centralbanken köper tex statsobligationer för att öka penningmängden
efterfrågan som inte beror på inkomstnivån, utan ränta och politiska beslut
prisindex som mäter prisets förändringar i ett lands ekonomi.
man dividerar nominell bnp med real bnp
visar aggregerad efterfråga i ekonomin, kurvan är negativt lutad för att en högre ränta ger lägre produktion
långsiktigt tillväxttakt, alla variabler växer med konstant hastighet. kapitalstoclen och produktivitet är konstant över tid. total mängd investeringar är lika stort som mängden ersatta kapital
om A ökar, så skjuts steady state uppåt, så blir det mer produktion
mer BNP-tillväxt = minskad arbetslöshet
bankernas tillgodohavanden i Centralbanken + sedlar och mynt
referensränta, den ränta alla banker har för varandra
- överskottsmålet: 0,33% av sparandet av BNP
- utgiftstaket: föreslag av tak 3 år framåt
- skuldankaret: skuld på 35% av bnp
- balanskrav för kommuner: kommuner ska budgetera för balans
- stram budgetprocess: budget betäms först, sedan skatt och utgifter
- extern uppföljning: finanspolitiska rådet ser om regeringen följer ramverket
hög inflation och låg tillväxt, samt stor arbetslöshet
jämviktsarbetslöshet, arbetslöshet där inflationen är stabil, inflationen ökar eller minskar inte. konstant inflationstakt
stigande inflation = lägre arbetslöshet
ingrepp från Centralbank, FAST växelkurs. landet höjer valutavärdet i sitt eget land, importer blir billigare och export dyrare
ökning av valutavärde i rörlig växelkurs, sker austomatiskt i marknaden pga S och D
hur mycket konsumtion ökar om inkomsten ökar
hög arbetslöshet = lite lediga jobb
handlar om att att en investering gör att fler får större lön, vilket gör att man konsumerar mer, som gör att andra får mer lön osv
priserna faller, pengarnas värde ökar
mer offentliga utgifter = mindre investeringar pga räntehöjningar
överföringar mellan banker
att fattigare länder växer snabbare i tillväxten än rika länder, pga att fattiga länder är längre ifrån steady state och sedan kommer ikapp med inkomstnivåerna.
består av tillgångar (BNP och import)
består också av förbrukning (export, konsumtion, investeringar)
tillgångar och förbrukning ska vara lika stora
människors förväntingar, som baseras på tidigare händelser
att tillväxt beror på humankapital, innovation, och teknologisk utveckling
stabilt räntenivå som inte gör något för ekonomin
graf som visar räntorna( avkastningen) för obligationer med olika löptider. visar hur räntebesluten påverkar obligationsräntorna
framåtblickande, använder aktuell info och historisk info
inlåningsränta, utlåningsränta och styrräntan. styrräntan är den centrala delen av korridoren men gapet är också gapet mellan inlånings och utlåningsränta. Skapar golv och tak för marknadsräntorna.
banker överskott av pengar -> inlåningsräntan
underskott av pengar -> utlåningsränta
andel av befolkningen som (i en viss åldersgrupp) som är sysselsatta och arbetar
skillnad mellan ett lands export och import av tjänster
mått på skillnad mellan export och import av varor
ett mått på ett lands transaktioner till omvärlden
skillnad på vad ett land producerar och förbrukar
del av betalningsbalansen, visar överföring av kapital och finansiella tillgångar till och från utlandet
total avkastningen (ränta) på investeringen måste vara ungefär likadan, oavsett om det är sverige eller annat land, när man har växlad pengar
när AD > Y, vilket leder till ökning av priser
valutasystem, fast växelkurs, man gjorde amerikansk dollar till ankarvaluta kopplad till guld
BNP + inkomster från och till utlandet
bnp som justeras för inflation
riksbanken köper/ säljer värdepapper för att påverka monetär bas och justera räntorna. köpa värdepapper -> ökning av pengar och räntorna sjunker
väldigt långvarig obalans mellan de arbetstagande har och arbetsgivare söker, dvs man har inte kompetensen
tillfällig arbetslöshet vid konjukturförändringar, tex lågkonjuktur där företag producerar mindre och anställer färre folk
ppp, köpkraftsjämvikt, en metod för att se vilken växelkurs som krävs för att göra köpkraften jämviktig i länderna, även om valutorna har olika värden. man jämför bnp per capita med PPP
bromsa ekonomin, höjer styrräntan --> minskad penningmängd ---> minskad efterfråga
beräkning av prisutvecklingen för konsumentvaror och tjänster
stark tillväxt, låg arbetslöshet, hög sysselsättning, hög efterfrågan och blir då höjda priser
naturlig och finns alltid, det finns;
- strukturarbetslöshet: man har inte rätt kompentens
- friktionsarbetslöshet: tar tid att hitta jobb
inflationen beror på tillväxten i penningmängd minus tillväxt i produktion
räntan höjs
- räntekanalen: andra räntor höjs, mindre konsumtion och mindre investeringar
- kreditkanalen: värdet på finansiella och reala tillgångar ökar
- växelkurskanalen: höjd ränta gör det attraktivt att placera pengar i svenska obligationer, kronan stärks
- förväntingskanalen: RB publicerar prognoser, hushållens och förtags förväntonhar
ränta minus inflation
långsiktig budgetbalans, man ser det offentliga sparandet som inte har med konjuktursvängningar att göra
låg produktion, låg konsumtion och sysselsättning, mer arbetslöshet. mer sparande
värdet på en valuta är "låst" till en annan valuta, centralbanken köper/ säljer valuta för att hjälpa kursen eller justera ränta
valutan är mer fri, värdet bestäms på valutamarknaden dvs utbud och efterfrågan, det är mer en självständig penningpolitik och ge bättre konkurrens
nominell ränta = real ränta
realräntan mindre än nominell ränta
realräntan sjunker, r
realräntan är negativ och pengarna förlorar värde
realräntan minskar, dvs köpkraften minskar
Pt = Pt+1/ 1+i
1. växelbank - man får kvitton på vad man har satt in
2. lånebank - banken lånar ut pengar mot säkerhet, guld, silver etc
3. sedelbank - man får betalt i mynt om man visar upp sedel
solidettäckningskrav
likviditetskrav
kapitaltäckningskrav
ett värdepapper utges av riksbanken, detta görs för att styra likviditeten i banksystemet och minska penningmängden
inflationen beror på tillväxt i pengar minus tillväxt i produktion, givet att omloppshastigheten är konstant, dvs 0
y = z
S = Y - T - C
T - G
utgiftsbenägenhet, g = c1•( 1-t) - Beta
om Y* < Yfs = arbetslöshet
om Y*> Yfs = inflation
export blir billigare att ge ut till utländska köpare, men import blir dyrare och det blir mer inflation
man har större efterfrågan på pengar, och räntan stiger
efterfrågan av pengar sjunker, och därmed sjunker räntan
man får högre avkastning på svenska värdepapper, lägre pros i sek på svenska varor = SEK stärks
det blir högre pris i sek, högre avkastning på utländska papper = sek försvagas
avkastning i euroland = avkastning sverige
1 + i = Eet+1/ Et • (1 + i*)
kronan blir försvagat
ränteskillnaden mellan länder = förväntad förändring i växelkursen
sek depricerar, svenska varor blir billigare i utlandet och man kan exportera mer
mäter köpkraften hos ett lands valuta i relation till ett annat land. om det är en stark real växelkurs, gör att utländska varor blir billigare
beräknas = nomninrll växelkurs • utländskt pris/ inhemskt pris
beror på skillnad i inflationstakt mellan länderna
om inflationen ökar = mindre realränta
pengarna tappat värde
om inflationen stiger så höjer RB den nominella räntan mer än ökningen i inflationen
- i penningpolitiken så fattas ett beslut och åtgärden görs samma dag som ett beslut tas, däremot tar effekten längre tid, kanske tar 1 år för effekt
- med finanspolitiken kan beslut tas månader efter störningen har upptäckts. När man väl har gjort en åtgärd så kommer (skatteförändringar) göra en direkt effekt
w/p = 1/1+m, där prissättning = lönesättning
faktisk inflation = förväntad inflation + prispåslag + andra faktorer minus arbetslöshetsgraden
k = sy - (n + S) gånger k
e = sek/euro gånger pris utland / pris sverige
b = T - G, beräknad budgetsaldo vid potentiell BNP
utländsk avkasting = svensk avkasting
1 + i = E/ Et+1 • (1+i*)
i - i* = Ee - E/ E
den förväntade depriceringen av inhemsk ränta
centralbanken köper obligationer och ökar tillgången på pengar. Pris för obligationer stiger och räntan sjunker
inkomster - utgifter = bytesbalans
nominell bnp / bnp-deflatorn
nominell / real bnp
ränteskillnaden mellan länderna beskriver den procentuella föeändringen i växelkursen mellan länderna
