DNA kopieras och bildar systerkromatider, detta sker innan celldelningen så att dottercellerna kan få samma genupsättning som modercellen
1. RNA-polymeras sätter sig på början av genen/DNA kedjan och delar upp den i två RNA kedjor
2. en av dessa kedjor skrivs sen om till en mRNA kedja i den process som kallas TRANSKRIPTION
3.därefter sker splitsningen, intronrena klipps bort och exonerna sätts i hop
4. mRNA kedjan åker ut från cellkärnan, genom cytoplasman och in i ribosomen som innehåller rRNA
5. här sker TRANSLATIONEN, där mRNAts koder översätts till ett protein
6. tRNA tillkallas från cellkärnan och de bär på ett antikodon var
7. på dessa sötts en aminosyra, och när de flyger in i ribosomen sätts antikodonen på kodonen hos mRNAt och aminosyran för den koden avlämnas
8. detta görs tills det bildar en kedja av aminosyror, som sedan klumpar ihop sig och bildar ett protein
1. enzymet HELIKAS öppnar upp DNA strängen så det bildas en "replikationsgaffel"
2. enzymet PRIMAS startar processen genom att bilda en RNA primer som är en startpunkt för nästa enzym DNA polymeras
3. DNA polymeras adderar nukleotider till primern från
5' till 3'
4. den ena kedjan replikeras utan avbrott (ledande kedjan) medan den andra replikeras bit för bit (släpande kedjan) eftersom de två kedjorna är vända åt olika håll
5. enzymet EXONUKLEAS avlägsnar alla RNA primrar från båda strängarna och luckorna (från primern) fylls med nukleotider (DNA)
6. gapen mellan okazakifragmenten på släpande kedjan limmas ihop av enzymet LIGAS
G1: här sker tillväxten av av cellen och dess organeller dubbleras inför delningen
S: DNA syntes, här replikeras DNA så att en DNA kedja blir till två likadana
G2: här sker en kontroll av replikationen och reparationsenzymer kollar så att inga mutationer har skett
M: mitos, här sker själva delningen av cellen
1. PROFAS: här kondenseras det replikerade DNAT till kromosompar och kärnmembranet upplöses
2. METAFAS: kromosomparen radar upp sig längst med cellen ekvatorialplan
3. ANAFAS: kromosomparen separeras av proteintrådar som kommer från cellens två centrioler, och systerkromatiderna dras då mot varsin pol
4. TELOFAS: nya kärnmembran bildas och den feta cellklumpen snörs av till två dotterceller i den process som kallas cytokines
A + T (i DNA)
A + U (i RNA)
C + G
allt samlat DNA som finns i en individ
förändring i arvsmassan
förändring av enstaka gen
förändrat antal kromosomer/del av kromosom faller bort eller dubbleras
1. Enstaka bas byts ut
- Tyst mutation; genen kan ändå koda för samma aminosyra = inget händer
- En aminosyra byts ut mot en som funkar ish lika bra
- en aminosyra byts ut så att proteinet får helt annan form och inte funkar som det ska
- proteinet funkar bättre, leder till evolution om det sker i en könscell
2. En bas läggs till - fortsatta buskapet blir fel = proteinet blir odugligt
3. En bas tas bort - fortsatta budskapet blir fel = proteinet blir odugligt
- reparationsenzymer funkar dåligt och missar en felaktigt infogad bas
- yttre påverkan såsom strålning, virus eller kemikalier
1. Fördubbling av kromosomantal (bara hos växter)
2. En extra kromosom (downs syndrom vid trisomi 21/klinefelters)
3. en kromosom för lite (turners syndrom)
4. en del av kromosom saknas/har flyttats till en annan kromosom
Kroppsceller: 2st Könsceller: 1st
det betyder att de är parvis lika varandra, så ett kromosompar liknar ett annat kromosompar.
de bär på samma TYP av gener, men inte nödvändigtvis samma gen
att man tittar på hur en egenskap ärvs från en generation till en annan
att individen får en egenskap som är ett mellanting/flera egenskaper samtidigt eftersom ingen av föräldrarnas gener är helt dominanta, ex. rosa rosor.
- man tittar på två egenskaer i ett korsningsschema samtidigt
de ärvs samtidigt
det är när flera gener kodar för en viss egenskap, ex. ljusa och mörka (aabbcc, AABBCC)
- bestämda platser på kromosomerna där bestämda gener sitter
- när en gen påverkar uttrycket av andra gener och exempelvis förhindrar att de uttrycks
- albinism, där pigmentbildningsgenen inte uttrycks
- när en gen styr flera egenskaper, exempelvis styr bildningen av ett protein som behövs på många ställen i kroppen.
- gener som sitter på det 23:dje kromosomparet ärvs beroende på barnets kön
1. VÄXTFÖRÄDLING
- man kan skapa välsmakande växter istället för giftiga/bittra (negativa är att det skyddar itne mot insekter)
- man kan skapa härdigare och högproducerande växter
- nya sorter kräver dock mer handelsgödsel och bekämpningsmedel = dyrt för bönder + ökar belastning på miljön
2. HUSDJURSFÖRÄDLING:
- medvetet låta djur med önskvärda egenskaper föröka sig, ex snabb tillväxt/mycket produktion av mjölk/ägg.
3. Medicinsk genetisk rådgivning; besvara frågor som "kommer denna sjukdom ärvas"
- typ ett ställe där man förvarar gamla arter (växter) så att de inte dör ut
- de kan ha egenkaper som exempelvis skyddar mot sjukdomar som sen blir ett problem för de nya arterna
- frön lagras i ett kontrollerat klimat på svalbard så de fortfarande är groddbara, men vissa behöver lagras levande exempelvis vissa träd.
- CRISPR = korta upprepade sekvenser i DNA hos bakterier som åtskiljs av andra sekvenser som liknar virus DNA
- CAS9 = ett enzym som kan klippa av inkräktares arvsmassa
Hur funkar det?
- vissa bakterier överlever virusangrepp för de sparar bitar av virusets dna i sin CRISPR struktur, som funkar som en databas med signalement på virus. Genom att CAS9 först parar virusets DNA med en producerad RNA sträng, och sedan klipper virusets DNA. Detta kan användas för att klippa ut gener och ersätta dem med andra genom att tillsammans med CRISPR/CAS9 också injicera nukleotider.
- en cell som fått arvsmassa avklippt försöker oftast själv reparera skadan, och det leder ofta till att genen blir avstängd där. men genom att spruta in nukleotider för en önskad gen så kan denna byggas istället för den som klipptes = behandla sjukdomar bland annat
- Crispr/cas9
- restriktionsenzymer
- ligaser
- PCR
- virus kan föra in andra organismers DNA/RNA i en värdcell
- gelelektrofores; få DNA fragment att vandra olika långt
- behandla sjukdomar genom att föra in nya gener i kroppens celler
först värms DNA strängen upp till ca 94 grader så det delar sig, därefter kyls det ner till -68 sen sätts DNA primrar på båda strängarna, och därefter värms det igen till 72 grader sen börjar det byggas på med nukleotider som skapar identiska kopior av de separerade strängarna.
gener kan föras in i plasmider från bakterier, som i sin tur kan överföras till värdcellen genom värmebehandling, elchocker, genkanoner eller mikroinjektioner
man kan ta celler från någon och föra in en ny gen med hjälp av ett virus, och sedan sätta tillbaka de genmodifierade cellerna i människan
- få bakterier eller GMdjur att tillverka läkemedel i form av proteiner, som insulin
- tillverka säkrare vaccin (bestående av enbart protein från virusens hölje)
- genterapi i form av genmodifierade stamceller som kan tillverka proteiner som saknas i kroppen
man sätter en strömledande gel i en form och en positiv och en negativ strömpol kopplade till el. sen gör man små "gropar" i kanten på den stelnade gelen i formen på den negativa polens sida, och i denna droppar man ner DNA. Sen sätter man på strömmen, och DNA molekylerna kommer nu vilja ta sig till den positiva polen, och för att göra det måste de släpa sig genom små porer i gelen. Därför kommer kortare DNA kedjor komma längre än stora kedjor, då de inte får plats lika bra.
- identifiera personer
- reda ut släktskap
-artbestämning/arkeologi/evolution
- hitta anlag för genetiska sjukdomar
1. profas 1: kromosomparen lägger sig på varandra & bildar homologa kromosompar och utbyter gener (överkorsning)
2. Metafas 1: de homologa kromosomparen lägger sig längs med cellens ekvatorialplan och inds till proteintrådarna från cellernas centrioler
3. anafas 1: de homologa kromosomparen separeras från varandra och dras mot varsin pol
4. telofas 1: de snörs av i varsin cell.
5. Metafas 2: kromosomparen radar upp sig igen på mitten
6. anafas 2: kromosomparen separeras från varandra till enskilda systerkromatider
7. Telofas 2: cellen snörs i två och bildar könsceller med 23 enkla kromosomer i varje dottercell.
- mänskliga embryo får endast användas i 14 dagar efter befruktning
- förändringar av arvsmassa hos människor (som sedan ärvs!)är olagligt
-
1. isolera cellkärnan från OG dollys juvercell.
2. ta en äggcell från Lisa (en tacka) och ta bort äggcellens cellkärna
3. cellkärnan från juvercellen smälts samman med den tomma äggcellen
4. de sammansmälta cellerna börjar dela sig & bildar ett embryo
5. embryot förs in i surrogattacka (anna-karin) livmoder
6. föd ungen
- revor, sticklingar och utskott hos t.ex jordgubbar och aspträd
- enäggstvillingar
- ympning; kvistar av en viss äppelsort sätts på stammen av en annan sort