Lön+bidrag+kapital. (t.ex ränteinkomst), disonibel inkomst
kostnader man har (t.ex hyra, konsumtion)
en "ekonomisk enhet" kan vara 1 person eller en hel familj
lön före skatt. B=before
det betyder hushållning, att man hushåller
en plan över inkomster och utgifter
lön efter skatt
Den del av dina pengar som du betalar till staten,kommuner och landning. Moms(mervärdsskatt): En skatt du betalar på alla varor och tjänster som du köper (6%,12%, 25%.)
pengar som man får av staten (t.ex barnbidrag.) Finasieras av skatter.
ett pris på pengar som du lånar eller lånar ut. ( de pengar jag får för att jag lånar ut pengar eller de pengar jag får betala för att jag får låna pengar.)
om man blir beviljad kredit får man låna en summa pengar under en viss tid tidsperiod. Det innebär att man kan köpa en vara men man kan inte behöver betala för varan direkt.
snabblån
man får låna pengar och får de snabbt på kontot.
kort återbetalningstid vanligtvis 30 eller 90 dagar. Lånen är ofta utan säkerhet och sidorna där man köper är osäkra. Det är höga räntor och avgifter som oftast blir mer än det man fick låna som kan leda till skulder som leder till betalningsanmärkningar som leder till problem.
Man får inte köpa med faktura längre. kan bli problem ifall man vill starta abonnemang, ta lån eller vill söka efter hyreslägenhet.
kreditupplysningsföretagen
* identitet(man köper ens identitet, den man vill vara.) * beroende( man kan inte sluta köpa och konsumera utan det blir till ett beroende.) * Flexa/visa upp( om man har sämre ekonomi vill man gärna visa att man har det bättre än vad man egentligen har så man köper mer och dyra saker.) * Influencers+sociala medier( influencers visar och gör reklam på sociala medier om saker som gör att vi vill köpa de.) * Aggressiv marknadsföring( samhället pressar oss med t.ex mejl och uppringningar. Ger oss även mycket erbjudande och uppmuntrar till att köpa.) * konsumentskyddet behöver stärkas ännu mer än vad det är nu.)
ekonomi handlar om hur vi bäst använder de resurser vi har
handlar om produktion(tillverkning) av varor och tjänster och hur de ska fördelas mellan människor i samhället.
1: vad ska produceras(vilka varor och tjänster)
2: hur ska de produceras
3: vem ska bestämma vad som produceras
4: hur ska de ekonomiska resultaten fördelas
det kallas också för nationalekonomi. beronde på svaren kommer olika länders samhällsekonomi att skilja sig åt. ekonomi och politik hör ihop.
Grunden i ekonomi är marknadsekonomi. Privata företag vill tjäna pengar på sina varor och tjänster. De kan inte ha för höga priser för då vill inte konsumenterna köpa det. Det som efterfrågan är påverkar vad utbudet hos företagen är.
det är ett pris där både konsumenter och säljare är nöjda. Säljare tjänar på det och konsumenter tycker det är ett rimligt pris att köpa varan eller tjänsten för.
Det innebär att vem som helst får starta företag som producerar och säljer varor eller tjänster till priser de själva bestämmer. Man konkurerrar med andra företag för att bli större eller sälja mer.
Det blir en större valmöjlighet för konsumenter eftersom privata företag kan sälja vad de vill jämfört med planekonomi som styrs av staten och bara tillverkar saker som behövs. Eftersom företagen konkurrerar med andra företag så leder det till bättre service, produkter och möjligtvis bättre pris.
Skillnader mellan rika och fattiga kan bli stora eftersom de som äger företagen kan tjäna mycket pengar men de som jobbar för dem tjänar mindre. Företag vill för det mesta bara tjäna pengar och då tänker de mindre på miljön. För att hålla nere konstander så struntar kanske vissa företag i miljöåtgärder som påverkar miljön.
Det är företag som styrs av privatpersoner och har som mål att tjäna vinst.
Det är hur mycket av en vara eller tjänst som företag vill sälja
Hur myckey konsumenter vill köpa av en vara eller tjänst
Många företag tävlar fritt med varandra utan statliga hinder
Det pris där utbud och efterfrågan är lika stor
Lägre priser och bättre kvalite
Stress, utslagning, miljöproblem och klyftor i pengar mellan olika personer
När människor köper och använder varor och tjänster
Det är motsatsen till marknadsekonomi. Det är staten som planerar och styr ekonomin. Staten bestämmer vilka varor och tjänster som ska finnas och vilka priser som gäller. Fri konkurrans, utbud eller efterfrågan har ingen inverkan på priset. Staten bestämmer även hur produktionen ska fördelas mellan invånarna.
I Nordkorea och Kuba.
I Kina och Sovjetunionen
Har blivit brist på varor och mat eftersom det har visat sig vara svårt för centrala myndigheter att anpassa produktionen till exempelvis nya förhållanden, missväxt eller torka. Information om invånarnas behov och önskemål förmedlas inte till de som producerar tjänsterna och varorna.
De har två sidor, en är marknadsekonomi och den andra planekonomi. Sidan med marknadsekonomi är ganska fritt och man får äga butiker och industrier. Andra sidan är planekonomi och då är det bara staten som bestämmer. De äger bankerna, energibolagen, telecom, olja, stål och transporter.
1= Vi ska försöka använda så lite av jordens resurser som möjligt.
2= Produkter ska designas på ett sätt så att de enkelt går att laga eller uppgradera.
3= Genom att förnya produkter, minskar behovet av att använda råvaror för att göra nya produkter från grunden.
4= Bra med genomtänkta inköp och medvetna val, samt att man t.ex säljer vidare eller byter produkter med andra.
5= Använda produkter ska samlas in för att kunna användas igen på olika sätt, som råvara eller till energi.
6= När saker är förbrukade så återvinns och återanvänds så myckey som möjligt.
Man mäter ekonomisk tillväxt med hjälp av måttet BNP(bruttonationalprodukt.) Det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster i ett land under 1 år. Det är ungefär detsamma som alla inkomster i ett land under 1 år.
Tillväxt betyder att produktionen, dvs BNP ökar. Detta kan göras genom att vi arbetar mer och effektivare och använder bättre utrustning. Maskiner och datorer är exempel på uppfinningar som har ökat tillväxten. Utbildningen gör att människor kan arbeta effektivare.
BNP per capita är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under 1 år/antalet invånare i landet. Nackdel= Måttet berättar ingenting om hur inkomsterna är fördelade. (dessutom är inte arbete som utförs i hemmet och "svart arbete" inräknat.
HDI-index(human deveiopment index) mäter BNP per capita+ förväntad medellivslängd, läskunnighet och utbildningsnivå.
1
0,385
