▫️Intensitet - Hur intensiv ljusstrålningen är
▫️Spektral sammansättning av den exponerande ljusstrålningen - kortvågig eller långvågig.
▫️Ljushistorik - tidigare "ljushistorik".
▫️Tidpunkt för och längden exponering av ljusstrålningen.
▫️Använda dynamiska belysningssystem med ljuskällor som ger mer kortvågig strålning under dagen, mer långvågig strålning mot kvällen.
Vi behöver högre ljusnivåer i bostäder och kontor under vissa tider samtidigt som de visuellt ergonomiska behoven måste tillfredsställas (utan bländning, så man hinner adaptera sig).
De högre ljusnivåer som kan vara lämpliga under vissa tidpunker bör i stor utsträckning som möjligt även ta hänsyn till åldersgrupper och olika kronotyper.
▫️Omsorgsfull planering av rum och aktiviteter i byggnad - Undvika ljusföroreningar för att ge möjligheter till mörker i sovrum (bländning och exponering av ljus när vi inte ska ha det, t.ex. nätterna) t.ex. genom att planera ett sovrum mot öster för att vakna till av solljuset och underlätta ljusexponering vid uppvaknandet.
▫️Artificiell belysning - kompletterande artificiell belysning bör efterlikna dagsljusets egenskaper vilket vi kan uppnå genom dynamiska belysningssystem och bra ljuskällor som har god färgåtergivning och K.
Tappar
Stavar
IpRGC:s
▫️Solljusinsläpp - Inkommande dagsljus som ger solkatter är uppskattat enligt forskning (men inte på arbetsytor).
▫️Positiv påverkan på form, struktur på både ansikten och objekt.
▫️Bra färgåtergivning.
▫️Kunna orientera sig i tid och rum.
▫️Utekontakt - genom att kunna se ut och beskåda naturen/utsikten.
▫️Hjälper till att reglera dygnsrytmen.
▫️Energieffektivt då man minskar elförbrukningen genom att använda mindre artificiell belysning.
▫️Bländning - Skapas genom t.ex. högt uppsittande fönster. För att åtgärda detta kan man belysa fönsterväggen för att minska kontrasten mellan det ljusa fönstret och väggen eller använda sig av gardiner/lameller för att minska skarpa kontraster.
▫️Minskad ljusnivå - Under dygnets timmar kan ljusnivån variera och den visuella upplevelsen i rummet förändras. För att åtgärda detta kan man använda sig av komplementerande artificiellbelysning för att skapa en jämn belysning även under de mörkare timmarna på dygnet.
▫️Möbelering - Begränsningar av möblering och inredning pga fönstrenas placering t.ex vid låga fönster. Detta kan åtgärdas genom att planera möblering tillsammans med fönsterplanering och belysning för att skapa en så trivsam miljö som möjligt.
▫️Ljusnivå - hur ljust eller mörkt det är i rummet.
▫️Ljusfördelning - var det är mörkare respektive ljusare.
▫️Bländning - var den finns och hur märkbar den är.
▫️Skuggor - var de faller och deras karaktär
▫️Reflexer - var de finns och deras karaktär.
▫️Ljusfärg - hur ljusets färgton uppfattas, varm/kall
▫️Ytfärg - om de ser naturliga/förvanskade ut.
Ljusnivå
▫️Rummet som helhet.
▫️En viss plats i rummet, t.ex. en
arbetsplats i rummet.
▫️Ett rum kan upplevas tillräckligt ljust medan en plats i rummet kan
upplevas ha för låg ljusnivå.
▫️Kan variera i ett brett område från hög, lagom, låg
▫️Påverkas mycket av ljushetsskillnader i rummet
▫️Ett rum med jämn ljusfördelning
upplevs ofta ha en lägre ljusnivå än
ett med en mer varierad ljusfördelning
Fysikaliska faktorer som inverkar:
Belysningsstyrka, färgtemperatur
Ljusfördelning - vart det är mörkare respektive ljusare i rummet. Ett rum som har jämn belysning upplevs ofta mörkare än ett ljus med mörka och ljusa delar, vilket skapar en bättre känsla. Kan variera från monoton till mycket varierad ljusfördelning. Små ljusförändringar förändringar kan påverka rummets karaktär och gestaltning.
Fysikaliska faktorer som inverkar:
Utformningen och riktningen av armaturerna, den belysta ytans
reflektionsförmåga
Bländning - Vart det uppstår och hur märkbart det är. Det skapa skarpa kontraster som kan vara svåra att anpassa sig efter vilket kan orsaka obehag och synnedsättning så att vi får svårt att orientera sig oss och se förändring.
Förekommer i dagsljus från t.e.x fönster, artificiellt ljus, reflexer från starkt belysta ytor. Bländningseffekten minskas genom en gradient övergång mellan bländade ytor och omgivningen.
Fysikaliska faktorer som inverkar:
Ögats position mot den bländande ytan, ytans luminans, arean på den bländande ytan och hur adapterade våra ögon är mot luminanexponeringen.
Skuggor - Behövs för att uppfatta form, djup och definition. Kan beskriva texturer på materialet de faller på. Kan vara ljusa eller mörka, skarpa eller diffusa.
Fysikaliska faktorer som inverkar:
den allmänna ljusnivån i rummet, avståndet mellan objektet som skapar skuggan
och den lysande punkten
Reflexer - (ytspeglingr av ljuskällor eller andra ljusa ytor) Viktiga för att beskriva materialegenskaper – och materialen i sin tur påverkar vår upplevelse av rummet. Ger liv åt rummet. Kan verka störande eller berikande.
Fysikaliska faktore som inverkar:
Den reflekterande ytans reflektionsförmåga, vinkeln från ögat till den reflekterande ytan
Ljusfärg - hur varm/kall ljusets färgton uppfattas, när ljuset reflekteras mot en yta. Kallare ljusfärg kan skapa en modern och energisk känsla, medan varmare ljusfärg ofta ger en mer inbjudande och avslappnad stämning.
Fysikaliska faktorer som inverkar:
Ljuskällans färgtemperatur, samverkan mellan ljusstrålningen och ytfärgerna i rummet
Ytfärg - hur ytornas färg upplevs, om de är naturliga eller förvanskade.
Fysikaliska faktorer som inverkar:
Ljuskällans spektralfördelning, Färgens spektrala reflektionsegenskaper, ljusnivån i rummet, ytans reflektionsegenskapee
Ljusfläckar - mindre ljusa partier i ett rum som avviker från den allmänna ljusnivån i ett rum, kan vara solkatter eller glitter från t.ex. en discokula.
(Skillad mellan reflex och ljusfläck är att reflex följer med er i ett rum när man rör sig, men en ljusfläck stannar kvar på samma plats.)
Fysikaliska faktorer som inverkar:
Solintrång, fönstrens position i rummet
▫️Använda välavskärmade armaturer med nedåtriktat ljus.
▫️Ta hänsyn till den spektrala sammansättningn av den exponerande ljusstrålningen – t.ex. utomhus på natten när djurens timmar tar vid.
▫️Sänka/släcka ljuset på natten.
▫️Våga bevara mörka områden i städer – både av säkerhetsskäl men också i hänsyn till djurlivet.
Negativ påverkan av dessa på människan:
Ljusföroreningar kan leda t.ex. leda till sömnsvårigheter om vi har ljusintrång i våra sovrum.
Kan påverka depression o sjukdomar.
▫️Att ha en tillräckligt hög ljusnivå i rummet.
▫️Skapa kontraster för att framhäva de viktigaste delarna i rummet
▫️Skapa tydliga mönster för att öka orienterbarheten i rummet.
▫️Minska bländrisken för att äldre personer är känsliga mot bländning, använda välavskärmade armaturer, minska skarpa konstraster mellan ljust och mörkt.
man kan använda sig av olika färgkontraster så som em röd vägg bakom en ugn för att tydlig
göra att det är något viktigt framför ytans färg i detta fall ugnen
man kan måla trappor i olika ljusa eller mörka färgtoner för att kunna säkerställa att man tydligt kan se trappstegen
NCS (Natural Color System) är ett färgsystem som används för att beskriva och klassificera färger baserat på hur människor uppfattar dem.
Det bygger på sex elementärfärger: vitt, svart, rött, gult, grönt och blått. Systemet gör det möjligt att identifiera färger genom en kod som anger färgens nyans, svarthet och kulörthet, vilket underlättar färgkommunikation inom design, arkitektur och industri.
Forskning, byggbranchen och utvecklingsarbete
Röd färg har en aktiverande effekt på människan, den har både fysiska och psykologiska effekter.
Blå färg har en lugnande effekt på människan, den kan sänka pulsen och få oss att känna oss
trygga.
Sektionsskiss
Detaljritning
Fasadritning
Rokoko
Modernism
Funktionalism
▫️Minska fönstrets luminans genom en ökning av väggens luminans eller en kombination av dessa åtgärder.
▫️Öka ljushetsgradienten genom att utjämna kontrasterna.
▫️Utformning av fönstersmyg och fönsternisch
▫️Profiler på spröjs, båge och karm
-Färg och ljushet på spröjs, båge och karm.
▫️Fasta och rörliga solavskärmningar t.ex. mörka/ljusa lameller (nackdelen är att de kan ge för stora kontraster om de är svarta) markiser (nackdelen är att en ljus diffuserande markis kan vid solbelysning få så hög luminans att den blir bländande). Färgerna man väljer ger även en viss ljusfärg i lokalen.
▫️Gardiner – för mörka gardiner kan ge starka kontraster.
▫️Rullgardiner – Alltför ljus rullgardin blir ofta bländande vid solbelysning. En mörk rullgardin för solavskärmning ger stora kontraster om den inte är helt neddragen.
▫️Persienner
▫️Markbehandling och vegetation utanför fönstrena
▫️Belysning utanför i trädgården
Kontraster är skillader mellan mörka och ljusa ytor.
Vi behöver kontraster för att kunna orientera oss, skarpa kontraster ger större upphov till bländning och ger inte samma komfort och kan vara synnedsättande/skapa obehag. Olika skuggor har olika användningsområden i gestaltning av ett rum.
Gradient
Diffus
Skarp
▫️Platsen/byggnaden/rummet
- hur kommer dagsljuset fördela sig i rummet?
- Vad ska miljön användas till?
- Vilken karaktär och atmosfär ska miljön utstråla?
▫️Brukare
- Vilka ska använda miljön och hur påverkar detta ljusgestaltningen?
- Anpassning för åldersgrupper och olika krontyper.
- Trygghet
- Funktioner
- Synkomfort
- Orientering
- Prestation
- Upplevelse
▫️Beställarens önskemål och förväntningar
- vad har vi för ekonomiska/tekniska förutsättningar
- miljökrav
- Vilka ingår i projektgruppen?
▫️Vision
- Vad vill vi ha för rumskaraktär?
• Intimt
• Småskaligt
• Monumentalt
Planritningar, Intervjuer, användarstudier, insamling av data/fakta genom internet, workshops med beställaren.
Hur ljuset interagerar med färger, texturer och former påverkar den visuella upplevelsen och skapar atmosfär. Därför är det viktigt att ljuskällorna har bra färgåtergivning för att färgerna inte ska bli förvanskade.
Ljuskällorna kan även förändra eller framhäva olika ytmaterial som ter sig olika beroende på hur de blir belysta, t.ex. en vägg med ojämn struktur kan upplevas slät med rätt placering av armatur.
En välbalanserad ljusdesign kan förändra hur vi upplever ett utrymme, från funktionellt och praktiskt till emotionellt engagerande eller dramatiskt.
Ljustopografi är en teknik som används för att studera och visualisera ljusets fördelning och intensitet över en yta eller i ett rum. Ljustopografi kan skapa variation och rytm i ett rum.
Hög ljuspunktshöjd - ger en offentlig känsla, t.ex. ett stadsrum.
Låg ljuspunktshöjd - ger en upplevelse av mer mänsklig skala, t.ex. en gågata.
Starkt belysta sidoväggar kan ge känslan av ett bredare rum, t.ex. genom ett brett fönster som belyser väggarna.
Starkt belyst golv och tak kan ge känslan av högre takhöjd, t.ex. genom ett fönster från golv till tak som belyser dessa ytor.
Starkt belyst tak och mörkt golv kan ge känslan av lägre takhöjd.
▫️Skapa ljushetskontraster mellan figur och bakgrund som tydliggör viktiga föremål iomgivningen men samtidigt undvika bländning.
▫️Välavbländande armaturer.
▫️Möjliggöra justering av ljusstyrka, riktning och spridning individuellt i den aktuella miljön.
▫️Omsorgsfull planering av ljuset så rumsliga förhållanden synliggörs.
▫️Undvika ljusfördelning som ger formmässigt missvisande ljus- och skuggformationer.
▫️Ljusare fönstervägg.
Vi behöver mörker lika mycket som vi behöver ljuset.
▫️Blått ljus från solen eller andra ljuskällor är en stark signal för kroppen att hålla sig vaken. Att exponera sig för dagsljus på morgonen hjälper till att reglera dygnsrytmen och hålla oss vakna under dagen.
▫️Melatonin är ett hormon som gör oss sömniga. Det sjunker under dagen och ökar under kvällen när det blir mörkt. Hormonproduktionen kan störas av höga ljusnivåer och blått ljus, därför är det viktigt att undvika ljusföroreningar som t.ex. skärmar innan läggdags för att förbättra produktionen.