Neurovetenskapliga + begrepp
Vad behandlar denna teori
Det neurovetenskapliga perspektivet på lärande undersöker hur hjärnans funktioner hänger samman med tänkande, minne och språk. Med hjälp av hjärnavbildning studerar man hur biologiska faktorer, arbetsminne och hjärnans plasticitet påverkar lärande, särskilt vid läs- och matematiksvårigheter. Lärande beskrivs ofta som bearbetning av information där brister förklaras med begränsad kapacitet, vilket leder till fokus på träning av specifika färdigheter.
Neuroplasticitet
= hjärnans förmåga att förändra sin struktur och funktion baserat på erfarenheter, lärande, tankemönster och miljö
Intelligenssyn
(statisk vs dynamisk):
Statisk syn innebär att kognitiva förmågor, som arbetsminne eller intelligens, betraktas som relativt fasta och biologiskt givna.
Dynamisk syn innebär att kognitiva förmågor betraktas som föränderliga och möjliga att utveckla genom: träning, erfarenhet, pedagogiska insatser.
Arbetsminne/korttidsminne
= ett system som både lagrar och bearbetar information samtidigt.
Används vid: problemlösning, läsförståelse, resonemang, planering
Ca 7 informationsenheter kommer ihågs - prestation förbättras via övning.
Arbetsminnet = ”kognitiv apparat” som arbetar med att processa information
- Handlar inte bara om att lagra information tillfälligt, utan om att aktivt bearbeta den
- Enligt Baddeleys modell består arbetsminnet av tre huvuddelar:
Exekutiv funktion = som styr och kontrollerar uppmärksamheten, ansvarar alltså för att organisera och reglera arbetet i arbetsminnet
Visuellt skissblock = hanterar visuell och rumslig information. Gör det möjligt att ”se framför sig” hur något ser ut eller är placerat i rummet
Fonologisk loop = bearbetar auditiv och språklig information. Viktig när vi ex. försöker komma ihåg ett telefonnummer, upprepar en instruktion för oss själva eller lär oss nya ord
Långtidsminne
= minns över längre perioder. Fyra kategorier:
Procedurell minne – motorik, träning, repetition
Semantiskt minne – kategorier och exempel (tydliga)
Episodiskt minne – enskilda situationer och händelser; sammanhängande och begripliga
Rumsligt minne – visualisering – upplevelse: känslor & tankar som väcks
Kritik mot neurovetenskapligt perspektiv
Resultaten från laboratoriestudier är svåra att överföra till verkliga lärandesituationer i skolan
Hjärnavbildning visar samband men inte säkra orsaker
Lärande riskerar att reduceras till biologiska processer trots att människor lär i sociala och kulturella sammanhang
Man studerar ofta enkla minnesuppgifter som inte motsvarar meningsskapande och förståelse i utbildning
Bättre resultat på minnes- eller arbetsminnestest behöver inte innebära bättre lärande i allmän mening
Träningsmetaforen är inte ny och tillför få nya pedagogiska idéer
Variation i prestation förklaras ofta som biologiska skillnader fast de kan bero på situation, motivation eller strategier
Hjärnbilder kan ge en missvisande känsla av att man direkt ser hur tänkande fungerar
Medicinskt och diagnostiskt synsätt passar inte alltid när man ska förstå lärande hos alla elever, inte bara vid funktionsnedsättningar