Den grekiska civilsationen fick sitt namn av sagokungen Minos.
Agamemnon var en mytologisk kung från Grekland i Mykene under de Trojanska krigen. Han var högste befälhavare av Mykene för de grekiska styrkorna i staden Troja under det Trojanska kriget. Informationen om Agamemnon kommer från Hemoros Iliaden och Odyssén.
Linear A var ett skriftsystem som användes av Minoerna på Kreta runt cirka 1800-1450 f.Kr. Detta skriftsystem hade inte kunnat tydas helt. Linear B var istället ett skriftsystem som användes av Mykenerna runt cirka 1450-1200 f.Kr. Detta skriftsystem har kunnat tydas och det sägs vara en mycket tidig form av grekiska.
Orsakerna till att Minoerna försvann var främst att de drabbades av naturkatastrofer som exempelvis vulkanutbrott och tsunamier samt att de senare erövrades av mykenarna. Medan Mykene försvann på grund av inre konflikter, ekonomisk kollaps och naturkatastrofer.
På grund av bronsålderskollapsen föll riken samman, som ledde till att många viktiga städer förstördes, och även kulturen förstördes på olika sätt. Detta ledde till att samhällena grekerna levde i blev fattigare och palatsen övergavs. Befolkning minskar, förlorar mycket kunskap om skriftespråket och handelsvägar upphör att fungera.
Den grekiska kulturen spreds genom handel, gemensam religion, stadsstaternas utveckling och kulturella traditioner. Men även genom kolonialismem, vilket innbar att städer och befolkning ökade).
Sparta var en monarki och styrdes då av kung. Men inte bara en kung utan två stycken, dubbel kungadöme. Det var två stycken kungar som ledde i krig och var kungar i fredstid. Kungarnas roll var att de ledde arméerna i krig, och de fungerade i princip som generaler. De två kungarna tillhörde även två stycken olika dynastier, Eurypontiderna och Agiaderna. Militärt stat och pojkar vid 7 års åldern tränar till soldater.
Aten styrdes som en direktdemokrati. Det innebär att man direkt fattar beslut med hjälp av exempelvis omröstningar. Däremot var det endast fria män över 21 år gamla och som var födda och medborgare i Aten som fick vara med i dessa direktbesluten. Alltså fick inte bland annat kvinnor och slavar vara med i politiska deltaganden. Det var även medborgarna i Aten som bedömde och dömde olika rättsfall, samt var det de skulle hålla ordning.
Aten: Kvinnans roll i samhället var främst knuten till familjen och hemmet. Flickor/kvinnor var isolerade. Kvinnorna hade ett mycket begränsat inflytande och det offentliga livet, samt att de varken fick rösta eller delta i politiken.
Blev bortgifta vid 14/15 år.
Sparta: Kvinnans roll i samhället var att de var självständiga, ansvarstagande och starka. Kvinnorna i Sparta fick inte heller rösta eller delta i politiken.
Kvinnor tränade. Större frihet.
Stormakt i Öst. De persiska krigen utkämpades mellan de grekiska stadsstaterna Sparta och Aten, samt det persiska riket under 500 - 400 f.Kr. Orsaken till att kriget utbrast var för att Grekiska stadsstater i Jonien gjorde uppror mot perserna. Konsekvenserna av detta: Grekland behöll sin självständighet, Aten stärkte sin makt och bildade Deliska sjöförbundet.
Förändringen av de peloponnesiska krigen var att maktbalansen flyttades från Aten till Sparta och försvagade båda stadsstaterna, vilket senare ledde till politisk splittring i Grekland.
Hellenismen är den period, tid och kultur efter Alexander den stores erövringar som skedde (ca 323-30 f .Kr), då den grekiska kulturen spreds över stora delar av mellanöstern, Egypten och Centralasien. Traditioner och kulturer blandades med de andra erövrade delarna, som skapade ny konst, filosofi och vetenskap. En stad kallad Alexandria skapades också i Egypten.
De grekiska stadsstaterna var politiskt splittrade men enade genom kultur, religion, gemensam grekisk identitet och språk eftersom att de delade på det.
Platon: Hans teori var idéläran. Det är lära som hävdar att den äkta verkligheten är en värld av oföränderliga idéer. Samt att människan når rättvisa och sann kunskap genom filosofi och förnuft. Han skrev dialoger där han kunde diskutera filosofiska idéer. Man mimms honom som grundaren av Europas första universitet, även som en grundpelare i filosofi och utbildning.
