strävan efter jämvikt
Cellkommunikation och det extracellulära vätskan som omger alla celler, som gör att organen fungerar
Påfrestningar som förändrar eller hotar att förändra kroppens inre miljö. Stress är allt som rubbar vår homeostas eller att hotar att förändra den.
Cellförbindelse
Nervsystemet
Endokrina systemet
cytokriner
sinnessytemet
Barriär som hindrar joner och molekyler att diffundera mellan celler. Epitelceller i tex tubulus celler i njurarna
Stora protein kanaler ger direkt cellförbindelser mellan 2 celler( tex hjärtmusklaturen)
Knyter samman grannceller: starka, tål sträckning finns i exempelvis huden
Det finns exocytos, endocytos, fettlösliga ämnen kan gå igenom cellmembranet. Diffusionen vattenlöslig behöver proteinerför att kunna gå igenom cellmembran.
Båda påverkar processen i ett målorgan som ligger en bit bort från kontrollcentrat. Reglering med hjälp av återkoppling kontroll från målorgan till kontrollcentrerat(negativ feedback). Olikheter, nervsystemet, snabba processer och endokrina systemet är långsamma processer
Är små proteiner som fungerar som signalmolekyler
De bildar en stomme av resten av kroppen. Den har en skyddande uppgift såsom revbenen skyddar inre organ. Skelettet möjliggör kroppsrörelser, tillsammans med musklerna. Producerar blodkroppar och har en viktig mineral depå.
Oorganiska salter: främst kalcium fosfat.
Organiskt matrial: främst kollagenfibrer, som bildar långa strängar. (en typ av protein fibrer)
Kompakt benvävnad är benvävnad på benets yta medan sponiågiös vävnad finns djupt inne i benen.
Osteoblaster- Tillverkar ben substans
osteoklaster - Bryter ner bensubstansen
osteocyter- Bildas från osteoblaster och underhåller bensubstanen
Benvävnaden byggs upp och ner under livet, ungefär 10% omsätts per år. Uppnås genom balans mellan osteoblasterna och osteoklasternas aktivitet.
Fysisk träning ger grövre skelett, inaktivitet leder till klenare skelett. Tyngdkraften utgör vanligen den största belastningen på skelettet.
Rörben- hängstäver för muskler( tex i överarmen)
korta ben- ett antal ben bildar kompakt grupp som har stötdämpande funktion( tex i vristen)
Platta ben- skyddar de inre organen(tex revbenen)
Oregelbundna ben: (tex kotorna) som utgör ryggraden
synovialleden: Benens ändytor klädda med ledbrosk(hyalintbrosk). Synivialhinnan täcker insidan av ledkapseln. Synovialvätskan smörjer öedytorna och bildar en vätskefilm. Ligamenten är fraftiga ledband som håller ihop benen i leden.
Benen är endast förbundna med fibrös bindväv, vilket ger en liten möjlighet till rörelse ( tex skallens ben)
Benen är förenade med brosk , detta leder medger en viss rörelse tex mellan kotorna i ryggraden(mellankotskivorna)
krökning i ryggraden ger en ökad förmåga till fjädring. mellankotskivorna består av en mjuk massa i mitten som är omgiven av en "donut" liknande ring av fiber brosk. Kotkropparna förbinds till varandra med mellankotskivorna som är en typ av brosk förbindelse
skelettmusklaturen- gör att vi kan röra på oss, tala, svälja, tugga och uttrycka miner i ansiktet.
Glatta muskler- påverkar hur blodet flyter i blodkärlen och hur luften flöder genom luftrören.
Hjärtmusklaturen- finns i hjärtat
Skelettmusklerna är tvärstrimmiga och består av muskelceller, bindväv, blodkärl och nerver. Muskelcellerna är långsträckta och kallas för muskelfibrer. varje muskeöfiber är omgiven av en tunn bindvävshinna. En grupp av muskelfibrer är sedan inpackade i en något tjockare bindvävshinna. I musklerna ändar går bindväven ihop och bildar en bindvävs bunt som kallas sena. senan är sedan direkt kopplad till kollagenfibrer som fäster i skelettbenen
I en vilande cell är mitokondriernas kapacitet tillräcklig för arr producera den mängd ATP som behövs för musklernas energibehov. förråden av ATP och keratinfosfat är förbrukat på sekunden musklerna kontraheras maximalt.
Mer ATP måste bildas, mitokondrierna ger ATP men till en begränsad kapacitet. om mer ATP behövs så används glykolys som är en ofullständig nedbrytning av glykos som inte kräver syre. Under denna process bildas mjölksyran.
Lågintensivträning: Musklerna får fler mitokondrierna och tätare nät av kapilärer
Högintensivträning: leder till ökad produktion av aktin oxh myosin vilket gör att musklerna får en större diameter och därmes större kontraktionskraft(hypertrofi).
Inaktivitet: Skelettmuskelfibrerna som används för lite och får mindre diameter och kontraktionskraft (atrofi) tex vid långvarigt sängläge
kollagenfibrerna i senorna går direkt över i det nätverk av kollagenfibrer som amerar själva benvävnaden. det finns alltså en skarvlös förbindelse mellan benenvocj senorna. Det hjälper till när man ska ta i ordentligt med musklerna. Senorna är tätt packadekollagenfibrer i musklelfästet som armerar/ stärker upp skelettmuskler i bägge ändad.
Senskidorna: omger senorna, hålls på plats av band som bildas av fibröst bindväv
Bara när nervimpulserna når bestämda ändstationer i storhjärnan bark som medvetna sinnesupplevelser(perception) uppstår
Det är sinnet som förmedlar den mest direkta komtakten med världen utanför kroppen. Antalet taktila sensorer och receptiva fältens storlek är olika i olika hudområden. Fingertopparna har små receptiva fält och ryggen har stora receptiva fält. På fingertopparna kan man lättare känna vart på fingret trycket finns medans på ryggen är det svårare att veta vart på ryggen trycket är.
När en skelettmuskel kontraherar ger sträckkänsliga nervävnad slut i senornas information om hur stor kraft en muskel utvecklar. Muskelpolerna ger information om musklernas längd samt hur snabbt den dras samman eller sträcks
luktloben sitter i kraniehålan och är den nedre ytan av storhjärnan. Bakom början på näsan
Luktcellerna har axoner som leder nervimpulserna från de sensoriska nervvävnadssluten till synapser med nervceller i luktloben. från luktloben går signalen vidare till storhjärnans luktbark. Luktbarken ingår i de limbiska systemet. Det förklarar varför lukten kan väcka starka känslor.
Det är sinnesceller som registrerar smak. Tillsammans med basalcellerna är smakcellerna ordnade i grupper som kalas smaklökar. De kommunicerar med varandra och en omfattande signalbehandling sker innan informationen skickas vidare till hjärnan vis kranialnerverna.
Trumhinnan vibrerar i takt med ljudet Trumhinnans vibrationer förs vidare till inneörat med hjälp av de tre hörselbenen i mellanörat: hammaren, stigbygeln och städet.
Basilarmembranets buktning rör sig som en vandrande våg mot snäckans spets. När örat stimuleras av en viss ljudfrekvens är vibrationerna i basilarmembranet störst i ett visst område. Höga frekvenser vid snäckans bas och låga frekvenser vis snäckans spets.
Det är bara de inre hårcellerna som skickar sinnesinformationen till storhjärnans bark.
De två ololitorganen i vardera öra består av en vätskefylld membran säck och sinnesepitel med hårceller. Sinneshåret sticker upp en geleaktig massa där det finns ett stort antal otoliter( öronstenar som består av CaCO3). När huvudet läggs på sned, glider därför gelemassan med otoliterna längs sinnesepitelet så att sinneshåret böjs. Otolitorganen ger hjärnan information om huvudets ställning i förhållande till lodlinjen samt accelerations rörelser. Båggångarna är känsliga för rotation. Hjärnan behöver information för att kunna bland annat styra komplicerade kroppsrörelser och att styra ögonrörelser samtidigt som huvudet vrids.
skulderblad
Bröstben
Revbenen
Höftben
Överarmensben
Armbågsben
Strålben
Lårben
Lårbenshuvudet
lårbenshals
Knäskål