Betyder forcerad vitalkapavitet, volymen av en maximal forcerad utandning efter en maximal inandning
forcerad expiratorisk volym uppmätt första sek, den volym som kan blåsas ut på 1 sek med maximal kraft från helt fyllda lungor
kvoten mellam FEV1 och FVC
peak expiratory flow, den maximala utandningsflödet. OBS! PEF mätt i spirometer går ej att jämföra med en PEF mätare
Tidalvolym, volymen på ett vanligt andetag
långsam vitalkapacitet, volymen av en långsam fullständig utandning efter en långsam fullständig inandning
tilltäppande/hindrande, luftflödet hindras i luftvägarna, kan ses båda vid KOL och astma
Restriktiv lungsjukdom innebär att lungornas volym är begränsad, vilket gör det svårt att expandera lungorna vid inandning. Detta kan orsakas av tillstånd som lungfibros eller sjukdomar som påverkar bröstkorgen eller diafragman.
1. diagnostisk spirometri: symtom av andnöd, långdragen hosta, pip i bröstet, långdragna luftvägssymtom.
2. uppföljning av spirometri efter lkm, sjukdomaförlopp, yrkesmedicinskt sammanhang
3. preoperativ bedömning inför op eller forskning
1. hjärt o kärlsjukdomar: hjärtinfarkt inom 1v, obehandlad hjärtsvikt och hjärtarytmier, oktontrollerad pulmonell hypertension, aortaneurysm, hypo/hypertension, misstänkt lungembolisering, syncope i anslutning till spiro
2. tryck i bihålor/mellanöra: sinuop, mellanöreop eller inf inom 1 vecka
3. ökning intrakraniellt/intraokulärt tryck: cerebral aneurysm, hjärnkirurgi inom 4v, nyligen hjärnskakning med symtom, ögonkirurgi inom 1v
4. ökat intratorakalt/abdominalt tryck: pneumotorax, thoraxkirurgi inom 4v, bukkirurgi inom 4v, sent i graviditet
den totala mängden luft som man kan andas in och ut som man har kapacitet för med ansträgning, 4,5L (går att mäta på spiro)
den totala mängd luft man andas in och ut vid vila, 0,5l (går att mäta på spiro)
den mängd luft som är kvar efter en full utandning, 1,5 L (kan ej mätas på spiro)
6 OBS! kan ej räknas på spiro
Totala volymen luft som man kan andas ut efter att man har andats in
hur mycket luft som man kan andas ut första sek när man gör en FVC
man delar dessa två värden och får en procentsats= det visar hur många procent man andats ut under första sek
hur fort man kan andas ut som snabbast
visar hur mycket luft du andas ut första 6 sek
hur mycket luft du andas ut långsamt
15 sek
1. kurvan (boomerang, hängmatta tex)
2. FEV1/FVC
3. FEV1
se så att pat har tömt ut lungan under spiro max 15 sek
kurvan
fev1/fvc (kvoten mellan dessa)
referensvärden
konstant obstruktiv som är en inflammatorisk lungsjukdom. luftrören blir mer trånga och får mindre elasticitet som gör det svårt att andas ut.
KOL
inget i början, vid symtom kan redan 50% av lungfunktionen försvunnit
trötthet
sämre kondition
andnöd vid ansträgning
kronisk hosta
upprepande luftvägsinf o förkylningar som blir mer långvariga
symtom varierar över dygnet
fev1/fvc <0,70 70% efter bronkdilationstest
kronisk bronkit
sekret
sammandragningar av glatt muskulatur
påverkan av små luftvägar
lungblåsornas väggar går sönder och man får färre och större lungblåsor som leder till sämre syretransport. upphängningen av lungblåsor och de små luftvägarna förstörs. Lungan blir sladdrig vilket gör att bronkiolerna faller ihop vid en kraftig utandning -> dynamisk kompression
räkna paketår
passiv rökning
skadliga miljöfaktorer
ung o aldrig rökt, astma? kontrollera a1-antitrypsin?
1 >80%
2 50-79%
3 30-49%
4 <30%
ibland obstruktivitet som också är en inflammatorisk lungsjukdom som kommer o går, man kan inte alltid återställa detta
allergisk: allergener såsom pollen, damm, djurhår
icke allergisk: kan va faktorer som påverkas av luftvägsinf såsom kall luft, fysisk ansträgning, stress
bättre, FEV 1 i jämförelse med bästa efter inh 12% och 200ml i volym kan tyda på astma. ibland måste man ta inh ett tag o komma tillbaka. ibland kan man ej se på spiro att man har astma, ibland kan man se på flödesvolymen hur den ser ut trots ua siffror. ta anmnes osv
lungorna kan ej expandera fev1 o fvc lägre
anamnes
spirometri med bronkdilationstest
ibland kan man ej fånga astma på de två sakerna ovan o då kan man göra PEF kurva
behandlingsförsök med en ny spiro efter 3m
ibland allergiutred
ibland lungrtg
andnöd
hosta både med o utan förkylning
slemhosta
pipande andning
arbete (bagare, frisör, plast)
också tänka på diffdiagnoser (kolla ålder, rökning?)
första obstruktiva episoden
Reversibilitet vid astma och KOL handlar om hur mycket luftvägsobstruktionen kan förbättras efter bronkdilaterande behandling.
• Vid astma är luftvägsobstruktionen oftast reversibel, vilket innebär att lungfunktionen förbättras markant efter inhalation av exempelvis en kortverkande beta-2-agonist (t.ex. salbutamol). En ökning av FEV₁ (forcerad exspiratorisk volym på en sekund) med ≥12% och minst 200 ml efter bronkdilatation talar för astma.
• Vid KOL är luftvägsobstruktionen irreversibel eller delvis reversibel. En viss förbättring kan förekomma efter bronkdilatation, men den är oftast mindre än vid astma. Om FEV₁ förbättras med mindre än 12% eller 200 ml tyder det på KOL.
Reversibilitetstest används för att skilja mellan astma och KOL vid diagnostik.