Ischemisk hjärtsjukdom inkluderar:
* Angina pectoris.
* Hjärtinfarkt.
Andra ischemiska sjukdomar är:
* Claudicatio intermittens.
* Stroke.
Ischemi innebär syrebrist.
Hjärtats blodförsörjning regleras av:
* Fysikaliska faktorer.
* Metaboliter.
* Nervös kontroll.
Angina pectoris, eller "kärlkramp", orsakas av förträngningar i kranskärlen och kännetecknas av bröstsmärtor. Den kan vara antingen stabil eller instabil.
Syftet med farmakologisk behandling av stabil angina pectoris är:
* Anfallskupering (häva ett anfall).
* Anfallsprofylax (förhindra uppkomst av anfall).
* Minska risken för rytmrubbningar.
* Minska risken för hjärtinfarkt.
Läkemedlen verkar genom att:
* Öka tillförseln av syre.
* Minska syrebehovet i hjärtmuskulaturen.
Läkemedelsgrupper som används vid behandling av angina pectoris är:
* Organiska nitrater.
* Betablockerare.
* Kalciumantagonister.
* Blodförtunnande medel
Syftena är:
* Anfallskupering: Häva ett anfall.
* Profylax: Förebygga nya anfall.
Organiska nitrater frigör kväveoxid (NO), som aktiverar guanylatcyklas (GC) i glatt muskulatur. Detta leder till omvandling av GTP till cGMP, vilket orsakar muskelrelaxation och kärlvidgning. Effekten förbättrar blodflödet och minskar hjärtats arbete.
Typer och användning:
* Glyceryltrinitrat: Snabbverkande och ska ej sväljas.
* Isosorbiddinitrat och Isosorbidmononitrat: Mer långverkande och kan sväljas.
Biverkningar:
* Huvudvärk.
* Hypotoni.
* Toleransutveckling.
* Bör ej kombineras med sildenafil.
Kalciumantagonister används främst vid angina pectoris och verkar genom att:
* Sänka hjärtfrekvensen: Minskar slagfrekvens och kontraktionsförmåga.
* Sänka blodtrycket: Vidgar arterioler.
* Förbättra blodförsörjningen: Vidgar kärl i hjärtat.
Främst används oselektiva kalciumantagonister.
Biverkningar:
* Hypotoni.
* Bradykardi.
* Rytmrubbningar.
Exempel på läkemedel:
* Verapamil.
* Diltiazem.
Verkningsmekanism:
* Betareceptorantagonister är främst selektiva beta-1-antagonister.
* De blockerar beta-1-receptorer på hjärtat, vilket leder till:
* Minskad hjärtfrekvens → förlängd diastole.
* Minskad kontraktionskraft → reducerad belastning på hjärtat.
Exempel på läkemedel:
* Metoprolol.
* Atenolol.
* Bisoprolol.
Blodförtunnande medel:
* Trombocytaggregationshämmande läkemedel:
* ASA (acetylsalicylsyra).
* Klopidogrel.
* Antitrombotiska medel (antikoagulantia).
Kolesterolsänkande läkemedel:
* Används utifrån en bedömning av den totala risken för hjärtinfarkt.
1. Anfallsbehandling:
* Kortverkande nitroglycerin: Används för att snabbt lindra pågående kärlkramp genom vasodilatation.
2. Anfallsprofylax:
* Långverkande nitroglycerin: Förebygger anfall genom att vidga kärlen och minska belastningen på hjärtat.
* Betablockerare: Sänker hjärtfrekvensen och hjärtats syrebehov.
* Kalciumantagonister: Vidgar blodkärlen och förbättrar blodflödet till hjärtat.
3. Behandling av sjukdomsprogress:
* Antitrombotisk behandling: Förebygger blodproppar.
* Lipidsänkande behandling: Minskar risken för åderförkalkning och progression av sjukdomen.
* RAAS-blockad: Skyddar hjärtat och minskar efterföljande sjukdomsprogress.
Blockering av ett kranskärl leder till att blodförsörjning till del av hjärtmuskeln stoppas, vilket resulterar i vävnadsdöd.
* Trombolytika (fibrinolytika): Löser upp blodpropp.
* Trombocytaggregationshämmare: Hämmar trombocyternas aggregation.
* Andra läkemedel: Betablockerare, ACE-hämmare, diuretika, organiska nitrater och kalciumantagonister.