En styrelseform där makten utgår från folket, vanligtvis genom val. Demokrati innebär att medborgarna har rätt att delta i beslutsfattande och att det finns skydd för mänskliga rättigheter.
Grundläggande rättigheter som tillkommer alla människor oavsett nationalitet, kön, etnicitet eller religion. Dessa rättigheter skyddar individens frihet och värdighet, som rätten till liv, yttrandefrihet och skydd mot diskriminering.
Inom samhällsvetenskapen studeras hur grupper (som etniska, religiösa eller sociala grupper) påverkar individers liv och vice versa. Det handlar om relationer, identitet och social interaktion.
Samlingar av idéer och värderingar som formar politiska och ekonomiska system. Exempel på ideologier är:
Liberalism= Handlar om individuell frihet och marknadsekonomi.
Socialism= Fokuserar på jämlikhet och gemensamt ägande.
Konservatism = Värnar om traditioner och stabilitet
som var och en erbjuder olika syn på hur samhället bör organiseras.
Europeiska unionen, en politisk och ekonomisk union mellan europeiska länder som syftar till att främja fred, stabilitet och ekonomiskt samarbete. EU har gemensamma lagar och regler som påverkar medlemsländerna.
Förenta nationerna, en internationell organisation som grundades för att främja fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och samarbete mellan länder. FN arbetar med globala frågor som fattigdom, miljö och konflikter.
Massmedia spelar en avgörande roll i demokratin genom att informera allmänheten, granska makthavare och främja offentlig debatt. En fri och oberoende media är viktig för att upprätthålla demokratin.
Samhällsekonomi handlar om hur resurser fördelas och används i samhället, medan privatekonomi fokuserar på individers och hushålls ekonomiska beslut och hantering av sina resurser
Lagstiftning och regler som skyddar konsumenter vid köp av varor och tjänster. Konsumenträtt syftar till att säkerställa rättvisa villkor och skydda mot osakliga affärsmetoder.
Den del av ekonomin som handlar om anställning och sysselsättning. Arbetsmarknaden påverkas av faktorer som arbetslöshet, löner och arbetsvillkor.
Arbetsrätt omfattar lagar och regler som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, inklusive anställningsvillkor och rättigheter. Arbetsmiljö handlar om att skapa en säker och hälsosam arbetsplats för anställda.
Regeringen har ett ansvar för att utföra lagar, att styra landet och fatta olika beslut inom politiken. Regeringen föreslår exempelvis nya lagar samt budgetar och de symboliserar även Sverige globalt.
Riksdagen är de som ändrar lagarna, de beslutar även om budgeten och kontrollerar även regeringens jobb. Riksdagen representerar befolkningen och har en makt att kunna godkänna eller neka regeringens olika förslag och ideer.
Statsförvaltningen har ansvar för att faktiskt genomföra lagarna och politiken som har beslutats utav riksdagen och regeringen. De jobbar med bland annat det administrativa och servicen till befolkningen.
Kommunen har ansvar för de lokala frågor som exempelvis skola, infrastruktur, äldreomsorg och även socialtjänsten. De jobbar för att kunna uppfylla befolkningens flera behov och även kunna förbättra det lokala samhället.
Regionen har ansvar för hälso och sjukvård samt även kollektivtrafiken inom just sitt specifika område. De planlägger och ordnar med vård och även service för att kunna möta folkets behövligheter.
Regeringsformen (RF) som justerar hur Sverige styrs och även de rättigheter invårnarna har.
Tryckfrihetsförordningen (TF) som skyddar åsiktsfrihet och tryckfrihet i en tryckt form.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som skyddar åsiktsfriheten i olika medier som exempelvis internet, radio och tv.
Successionsordningen (SO) som justerar tron följden och vem det är som kommer att ärva kungatronen.
Direkt demokrati handlar om att befolkningen själva får rösta om olika lagar samt beslut medans en representativ demokrati handlar om att befolkningen väljer olika representanter som fattar besluten åt dem.
I den direkta demokratin deltar alla människor direkt medans representativ demokrati används valda representanter för att kunna föra fram befolkningens engagemang.
En diktatur innebär att makten är hos en erson eller en mindre gruppering. Det är oftast en liten politisk frihet samt protest och deras yttrandefrihets är rätt så limiterad. Diktaturer använder sig ofta av kontrolloch övervakning samt propaganda för att kunna kontrollera information. Deras rättsystem är inte fristående och de mänskliga rättigheterna förolämpas ofta. Människorna har även mycket sällan en chans att kunna ha en inverkan på olika beslut genom valfrihet
- Autokrati vilket är när en person har hela makten.
-Oligarki som är när en liten grupp styr som ofta är rika eller som har mycket makt.
-Totalitärt diktatur som innefattar en stor kontroll över livet och ofta med hjälp av propaganda.
- Militärdiktatur där militären styr efter en kupp.
- Teokratisk diktatur där religösa ledare har all makt.
En diktatur och en totalitär stat är inte samma sak. Diktatur är ett mycket mer utbrett begrepp där makten är mer fokuserad på en specifik person eller en grupp. En totalitär stat å andra sidan är en mer särskild typ av diktatur som har fullständig styrning över alla faktorer av livet och brukar propaganda samt undertrycks för att kunna hålla kvar makten. Man kan säga att alla totalitära stater är diktaturer men dock är inte alla diktaturer totalitära.
Ett demokratiskt styrelseskick defineras av flera olika betydelsefulla aspekter som exempelvis:
-Folkets makt där befolkningen har en rätt att rösta samt vara delaktiga i processer där beslut fattas.
-Rättstaten där lagarna gäller lika för alla människor och där det finns ett skydd kot planlös maktutövande.
-Mänskliga rättigheter som handar om respekt för människans rättigheter ovh frihet som exempevis åsiktsfrihet och även samlings frihet.
-Pluralism vilket är en stor mängd av synpunkter och politiska partier är accepterade och är mycket uppmuntrande.
- Transparens och ansvarighet där regeringen är mycket öppen i sina ageranden samt tar ett ansvar inför befolkningen.
-Maktkoncentration
-Desinformation
-Politisk apati
-Korruption
-Polarisering
-Generalförsamlingen där alla medlemsländer medverkar.
-Säkerhetsrådet som ansvarar för global fred och trygghet.
-Ekonomiska och sociala rådet som fokuserar på förbättring.
-Internationella domstolen som löser olika dispyter mellan staterna,
Individuella rättigheter omfattar varje människa som rätten till liv och åsiktsfrihet medans kollektiva rättigheter handlar om grupper som exempelvis folkgrupper.
Om rättigheterna såras så kan vi människor anmäla en kränkning, söka olika typer av stöd från människorättsorganisationer eller ta vidare ärendet till en domstol.
Folkrätten är de regler som styr relationerna mellan staterna och de internationella organisationerna medans den humanitära rätten är en del av folkrätten som har fokus på försvar av civila och även gränser för krigsföring under beväpnade dispyter.
en styrelseform där makten ligger hos en person eller liten grupp, utan fria val eller medborgerliga rättigheter. yttrandefrihet o opposition begränsas ofta.