En förmåga som innebär att en individ snabbt kan uppfatta en liten grupp föremål utan att räkna dem. Ex: tärningen.
Innebär att föremål i väl avgränsade och definerade mängder kan räknas. En grupp föremål kan räknas och defineras. "Det är fem stycken här på bordet".
Innebär att ett föremål i den ena mängden får bilda par med ett och endast ett föremål i den andra mängden. Ex, förstå vid dukning att varje barn ska ha ett glas.
A + B = B + A. Innebär förståelsen för att när vi räknar antalet föremål i en mängd spelar det ingen roll vilken ordning vi räknar dem i eller hur föremålen är grupperade.
Räkneorden måste komma i en bestämd ordningsföljd, och följs av ett annat bestämt räkneord. Ex, räkneramsan.
Innebär att man kan para ihop varje föremål med ett räkneord och att det sista råkneordet anger antalet föremål.
Räkneramsan hör ihop med talraden. Barnet behöver kunna peka på en grej till varje räkneord.
När barnet förstår/vet antalet föremål i en mängd och att antalet inte förändras när föremålen flyttas om eller ändras om. (tänk en påse med konserver som hälla över i en annan, antalet är fortfarande det samma fast de ordnats om)
Vid del av helhet blir bråkdelarna lika stora. 2 delar av ett äpple blir en helhet.
Ett tal är ett sätt att beskriva storhet av olika slag.
Hur många element som finns i en mängd.
Är ett skrivtecken. Den grafiska symbolen som används för att beteckna ett tal.
Tex. husnunmer. Man är inte intresserad av matematiska egenskaper utan nummret är mer som ett "namn".
Anger antal eller plats i ordningsföljd. Orden vi läser i räkneramsan.
1. Räkna alla - först 2 och sedan 5, sedan 1-7.
2. Räkna från första termen -> fortsätter sedan ifrån 2 - 7.
3. Räkna från första termen. - Från 5 - 7.
4. Utnyttja tidigare känd kunskap
5. Automatiserad kunskap - talfakta
2 x 4 = 4 + 4, man kan se det som addition.
Kan presenteras av ett rektangulärt rutmönster. 2 x 4 , 4 x 2.
Barn behöver få kunskap att se den tvådimensionella multiplikationen. Istället för att se det som addition ser vi det som multiplikation. Detta ger en rikare förståelse och en bättre grund.
Gäller addition och multiplikation.
2+4 , 4+2 , 2x4 , 4x2
Spelar ingen roll vilken ordning det står, det kommer bli samma resultat ändå.
Gäller för addition och multiplikation
Det spelar ingen roll hur du grupperar talen i en addition eller multiplikation. Sättet som faltorer grupperas i ett miltiplikationstal ändrar inte produkten.
7+5 = 7+3+2=
2x7x5= 10x7=
(fördela)
10/2
Du vet att du har 10 legobitar, 2 barn. Hur många bitar får varje barn? Du vet hur många de ska delas i men inte hur många varje barn får. Fördela 10 i två högar. alltså 5 och 5.
(Gruppera)
10/x=5
Du vet att alla får 5 var, men inte hur många det räcker till. Jag delar ut 5 i taget tills det inte finns några kvar.
Relativt begrepp
Utgår från helheten
- Lika stora (helhet)
- Lika många (antal)
Helhet är ett relativt begrepp. Det relaterar till olika enheter. Många tror att barn ska förstå begreppet utan att bli undervisade. Hälften av en banan är såhär mycket men häften av legobitarns blir 7. Svårt att förstå att det utgår ifrån en helhet. "jag vill ha den största halvan". Det finns ingen större hälft.
- Dubbelt så många
- Dubbelt så mycket
Rekativt begrepp.
Här kan man inte se hälften vilket gör att det blir svårare att förhålla sig till. "Jag har tre äpplen, kan du hämta tre till?" Vanligt att barn hämtar en till istället för dubbelt. Ex. använd en spegel.
Förmåga att skapa och mentalt arbeta med bilder av omgivningen. Ex. När barn planerar inför ett kalas "hur många stolar kan det få plats runt bordet?" Att bygga ett stabilt torn förutsätter spatialt tänkande. Att kunna föreställa sig hur tornet ska bli.
Att hämta stolar och kunna placera de runt ett bord exempelvis. Kunna se hur många som får plats och placera ut dem.
Handlar om att förstå att för att kunna görs jämförelser måste man mäta med samma enhet.
En formell enhet kan vara exempelvis en mätstock, en linjal, en våg, (m,cm,kg). Generella mätenheter som gäller för alla.
Informell enhet = egna mätverktyg/måttenheter.
Ex. en pinne vi hittat, en bandyklubba, oss själva osv. Kan ses när barn utforskar och jämför föremåls olika vikt eller när man använder sin egen kropp som referens.
När vi använder mätverkytg. Vi har mätt något en gång och mäter igen vid senare tillfälle för att se om det växt. ex. en blomma.
Att direkt jämföra föremål med varandra. Det man direkt ser. Ex. har föremål bredvid varandra. Gungbräda kan representera en våg. Eller att mäta och jämföra varandras längder.
Under detta stake kan barnen känna igen och benämna enkla geometriska figurer. En ofullständig figur kan ses som en triangel, samtidigt som en triangel som står på som spets eller en extremt oliksidig triangel inte klassificeras som en triangel enligt barnet.
När pedagoger frågar varför det är en triangel handlar det om en beskrivande nivå. De vet formerna och kan prata om de.
Romb, Paralellogram, Paralelltrapets, Kvadrat, Rektangel
Hur många olika sätt du kan kombinera något på. Ex. korvkiosk. Alla olika kombinationer du kan välja. Hur många olika utföranden du kan beställa något i.
Fokuserar främst på olikheter
Fokuserar främst på likheter, vad som hör ihop.
Blir det man får ut av att exempelvis kategorisera eller sortera.
Handlar om att förutse hur stor chans eller risk det är att något sker. Ex. Hur stor är chansen att jag slår en 5:a på tärningen nu?
En igenkännbar regelbundenhet. Krävs strukturell medvetenhet för att kunna urskilja.
När den ena halvan speglar den andra.
Figuren ser likadan ut fast man vridit på den.
Upprepande mösnter har en regelbundenhet och återkommande struktur där mönstret kommer igen.
Ett upprepande mönster av likadana geometriska former som täcker en yta utan att överlappa varandra med sina kanter. Ex. täcka en hel legoplatta med lego i mönster. Tetris, sköldpaddans skal.
Mönster är grunden för algebra. Genom att lägga mönster får barnen en god grund för algebra.
2 x + 5 = 9
Handlar om att kunna se ett mönster. Det handlar inte om pärlan i sig utan att kunna se vad som kommer först och sist. Mönstrets ordning.
Handlar om att man kan göra ett mönster av nästan vad som helst. Ex. pärlor, eller stenar. Det är fortfarande ett mönster.
Att man jämför mellan olika objekt, man kan förklara mönstret mer generellt "så här ser det ut". Att man kan förklara.
Innebär samma värde på varje sida 2 + 5= 7 , 7 = 2 + 5.
2 + 5 = 6+ x
Inte kopplat till taluppfattning eller rumsuppfattning utan det är något vi kan applicera på allt matematiskt innehåll. Tankeprocessen som används för att lösa ett problem.
Kunna använda sig av och utveckla sina matematiska begrepp.
Handlar om vilken uttrycksform jag använder när jag kommunicerar. Handlar om att utbyta information med andra om matematiska ideér och tankegångar.
innefattar huvudräkning, skriftliga beräkningar och beräkningar med miniräknare.