De processer i hjärnan som aktiveras med hjälp av våra sinnens intryck. Hjärnan väljer ut vad vi ska reagera på.
Vi kan uppfatta uttryck olika, t.ex. att man kan vara känslig på vissa lukter. När vi är trötta eller stressade kan perceptionen ändras och bli mer känslig.
Samspelet mellan vår sensoriska perception (det vi upplever med sinnen) och motorik (rörelseförmåga). Det handlar om att uppleva och tolka information från omgivningen och sedan använda den för att utföra rörelser och anpassa sig till olika situationer.
Att pröva, våga misslyckas och pröva igen. Vi lär oss genom att själva få göra.
Den aktuella utvecklingsnivån – vad ett barn håller på att lära sig, vad ett barn klarar själv och vad hen behöver stöd i.
Att ta till sig av t.ex. språk och fysiska redskap och kunna använda det i ett annat sammanhang.
Rörelsemönster och rörelseförmåga. Motorisk utveckling påverkas av miljön, uppgiften och social interaktion med omgivningen. Motoriska utvecklingen sker i steg och faser. En ny färdighet måste övas, repeteras, förfinas osv.
Att vänja sig vid något. Det kan vara t.ex. bilder och ljud som vi till sist inte reagerar på.
Hur miljön påverkar av – generna kan slås på eller stängas av. t.ex. Man kan ha medfödda anlag för en sjukdom, men huruvida hur den uttrycks kan bero på stress, kost, ämnen vi får i oss, psykiska och biologiska kroppens inre miljö.
En individs genetiska uppsättning – alltså de gener man bär på.
Genotyp + miljö. De drag man ser hos en individ. Vad som blir av genotypen under inverkan av den miljö som individen befinner sig i.
Känslomässigt tillstånd som utgör en reaktion på en händelse eller en bedömning av en situation eller händelse (inklusive sociala signaler från andra människor).
Omfattar kunskap om faktiska förhållanden i yttervärlden som de känslor som individen förknippar med människor, ting, händelser.
Minnesskapande. Biologisk given. Blir bättre genom att barn lär sig använda strategier som hjälper de att lagra och framkalla. Man kan använda sig av kategorisering, visualisering och upprepning.
Den uppfattning en individ har om sig själv. Skapas och nyskapas under uppväxten, det förändras och förblir detsamma.
Något som är tillverkat av människan t.ex. bilar, hus, robotar. Alltså något som inte kommer från naturen.
Förståelsen för mentala tillstånd och hur andra tänker och känner “han gör såhär för att…”.
Planera, organisera, styra vårt beteende och vår uppmärksamhet samt anpassa oss till nya situationer.
Att fokusera något, att trycka bort eller bortse från andra intryck.
Att bygga in stöttning i undervisningen.
Att använda sig av de erfarenheter man redan har.
Att förändra och utveckla nya erfarenheter.
Att göra som någon annan gör – att härmas.
Hur vi formar beteenden med förstärkning – straff / belöning.
Hur en individ beskriver sig själv – vilka egenskaper, känslor, förmågor och erfarenheter man kopplar till sig själv. Det är alltså hur man ser på sig själv och uttrycker vem man är.
En grundläggande känsla av trygghet och förtroende för andra människor och för världen omkring oss.
Att kunna styra sin uppmärksamhet, kontrollera impulser och hantera information. Reglera tankar, känslor och beteende.
När hjärnan och nervsystemet mognar blir kommunikationen mellan hjärnan, nerverna och musklerna bättre.
Det gör att rörelser blir mer samordnade, kontrollerade och precisa.
Motorisk utveckling beror därför mycket på den neurologiska mognaden – t.ex. att barnet först kan hålla upp huvudet, sedan sitta, krypa och till sist gå, i takt med att hjärnan och nervsystemet utvecklas.
När barn och vuxna (eller två personer) gör något tillsammans och är aktiva i samma handling eller situation.
Det kan vara att leka, bygga, prata eller lösa en uppgift ihop.
Förmågan att förstå, hantera och påverka sina känslor.
Utveckling sker inte alltid steg för steg eller i en rak linje.
Barn kan ta stora kliv framåt, stå stilla en period eller till och med backa lite innan de går vidare.
Det betyder att utvecklingen varierar mellan individer och påverkas av både mognad, erfarenhet och miljö.
De mentala processer som handlar om att tänka, förstå, minnas, lära och lösa problem.
Hur uppkommer och förändras beteenden?Betinga beteenden hos barn – straff / beröm.
Barn följer stadier. Det går inte att lära om man är i fel stadie.
Man ska använda sig utav de erfarenheter man har för att utveckla nya. Man behöver få prova för att förändra och utveckla.
“Learning by doing”
• Kunskapen ska komma till nytta. Ska bygga på barnens nyfikenhet, vara demokratisk.
Språket är ett viktigt redskap. Vi lär av varandra.
