Utilisateur
1. Hushåll
2. Företagen
3. Offentliga sektorn
4. Bankerna
1. De betalar för varor och tjänster till FÖRETAG
2. De sätter in sparade pengar och betalar räntor till BANKER
3. De betalar skatter på löner mm och avgifter till STATEN (offentlig sektor)
1. Löner för arbete (från från FÖRETAG eller OFFENTLIG SEKTOR)
2. De får låna pengar och får ränta på sparade pengar (från BANKER)
3. De får service (sjukvård), infrastruktur (vägar) och välfärdssystem (omsorg mm) från OFFENTLIG SEKTOR
1. De betalar löner för arbete till HUSHÅLL
2. De sätter in sparade pengar och betalar räntor på lån till BANKER
3. De betalar in skatter och avgifter på de anställdas löner till STATEN/OFFENTLIG SEKTOR
1. De får betalning för varor och tjänster från HUSHÅLL
2. De får lån och ränta på sina sparade pengar från BANKER
3. De får betalning för varor och tjänster från OFFENTLIGA SEKTORN
En tredjedel av din lön dras av i skatt och betalas in till staten av arbetsgivaren.
Arbetsgivarargift, som är ca 30% på din lön.
Skatt= 0,3 x 100 000 kr = 30 000 kr i skatt
Din lön som du får blir 100 000 kr - 30 000 kr = 70 000 kr
Företaget betalar till staten; skatt 30 000 kr OCH!
Arbetsgivaravgift: 0,3 x 100 000 kr = 30 000 kr
Företaget betalar SUMMA 60 000 kr i skatt och avgifter till staten!
Ett företag som städar kan göra det både åt hushåll, andra företag och banker.....
1. Staten
2. Kommunerna
3. Regionerna (sjukhus, motorvägar)
Skola, vård, omsorg, bibliotek, motorvägar, domstolar, försvar.
Lärare, sköterskor, poliser, bibliotekarier mm mm
Med hjälp av skatter och avgifter som hushållen och företagen betalar.
1. Barnbidrag
2. Bostadsbidrag (om man inte klarar betala sin hyra)
3. Socialbidrag (om man är arbetslös och inte har a-kassa)
Att förmedla pengar från de som har ett överskott (för mycket) till de som har ett underskott (för lite).
Till exempel: ett företag har tjänat mycket pengar och behöver inte allt. De sätter in pengarna på bank och får ränta från banken. Banken kan då låna ut de insatta pengarna till de som behöver låna pengar. Dessa betalar då ränta till banken.
Kapital.
Hushåll, företag och offentliga sektorn.
1. Konsumtion (man köper något och sedan finns inget kvar! T ex en resa, restaurangbesök....)
2. Investeringar (man köper något t ex ett hus och det finns kvar sedan!)
1.En familj köper ett hus eftersom de vill ha större boende pga fler barn.
2. Ett företag vill kunna tillverka mer varor och köper ny maskinhall (stort rum med massa maskiner som tillverkar varor)
Utlåningräntan är alltid högre än inlåningsräntan. Annars skulle bankerna inte kunna tjäna pengar för att betala löner till sina anställda osv.
H&M tjänar mycket och sätter in 100 000 kr på banken. De får 3% ränta från banken = 3 000 kr
Kalle Andersson lånar 100 000 kr från banken. Han betalar 10% ränta eller 10 000 kr till banken.
Skillnaden, 10 000 kr minus 3 000 kr, dvs 7 000 kr, är det som banken tjänat. Med dessa pengar kan de betala löner till anställda.
Kreditinstitut. De tar ofta mycket höga räntor när de lånar ut.
Svängning i samhällsekonomin. Högkonjunktur är när det går bra för alla aktörer i samhället, lågkonjunktur är när det går sämre för alla.
1. Stor efterfrågan på varor och tjänster
2. Företag tillverkar mycket och säljer mycket varor och tjänster
3. Företag kan anställa fler, dvs arbetslösheten är låg
4. Företag kan också investera mer i nya fabriker mm
5. Staten får in mycket skatter på lönerna som betalas ut i företag mm
Inflationen kan öka. Stor efterfrågan på varor leder till att företag kan höja priserna. Brist på arbetskraft gör att man behöver höja löner för att locka anställda. Då måste företagen också höja priser för att täcka ökade kostnader - > mer prishöjningar.
Bruttonationalprodukten - det samlade värdet av alla varor och tjänster som ett land producerar.
Det används som mått för att jämföra mellan olika år eller mellan olika länder.
När den allmänna prisnivån i ett land höjs.
Det innebär att man får betala mer för samma vara, dvs pengar blir mindre värda.
Exempel: när jag städar får jag 10 kr i fickpeng. Det räcker till en äppelpaj på McDonalds för 10 kr.
Men priset på äppelpajen höjs till 15 kr. Jag får fortfarande bara 10 kr i fickpeng. Mina pengar räcker alltså inte längre till att köpa en paj. Pengarna har blivit mindre värda.
1. Efterfrågan på varor och tjänster minskar
2. Företag säljer mindre och tvingas säga upp anställda
3. Företag investerar inte eller skjuter upp investeringar
4. Fler arbetslösa betyder att fler har mindre pengar och kan inte köpa lika mycket varor och tjänster
5. Det leder till ännu mindre efterfrågan -> fler sägs upp, fler arbetslösa osv osv
Det uppstår en ond cirkel.
Den sjunker eftersom färre varor och tjänster produceras.
1. Fler utan jobb betyder att mindre skatter betalas till staten - >
staten får mindre skatteintäkter (pengar in)
2. Samtidigt ökar utgifterna (kostnaderna) när man måste betala bidrag till arbetslösa.
3. Brist på pengar kan leda till färre anställda i skolor, sjukhus mm - > kan leda till sämre välfärd samtidigt som behovet av välfärd ökar pga fler utan jobb.