Skyddslagen, envarsrätt, rätt att använda våld, rätt att använda skjutvapen och övrigt (straffrättsligimunitet samt hantering av brottsplats)
Armbindel, skyddsvaktbevis och skjutvapen (samt reglemnterad uniform)
Skyddsvaktens persoliga uppträdande ska grundas på allmän och moralisk kompetens
UBBA-loopen beskriven en människas beteendaprocess, man upptäcker, bedömer, beslutar och till sist agerar. Skyddsvakten behöver ha kunskap om den för att kunna bryta gärningsmannens loop och på så sätt köpa sig mer tid att komma till agerande
Medvetandet fokuseras på hotet, ögonen öppnas, musklerna spänns, nacken böjs, axlarna och händerna åker upp, nackhåren reser sig och ofriviligt utsläpp av urin/avföring kan förekomma
Kontroll (förutsättningen för att kunna skapa sig tid för att hinna upptäcka och agera mit angrepp och för att kunna göra detta på ett rättsäkert och proportionerligt sätt), risk & hotbedömning (för att kunna identifiera risker och riskområden och hur man skal handera dem) och tankeprocess ( för att kunna skapa sig tid genom att rubba den andras UBBA-loop)
Problemområden är allt som kan innebära ett hot för skyddsvakten och dess skyddsobjekt. Det kan vara personer, byggnader, fordon mm.
Riskområden är specifika delar av probelmområden där ett anfall skulle kunna komma ifrån. Det kan vara en persons händer, knutar, dörrar, fönster, tak mm.
En angreppspunkt är det akuta problemet som direkt behöver tas itu med. Det kan vara en person som öppnar eld eller om det öppnas eld från ett fordon.
5-11 metoden ör en metod som kan appliceras vid bemötande med en obehörande eller likande. Den består av 5 saker man ska tänka på och 11 saker man ska undvika att säga. (Upprätthålla respekt & förtroende, fråga artigt, redovisa...)
För att skyddvakten kommer att få den sista handlingen genom att avvisa personen från området eller liknande.
Enligt kap. 17 i BrB har skyddsvaken skydd baserat på sin tjänst. Detta innebör att den som utövar hot/våld/försöker förhindra skyddsvakten att göra sitt arbete eller försöker hämnas skyddsvakten för tidigare åtgärd kan dömmas till ett strängare straff, detta räknas som våld som tjänsteman
Skyddsvaken bevakar och skyddar skyddsobjekt & griper, omhändertar & beslagtar personer & föremål då uppgiften kräver det. Allt överlämmnas och rapporteras sedan till polis.
Staten har ägenderätt (och nyttjanderätt) till alla skyddsobjent och dessa disponeras av olika delar av försvarsmakten och områden där delar av FM tillfälligt bedriver verksamhet eller IKFN-insatser.
Att ge dessa områden sydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri, grovt råd samt att ge allmännheten skydd fron dem.
Det är FM som beslutar om att uprätta ett skyddsområde då ett militärt intresse finns. Länsstyrelsen beslutar om att upprätta skyddsområden av civila intressen
Dödsstraff, kroppsstraff som ex tortyr och andra påtvingade kroppsliga ingrepp
Legalitetsprincipen, behovsprincipen, proportionalitetsprincipen, ändamålsprincipen och objektivitetsprincipen.
Skyddslagen och Envarsrätt
Det är allmännhetens skyldigheter och den innebär att individer som befinnersig inom eller kntill ett syddsobjekt är skyldiga att: uppge namn, födelsetid och hemvist, underkasta sig kroppsvisitation och finna sig i undrrsökning av fordon som medförts till platsen.
Det är Kroppsvisitation och det får genomföras vid behov. Det är en undesökning av en persons köäder väskor mm, den kan ske oavsett om föremål som behöver visiteras är låsta eller inte. Det finns även skyddvisitation vilket ör en genomsökning som genomförs av säkerhetsskäl för att hitta föremål som kan skada vakten eller annan person. En skyddsvisitation får endast genomföras vid tjänsteåtegärderna: gripa, tillfälligtomhändertagande och avlägsna.
Avisa, avlägsna och tillfälligtomhänderta, får göras om personen: överträder något förbud, vägrar på behöran lämna sin uppgifter eller om uppgiften verkar oriktig, vägrar underkasta sig kroppsvisitaion eller vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyd eller luftfartyg. Personen får max frihetsberövas i sex timmar.
Gripa, inom skyddsobjektet och dess närhet har skyddsvakten samma befogenheter som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för: spioneri, sabotage, terrorism, grovt rån , förbredelse till något föregående, beslag och flykt.
Den som bevakar ett skyddsobjekt får ta föremål i beslag som släliga kan antydas ha betydelse för en utredning av brott mot denna lag eller vara förverkande.
Kroppsvisitation tillägg, en kroppsbesikting, undersökning och prob av kroppens inre och yttre, måste genomföras av legitimerad sjukvårdspersonal. Endast åklagare och polis får besluta om kroppsvisitation.
Protokoll, över tillfälligaomhändertaganden, gripanden och beslag ska det föras protokoll. Av dokumentationen ska det alltid framgå: händelse, skäl till åtgärden, tid och plats, ev vittne och vem som fattat beslutet om ingripandet.
Anmåälan till polis, anmälan till polis ska göras omedelbart vid: tillfälligtomhändertagande, gripande och beslag. En skyddsvakt är skyldig att polismans order vad avser dessa tvångsåtgärder.
Tystnadsplikt, en skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han fått veta om: Enskilds personliga förhållanden, förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annat för sveriges säkerhet. Detta gällar livet ut.
Om den som har behått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot får den gripas av envar. Envar får även gripa den som är efterlyst för brott.
Rätt till nödvärn föreligger mot: ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, den som olovligen trängt in eller försöker trönga sig in i rum, hus, gård elelr fartyg eller den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse
Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsorningen skyddat intresse
En nödhandling får tillämpas när man inte befinner sig i en nödvärnssituation.
Hjälparens rätt betyder att du kan ingripa straffritt. Det kan utlvas av vem som helst som vill skydda eller hjälpa någon annan person med förutsättningen att den man hjälper befinner sig i en nödvärns, nöd eleer laga befogenhetssituation. Det föreligger inte någon skyldighet att aktivt ingripa.
Om: du möta med våld eller hot om våld, någon som skall häktas mm möter med motstånd vid verkställning (passivt och/eller aktivt), någon som skall avisas, avlägsnas eller kroppsvisiteras eller liknande vid beslag gör motstånd eller om någon rymmer eller hjälper någon annan att rymma. Allt detta skal bemötas med försvarligt våld (rättsäkerhetsprinciperna).
När alla andra hjälpmedel/verktyg är otillräckliga eller om det är absolut nödvändigt med hänsyn till den frihetsberövades eller någon annans säkerhet.
Man behlver dokumentera: tid, orsak, vem som tog beslutet, vilken typ av fängsel och ett evetuellet utlåtande till läkare
Tillsägelse/uppmaning, kroppskrafter, batong/tillhygge, fängsel, hund och skjutvapen.
Den som får bruka våld för att genomföra en tjänsteåtegär får därvid använda skjutvapen om det är oundvikligen nödvändigt med hänsyn till ptgärdens vikt.
Personer som åtnjuter diplomatisk immunitet kan inte ställas till ansvar framför svensk domstol. En skyddvakt har rätt att avbyta pågående brott.
Rädda liv, förhindra skador och sedan säkra brottsplatsen. Vid mötande av alvarligare våld - Frys läget och avvakta polis/förstärkning.