Utilisateur
Oligodendrocyter
Tropomyosin (reagerar med kalcium och då aktiveras myosinet)
Tyroidea och paratyroidea
Katekolaminer
1. Interfas
2. Profas
3. Metafas
4. Anafas
5. Telofas
6. Cytokines
1. Befruktning - dag 1
2. Klyvning - dag 1-3
3. Morula - dag 3-4
4. Blastocyt - dag 5-6
5. Immunisering - dag 6-7
6. Implantation - dag 7-10-
Gonadotropa hormoner
LH = luteiniserande hormon
FSH = Follikel Stimulerande Hormon
Prostaglandiner
1. Östrogen - stimulerar tillväxt av mjölkgångarna
2. Progesteron - stimulerar tillväxt av mjölkkörtlarna
3. Prolaktin - stimulerar mjölkkörtlarnas utveckling och produktion av mjölk
4. Oxytocin - stimulerar mjölkutdrivning
Trofoblasten (yttre celllager av Blastocyten) börjar producera hCG (humant koriongonadotropin), som signalerar till kroppen att graviditeten har börjat och hindrar gulkroppen (corpus luteum) från att tillbakabildas.
Fimbrier
Flagellen
- Hypertoni (över 140/90)
- Hypotoni (under 90/60)
-Hyperglykemi
-Hypoglykemi
- acetylkolin - vanligast i perifera nervsystemet tillsammans med noradrenalin)
- Noradrenalin - fight or flight
- Dopamin
- Glutamat - centrala nervsystemet
Enteriska nervsystemet (del av autonoma nervsystemet)
- Aktiverande = depolarisering (Excitatorisk PostSynaptisk potential, EPSO)
- Hyperpolarisering (Inhibitorisk Postsynaptisk Potential, IPSP)
Ranviers nod
(myelin = 70 m/s utan myelin = 1-2 m/s
Ligand
- Diffusion
- Reabsorbtion
- Nedbrytning via Enzym
- Gliaceller
Spino-thalamiska banan
Neuron 1: Sinnesnerv från hud/muskler in genom bakre hornet i ryggmärgen.
Neuron 2: Omkopplas i ryggmärgen till andra sidans framhorn = sidobyte och går upp till Talamus
Neuron 3: Omkopplas från Thalamus till sensoriska barken
Pyramidalbanan
1. Motoriska barken till ryggmärgen (sid-byte vid medulla oblongata)
2. Omkoppling: Ryggmärgen ut genom främre roten till finmotoriska muskler
Extra Pyramidalbanan (reflexer, automatisk motorik)
(Ursprung från kärnor i hjärnan och inte barken.)
1. Från motorcortex till medulla oblongata
2. Sidbyte från Medulla oblongata och ner till ryggmärgen
3. Från ryggmärgen grnom främre roten till muskeln
52 stycken Broddman-areor
Ossifikation
1. Broskmall bildas - Hyalint brosk fungerar som mall för benet.
2. Förändringar i brosket - Broskceller - Kondrocyter växer och dör, vilket lännar utrymme för benbildning.
3. Primärt ossifikationscentrum - Blodkärl och osteoblaster invaderar diafysen (mittdelen). Brosk ersätts av benvävnad.
4. Benet växer - Tillväxt sker i längd och tjocklek, medan brosket fortsätter utvecklas i ändarna (epifyserna).
5. Sekundära ossifikationscentra - Efter födseln bildas benvävnad i epifyserna.
6. Tillväxtplatta (epifysskiva) - Kvarvarande brosk möjliggör längdtillväxt tills det förbenas i slutet av puberteten.
7. Slutlig förbening - Brosk ersätts helt av benvävnad, och benet slutar växa på längden.
Kroppens “kontrollcenter” för balans, koordination och finmotorik, vilket gör att våra rörelser blir precisa och välkoordinerade.
1. Pannloben - Motorik, beslut och personlighet.
2. Hjässloben - Sensorik och rumsuppfattning.
3. Nackloben - Syn och visuella intryck.
4. Tinninglob - Hörsel, språk och minne.
Corpus callosum
Trofoblasterna
Signaler från huden/muskler: tryck, beröring och proprioception
Neuron 1: Sensorisk signal från huden, in i ryggmärgens bakhorn, upp till medulla oblingata
Neuron 2: Sidbyte i medulla oblingata och fram till thalamus.
Neuron 3: Omkoppling från Thalamus upp till somatosensoriska barken.
Arteria Carotis
Sitter i hjärnstammen.
- rörelsekoordination
- reflexer kopplade till syn och hörsel
- kopplingsstation för motoriska och sensoriska signaler mellan olika delar av hjärnan och ryggmärgen.
Lillhjärnan med mitt och mellan-hjärnan
Eikosanoider är signalmolekyler, lokala hormoner, som bildas från fettsyror (t.ex. arakidonsyra) och styr viktiga processer som inflammation, blodtryck och immunförsvar.
Ex. prostaglandiner, leukotriener och tromboxaner.
- Gäller vattenlösliga hormoner/signalmolekyler på cellmembranets yta
- hjälper till att sprida och förstärka signalen från ett hormon
- Ex. cAMP (cykliskt AMP) förstärker adrenalin och Ca2+
1. Kolloid-folliklar som bildar och lagrar T3 och T4 (Bildas ur aminosyran Thyramisin och innehåller jod)
2. C-celler som bildar Kalcitonin, som sänker Ca-halten i blodet
3. Blodkärl som kan transportera hormonerna
1. Stimulerar produktion av IGF-1 hormoner i levern
- Stimulerar effekter på tillväxt och utveckling, inklusive:
- Stimulerar celltillväxt och celldelning.
- Påverkar skelettets längdtillväxt under barndomen.
- Bidrar till muskelutveckling (proteinsyntesen) och återhämtning
2. Stimulerar nedbrytning av fett till fettsyror och energi
GH-produktionen stimuleras av omtanke och kärlek och frigörs bäst under sömn eller vid fysisk aktivitet.
- AdrenoCortikoTropiskt Hormon i hypofysen
- Ökar energitillgången i blodet
- Inflammationshämmande
- Ökar blodtrycket (vaskoknstriktion) och blodsockret
Glukagon
- Förmåga till fortplantning
- Matspjälkningsprocessen
- Lagring och användning av näringsämnen
- Elektrolyt och vätskebalansen
- Tillväxt och utveckling
- Temperatur och blodtryck
Keton till ketonsyra
- Endokrina systemet är långsammare, påverkar kroppen över längre tid och kommunicerar via kemiska signaler (hormoner).
- Nervsystemet är snabbare, hanterar kortvariga och omedelbara funktioner och använder elektriska impulser och neurotransmittorer.
1. Signalöverföring:
- Endokrina systemet: Använder hormoner som frisläpps i blodet för att påverka målorgan och celler över längre avstånd.
- Nervsystemet: Använder elektriska impulser och neurotransmittorer för snabb, lokal kommunikation mellan nervceller och mellan nervceller och muskler eller körtlar.
2. Hastighet och varaktighet:
- Endokrina systemet: Signaler (hormoner) har en långsam verkan och effekterna varar ofta längre.
- Nervsystemet: Signalering sker snabbt och effekterna är ofta kortvariga.
3. Reglering och kontroll:
- Endokrina systemet: Kontrollerar långsiktiga processer som tillväxt, ämnesomsättning och reproduktion.
- Nervsystemet: Styr snabbare reaktioner, såsom rörelse, smärta och reflexer.
4. Signalens räckvidd:
- Endokrina systemet: Hormoner kan påverka hela kroppen eftersom de transporteras via blodet och når många celler och organ.
- Nervsystemet: Nervceller kommunicerar vanligtvis med närliggande celler, muskler eller körtlar genom synapser.
1. Växthormon (GH) - Utsöndringens mönster: Växthormon utsöndras i pulser under natten, särskilt under djup sömn
2. Kortisol - Frisättningens cykler: Kortisol, som kallas "stresshormonet", följer en tydlig dygnsrytm. Det är vanligtvis som högst på morgonen (strax efter uppvaknandet) och minskar gradvis under dagen. Detta hjälper kroppen att vara alert och aktiv under dagen, medan lägre nivåer på kvällen underlättar avslappning och sömn.
3. Melatonin - Sömnreglering: Melatonin är ett hormon som produceras av tallkottkörteln i hjärnan och reglerar sömn-vaken-cykeln. Det frisätts när det blir mörkt och signalerar till kroppen att det är dags att sova. Melatoninnivåerna är högst på natten och låga under dagen, vilket styrs av dygnsrytmen.
4. Insulin - Glukosreglering: Insulin, som är viktigt för att reglera blodsockernivåerna, följer också dygnsrytmen. På morgonen, när kroppen förbereder sig för att vara aktiv, kan insulinkänsligheten vara högre, medan den minskar under kvällen. Detta påverkar hur effektivt kroppen använder glukos och reglerar energinivåerna.
5. Sköldkörtelhormoner - Metabolism: Sköldkörtelhormoner, som T3 och T4, är också kopplade till dygnsrytmen och kan påverka kroppens ämnesomsättning. Under dagen är nivåerna oftast högre för att stödja kroppens aktiva tillstånd, medan de sjunker under natten.
- Glukagon
- Kortisol
- Adrenalin
- GH
- T3/T4
Betaoxidation
- Sexhormonbindande globulin (SHBG) för testosteron och östrogen
- Throxinbildande globulin (TBG) - T3/T4
Somatostatin
Gonaderna
Abduktion: Rörelse bort från mittlinjen.
Adduktion: Rörelse mot mittlinjen.
1. Muskelkontraktion och belastning: Vid träning utsätts musklerna för belastning, vilket orsakar små mikroskador i muskelfibrerna.
2. Muskelåterhämtning och reparation: Under vila repareras musklerna av satellitceller som hjälper till att återuppbygga och stärka muskelfibrerna.
3. Proteinsyntes: Nya proteiner byggs upp i muskelfibrerna, vilket gör dem tjockare och starkare.
4. Ökning i muskelmassa: Muskelfibrerna växer och blir större, vilket leder till ökad muskelstorlek och styrka.
5. Näringsintag: Tillräckligt med protein, kolhydrater och fett är nödvändigt för att stödja muskeluppbyggnaden och återhämtning.
Osteoporos
Osteopeni (förstadiet)
Osteon (Havers system och Volkmanns kanaler)
1. Bildande av mikrospricker
2. Frisättning av av kalcitonin (C-celler i sköldkörteln) aktiverar oteoklasterna
3. Osteblasterna kommer och bygger upp
Arteria Nutricia
Suturleden i skallbenen
Senskidor är skyddande rörliknande strukturer som omger senor, särskilt där de passerar över leder och ben. Deras funktion är att minska friktionen mellan senan och de omgivande vävnaderna, så att senan kan glida lättare när muskeln drar och slappnar av. Senskidor består av två lager:
- Yttre lagret: Ett skyddande bindvävslager som håller ihop strukturen.
- Inre lagret: Ett fuktigt lager som producerar en vätska (synovialvätska) som smörjer senan.
Synovialvätska
Slemsäckar (bursae) är små vätskefyllda kuddar som fungerar som stötfångare och minskar friktion mellan ben, senor och muskler.
Symfysen
Hämmar produktionen av FSH (follikelstimulerande hormon). Produceras i hämma granulosacellerna i follikeln.
Menstruation och Proliferationsfas
Sarkomer (området mellan två Z-band)
Sarkoplasmatiska retiklet frigör vid aktionspotential Ca-joner som binder Tropomyosinet
1. Muskelfascikel som består av
2. muskelfiberbuntar som består av
3. muskelceller som består av
- cellkärnor
- mitokondrier
- myofibriller
4. Myofibriller består av myofilament - glidfilamentmekanismen
Typ 1 - oxidativa fibrer. Långsamma, hög uthållighet, syrekrävande, röda
Typ IIa - Snabba oxidativa/glykolytiska fibrer; snabba, måttligt uthålliga, både aerob och anaerob, ljusare röda
Typ IIx - Snabba glykolytiska fibrer, mycket snabba, tröttnar snabbt, anaeroba, vit i färgen