Utilisateur
Hushållning (från grekiskan) = skötsel, sparsamhet
1. marknadsekonomi
2. planekonomi
3. kretsloppsekonomi
4. blandekonomi
Marknadsekonomi: marknaden styr pris och produktion
Planekonomi: staten styr pris och produktion
Man tar hänsyn till MILJÖN när man fattar beslut om produktion, eftersom man vill att jordens resurser ska räcka till framtida generationer.
Blandekonomi - man har delar från flera olika ekonomiska system. Dock är det vanligast med att marknadsekonomi dominerar (är största delen i ett ekonomiskt system).
1. VAD ska produceras? (Sjukvård eller vägar?)
2. HUR ska det produceras? (Av staten eller privata företag?)
3. FÖR VEM ska det produceras? (Vilka ska få det bättre?)
1. Fri konkurrens (företag får tävla om kunder)
2. Företag ägs privat (vill göra så stora vinster som möjligt)
3. Staten lägger sig inte i produktion och prissättning.
Med priset, kvaliteten på varan eller märkesstatus.
En plats där köpare och säljare möts och bedriver handel, t ex i en affär eller på internet.
Av UTBUD och EFTERFRÅGAN.
Stort utbud + liten efterfrågan -> lågt pris
Litet utbud + stor efterfrågan - > högt pris
Det pris som köparna är beredda att köpa för och säljarna är beredda att sälja för.
Detta pris kan variera beroende på hur stort utbudet och efterfrågan är.
1. Monopol - ett företag har ensamrätt på tillverkning eller försäljning av en vara eller tjänst.
2. Oligopol - ett fåtal (några få) företag producerar eller säljer samma vara eller tjänst.
1. Genom att ett enda företag har tillgång till en råvara (t ex gruva)
2. När en försäljning eller produktion är statligt styrd (t ex alkoholförsäljning i Sverige)
För att gynna (=förbättra) folkhälsan sätter man skatter och priser på ett sätt som man tror leder till att folk köper mindre = dricker mindre
Sverige: matvarumarknaden, bensinmarknaden och elmarknaden.
I världen: techbolagen Microsoft, Facebook, Apple och Google.
När företag kommer överens om vilka priser och rabatter som ska gälla ELLER kommer överens om att dela upp marknaden mellan sig.
Risken för kartellbildning är större vid oligopol.
Kartellbildning är förbjudet.
De arbetar för att den fria konkurrensen ska fungera fullt ut eftersom konsumenterna tjänar på det.
Om det är monopol eller oligopol på en marknad blir varorna nästan alltid dyrare än när fri konkurrens råder.
Staten äger produktionsmedlen, t ex fabriker och maskiner.
Staten bestämmer vad som ska tillverkas och hur mycket.
Staten bestämmer också priset på varorna.
Socialistiska länder som t ex före detta Sovjetunionen.
Där bestämdes både produktion och priser i femårsplaner.
Nackdelar:
1. Ineffektivt system - det är svårt att förutse hur stor efterfrågan blir - därför blev det ibland brist på vissa varor medan andra tillverkades det för mycket av.
2. Kvaliteten på produkten blir ofta låg eftersom dåliga produkter inte konkurreras ut.
Fördelar:
1. Man vet hur stort behovet av arbetskraft kommer att bli under en lång tid.
2. Man kan också förutse kostnaderna för produktionen, t e x löner.
Nordkorea och Kuba.
Kuba har dock gjort stora reformer (förändringar) för att öka privata ägandet och gått mer mot blandekonomi.
1. Oljeländer eller låginkomstländer där staten satsar mycket på att utveckla landet. T ex investera i järnvägar, sjukhus, skolor osv.
Välfärdsssystemet - dvs skola, sjukvård och omsorg.
Staten bestämmer vad som ska produceras och för vilka.
Dock kan tjänsterna utföras av stat, kommun eller privata företag.
Cirkulär ekonomi.
Man vill
1. uppmuntra till "producentansvar"
2. begränsa miljöfarliga ämnen
3. med lagar, skatter och bidrag ändra produktion och konsumtion så att det blir mer hållbart ( t ex bidrag till elbil)
4. öka återvinningen (pant på burkar mm)
Att de som tillverkar varor har en miljövänlig produktion och tar ansvar för hur varan ska återvinnas.
Kretsloppsekonomi bör utgöra en större del av världens ekonomier.
Sverige: har stor offentlig sektor -> blandekonomi med mest marknadsekonomi men med större inslag av planekonomi.
USA: liten offentlig sektor -> blandekonomi med mest marknadsekonomi.
Köpare och säljare får fritt bestämma priset på en vara.
Man väljer att sätta marknadskrafter ur spel för att t ex
1. gynna välfärden (sjukvård, äldreomsorg)
2. gynna miljön.
Detta görs genom olika regleringar (lagar och regler).
Vi själva betalar bara en liten del av vad vården kostar. Den största delen av kostnaden betalar staten genom att driva in skatter och avgifter.
T e x skolor och sjukvård privatiseras och drivs av vinstdrivande företag. Dock är det fortfarande staten som betalar de största kostnaderna.
Försäljning av läkemedel, post, tåg - och tunnelbana.
Då har det kommit in privata företag som man menar leder till lägre priser för kunderna.
Men är de bättre?