Svåra ord modul 3
Myelinicerande gliacell i centrala nervsystemet
Oligodendrocyter
Vad heter proteinet runt aktinet som hindrar klättringen av myosin?
Tropomyosin (reagerar med kalcium och då aktiveras myosinet)
Sköldkörtel och bisköldkörteln
Tyroidea och paratyroidea
Samlingsnamn för bl a adrenalin, noradrenalin och dopamin.
Katekolaminer
Vilka delar ingår i mitosprocessen?
1. Interfas
2. Profas
3. Metafas
4. Anafas
5. Telofas
6. Cytokines
Faserna i början av graviditeten
1. Befruktning - dag 1
2. Klyvning - dag 1-3
3. Morula - dag 3-4
4. Blastocyt - dag 5-6
5. Immunisering - dag 6-7
6. Implantation - dag 7-10-
Vad kallas LH och FSH - hormonerna?
Gonadotropa hormoner
LH = luteiniserande hormon
FSH = Follikel Stimulerande Hormon
Hormonliknande ämne som bidrar till musklers kontraktion
Prostaglandiner
Hormoner som påverkar mjölkproduktionen
1. Östrogen - stimulerar tillväxt av mjölkgångarna
2. Progesteron - stimulerar tillväxt av mjölkkörtlarna
3. Prolaktin - stimulerar mjölkkörtlarnas utveckling och produktion av mjölk
4. Oxytocin - stimulerar mjölkutdrivning
Vad mäter ett graviditetstest?
Trofoblasten (yttre celllager av Blastocyten) börjar producera hCG (humant koriongonadotropin), som signalerar till kroppen att graviditeten har börjat och hindrar gulkroppen (corpus luteum) från att tillbakabildas.
Äggledarans fransar över äggstocken
Fimbrier
Spermiens svans
Flagellen
Variation i blodtryck
- Hypertoni (över 140/90)
- Hypotoni (under 90/60)
Variation blodsocker
-Hyperglykemi
-Hypoglykemi
Ex transmittor substanser
- acetylkolin - vanligast i perifera nervsystemet tillsammans med noradrenalin)
- Noradrenalin - fight or flight
- Dopamin
- Glutamat - centrala nervsystemet
Del av parasympatiska systemet i mag/tarmkanalen
Enteriska nervsystemet (del av autonoma nervsystemet)
Vad heter aktiverande resp. hämmande signal i postsynaptiska cellen?
- Aktiverande = depolarisering (Excitatorisk PostSynaptisk potential, EPSO)
- Hyperpolarisering (Inhibitorisk Postsynaptisk Potential, IPSP)
Glappet mellan Myelinskikten på en nervcell
Ranviers nod
(myelin = 70 m/s utan myelin = 1-2 m/s
En molekyl som binder specifikt till en annan molekyl för att utlösa eller modulera en biologisk respons.
Ligand
Hur försvinner transmittorsubstans från synaps-spalten?
- Diffusion
- Reabsorbtion
- Nedbrytning via Enzym
- Gliaceller
Vad heter signalen för registrering av smärta och temp.
Spino-thalamiska banan
Neuron 1: Sinnesnerv från hud/muskler in genom bakre hornet i ryggmärgen.
Neuron 2: Omkopplas i ryggmärgen till andra sidans framhorn = sidobyte och går upp till Talamus
Neuron 3: Omkopplas från Thalamus till sensoriska barken
Nervbana för viljestyrd motorisk rörelse
Pyramidalbanan
1. Motoriska barken till ryggmärgen (sid-byte vid medulla oblongata)
2. Omkoppling: Ryggmärgen ut genom främre roten till finmotoriska muskler
Nervbana för icke styrd motorisk rörelse
Extra Pyramidalbanan (reflexer, automatisk motorik)
(Ursprung från kärnor i hjärnan och inte barken.)
1. Från motorcortex till medulla oblongata
2. Sidbyte från Medulla oblongata och ner till ryggmärgen
3. Från ryggmärgen grnom främre roten till muskeln
Indelning av hjärnbarken
52 stycken Broddman-areor
Vad heter förbeningsprocessen
Ossifikation
Förbeningsprocessen
1. Broskmall bildas - Hyalint brosk fungerar som mall för benet.
2. Förändringar i brosket - Broskceller - Kondrocyter växer och dör, vilket lännar utrymme för benbildning.
3. Primärt ossifikationscentrum - Blodkärl och osteoblaster invaderar diafysen (mittdelen). Brosk ersätts av benvävnad.
4. Benet växer - Tillväxt sker i längd och tjocklek, medan brosket fortsätter utvecklas i ändarna (epifyserna).
5. Sekundära ossifikationscentra - Efter födseln bildas benvävnad i epifyserna.
6. Tillväxtplatta (epifysskiva) - Kvarvarande brosk möjliggör längdtillväxt tills det förbenas i slutet av puberteten.
7. Slutlig förbening - Brosk ersätts helt av benvävnad, och benet slutar växa på längden.
Lillhjärnans funktion
Kroppens “kontrollcenter” för balans, koordination och finmotorik, vilket gör att våra rörelser blir precisa och välkoordinerade.
Stora hjärnans funktion
1. Pannloben - Motorik, beslut och personlighet.
2. Hjässloben - Sensorik och rumsuppfattning.
3. Nackloben - Syn och visuella intryck.
4. Tinninglob - Hörsel, språk och minne.
Bryggan mellan hjärnhalvorna
Corpus callosum
Celler i blastocytens yttre skikt
Trofoblasterna
Beskriv baksträngsbanan
Signaler från huden/muskler: tryck, beröring och proprioception
Neuron 1: Sensorisk signal från huden, in i ryggmärgens bakhorn, upp till medulla oblingata
Neuron 2: Sidbyte i medulla oblingata och fram till thalamus.
Neuron 3: Omkoppling från Thalamus upp till somatosensoriska barken.
Huvudpulsådern
Arteria Carotis
Vilken funktion har mitthjärnan.
Sitter i hjärnstammen.
- rörelsekoordination
- reflexer kopplade till syn och hörsel
- kopplingsstation för motoriska och sensoriska signaler mellan olika delar av hjärnan och ryggmärgen.
Vilka delar förbinder pons?
Lillhjärnan med mitt och mellan-hjärnan
Vad är eikosanoider?
Eikosanoider är signalmolekyler, lokala hormoner, som bildas från fettsyror (t.ex. arakidonsyra) och styr viktiga processer som inflammation, blodtryck och immunförsvar.
Ex. prostaglandiner, leukotriener och tromboxaner.
Signalförstärkande substanser
- Gäller vattenlösliga hormoner/signalmolekyler på cellmembranets yta
- hjälper till att sprida och förstärka signalen från ett hormon
- Ex. cAMP (cykliskt AMP) förstärker adrenalin och Ca2+
Vad innehåller sköldkörteln
1. Kolloid-folliklar som bildar och lagrar T3 och T4 (Bildas ur aminosyran Thyramisin och innehåller jod)
2. C-celler som bildar Kalcitonin, som sänker Ca-halten i blodet
3. Blodkärl som kan transportera hormonerna
Vad gör GH-hormonet?
1. Stimulerar produktion av IGF-1 hormoner i levern
- Stimulerar effekter på tillväxt och utveckling, inklusive:
- Stimulerar celltillväxt och celldelning.
- Påverkar skelettets längdtillväxt under barndomen.
- Bidrar till muskelutveckling (proteinsyntesen) och återhämtning
2. Stimulerar nedbrytning av fett till fettsyror och energi
GH-produktionen stimuleras av omtanke och kärlek och frigörs bäst under sömn eller vid fysisk aktivitet.
Kortisols effekt
- AdrenoCortikoTropiskt Hormon i hypofysen
- Ökar energitillgången i blodet
- Inflammationshämmande
- Ökar blodtrycket (vaskoknstriktion) och blodsockret
Vad heter motsatsen till insulin?
Glukagon
Vad reglerar det endokrina systemet?
- Förmåga till fortplantning
- Matspjälkningsprocessen
- Lagring och användning av näringsämnen
- Elektrolyt och vätskebalansen
- Tillväxt och utveckling
- Temperatur och blodtryck
Vad bildas när kroppen förbränner enbart fett?
Keton till ketonsyra
Skillnader endokrina systemet och nervsystemet
- Endokrina systemet är långsammare, påverkar kroppen över längre tid och kommunicerar via kemiska signaler (hormoner).
- Nervsystemet är snabbare, hanterar kortvariga och omedelbara funktioner och använder elektriska impulser och neurotransmittorer.
1. Signalöverföring:
- Endokrina systemet: Använder hormoner som frisläpps i blodet för att påverka målorgan och celler över längre avstånd.
- Nervsystemet: Använder elektriska impulser och neurotransmittorer för snabb, lokal kommunikation mellan nervceller och mellan nervceller och muskler eller körtlar.
2. Hastighet och varaktighet:
- Endokrina systemet: Signaler (hormoner) har en långsam verkan och effekterna varar ofta längre.
- Nervsystemet: Signalering sker snabbt och effekterna är ofta kortvariga.
3. Reglering och kontroll:
- Endokrina systemet: Kontrollerar långsiktiga processer som tillväxt, ämnesomsättning och reproduktion.
- Nervsystemet: Styr snabbare reaktioner, såsom rörelse, smärta och reflexer.
4. Signalens räckvidd:
- Endokrina systemet: Hormoner kan påverka hela kroppen eftersom de transporteras via blodet och når många celler och organ.
- Nervsystemet: Nervceller kommunicerar vanligtvis med närliggande celler, muskler eller körtlar genom synapser.
Hur påverkar dygnsrytmen endokrina systemet?
1. Växthormon (GH) - Utsöndringens mönster: Växthormon utsöndras i pulser under natten, särskilt under djup sömn
2. Kortisol - Frisättningens cykler: Kortisol, som kallas "stresshormonet", följer en tydlig dygnsrytm. Det är vanligtvis som högst på morgonen (strax efter uppvaknandet) och minskar gradvis under dagen. Detta hjälper kroppen att vara alert och aktiv under dagen, medan lägre nivåer på kvällen underlättar avslappning och sömn.
3. Melatonin - Sömnreglering: Melatonin är ett hormon som produceras av tallkottkörteln i hjärnan och reglerar sömn-vaken-cykeln. Det frisätts när det blir mörkt och signalerar till kroppen att det är dags att sova. Melatoninnivåerna är högst på natten och låga under dagen, vilket styrs av dygnsrytmen.
4. Insulin - Glukosreglering: Insulin, som är viktigt för att reglera blodsockernivåerna, följer också dygnsrytmen. På morgonen, när kroppen förbereder sig för att vara aktiv, kan insulinkänsligheten vara högre, medan den minskar under kvällen. Detta påverkar hur effektivt kroppen använder glukos och reglerar energinivåerna.
5. Sköldkörtelhormoner - Metabolism: Sköldkörtelhormoner, som T3 och T4, är också kopplade till dygnsrytmen och kan påverka kroppens ämnesomsättning. Under dagen är nivåerna oftast högre för att stödja kroppens aktiva tillstånd, medan de sjunker under natten.
Vilka hormoner påverkar glukosproduktionen?
- Glukagon
- Kortisol
- Adrenalin
- GH
- T3/T4
Vad heter katabol nedbrytning av fettsyror?
Betaoxidation
Två specifika transportproteiner:
- Sexhormonbindande globulin (SHBG) för testosteron och östrogen
- Throxinbildande globulin (TBG) - T3/T4
Hormon som hämmar insulin och glukagon
Somatostatin
Vad heter könskörtlarna (äggstock och testikel)
Gonaderna
Vad heter rörelse av extremiteter in mot och ut mot kroppen?
Abduktion: Rörelse bort från mittlinjen.
Adduktion: Rörelse mot mittlinjen.
Hur byggs muskler upp?
1. Muskelkontraktion och belastning: Vid träning utsätts musklerna för belastning, vilket orsakar små mikroskador i muskelfibrerna.
2. Muskelåterhämtning och reparation: Under vila repareras musklerna av satellitceller som hjälper till att återuppbygga och stärka muskelfibrerna.
3. Proteinsyntes: Nya proteiner byggs upp i muskelfibrerna, vilket gör dem tjockare och starkare.
4. Ökning i muskelmassa: Muskelfibrerna växer och blir större, vilket leder till ökad muskelstorlek och styrka.
5. Näringsintag: Tillräckligt med protein, kolhydrater och fett är nödvändigt för att stödja muskeluppbyggnaden och återhämtning.
Benskörhet
Osteoporos
Osteopeni (förstadiet)
Vad heter benets struktur runt blodkärl?
Osteon (Havers system och Volkmanns kanaler)
Hur reparera benet sig själv
1. Bildande av mikrospricker
2. Frisättning av av kalcitonin (C-celler i sköldkörteln) aktiverar oteoklasterna
3. Osteblasterna kommer och bygger upp
Blodkärl som försörjer benen med blod
Arteria Nutricia
Ex. på fibrös förbindelse
Suturleden i skallbenen
Vad är senskidor?
Senskidor är skyddande rörliknande strukturer som omger senor, särskilt där de passerar över leder och ben. Deras funktion är att minska friktionen mellan senan och de omgivande vävnaderna, så att senan kan glida lättare när muskeln drar och slappnar av. Senskidor består av två lager:
- Yttre lagret: Ett skyddande bindvävslager som håller ihop strukturen.
- Inre lagret: Ett fuktigt lager som producerar en vätska (synovialvätska) som smörjer senan.
Vad heter vätskan i ledkapseln?
Synovialvätska
Vilken funktion har slemsäckar?
Slemsäckar (bursae) är små vätskefyllda kuddar som fungerar som stötfångare och minskar friktion mellan ben, senor och muskler.
Ge ex. på broskförbindelser (falsk led)
Symfysen
Vad gör inhibin?
Hämmar produktionen av FSH (follikelstimulerande hormon). Produceras i hämma granulosacellerna i follikeln.
Vad heter follikelfasens två delar?
Menstruation och Proliferationsfas
Vad heter den minsta funktionella enheten i muskelfibern?
Sarkomer (området mellan två Z-band)
Sarkoplasmatiska retiklet frigör vid aktionspotential Ca-joner som binder Tropomyosinet
Beskriv muskelns uppbyggnad
1. Muskelfascikel som består av
2. muskelfiberbuntar som består av
3. muskelceller som består av
- cellkärnor
- mitokondrier
- myofibriller
4. Myofibriller består av myofilament - glidfilamentmekanismen
Beskriv olika muskelfibrer
Typ 1 - oxidativa fibrer. Långsamma, hög uthållighet, syrekrävande, röda
Typ IIa - Snabba oxidativa/glykolytiska fibrer; snabba, måttligt uthålliga, både aerob och anaerob, ljusare röda
Typ IIx - Snabba glykolytiska fibrer, mycket snabba, tröttnar snabbt, anaeroba, vit i färgen