Sjuksköterskans profession - spem
På vilket sätt kan Sjuksköterskeyrkets historiska framväxt påverkat dagens yrkesroll?
Sjuksköterskans framväxt och historia kan förklaras enligt Elzlingas fyra faser. Förr, innan sjuksköterskeyrket växte fram i Sverige var det till största del kvinnor i hemmen som tog hand om de sjuka. Sedan kom den första typen av vårdinstitution, här började nunnor via kyrkan ta hand om de sjuka. När vårdinsatserna började växa var det många kvinnor i den lägsta samhällsklassen som kände ett kall och ett ”krav” att hjälpa till där det gick, speciellt då det var ett enkelt sätt att få ett jobb på. Eter ett tag började fler och fler medelklasskvinnor komma in i bilden, detta ledde till en mer utvecklad praktisk kunskap inom sjukvården.
Den andra fasen kom i gång då sjuksköterskor började formas och organiserades professionellt och fackligt som en gemensam yrkesgrupp. Sjuksköterskeyrket blev då alltså en profession. Det var här som utbildningen började öka och staten fick en hake om den, staten började alltså styra sjuksköterskeutbildningen.
Den tredje fasen kan vi kalla för ”forskarfasen”. Här började sjuksköterskorna forska inom omvårdnad för att öka kunskap och kunna ge bättre omvårdnad. Det var även under denna fas som sjuksköterskeutbildningen lyftes till en akademisk nivå.
Den fjärde och sista fasen i sjuksköterskans utveckling genom historien innebar också mycket forskning, här kunde man dock börja forska självständigt inom omvårdnad då det inleddes professur och forskarutbildning inom omvårdnad. I denna fas började yrket grena ut sig vilket gav större karriärmöjligheter för sjuksköterskorna.
Det var inte förrän 1958 som sjuksköterskor behövde en legitimation för att få kalla och praktisera inom sjuksköterskans roll. Detta var något väldigt bra för framtiden. Att alla kan kalla sig sjuksköterska utan rätt typ av utbildning är inte hälsofrämjande utan farligt. Det finns ett samband mellan kunskap och ökad överlevnad bland patienterna, vilket inte är så svårt att förstå. Ska man kunna ge bra vård och god omvårdnad så måste man veta hur, annars kan misstag uppstå oftare och leda till allvarliga konsekvenser såsom dödsfall, även om man lärt sig vad som ska göras i praktiken.
Att man som sjuksköterska fått möjligheten att specialisera sig är också väldigt bra för utvecklingen av yrket och det har lett till att bättre vård kan ges. Jag tänker att om man får mer kunskap inom ett visst ämne så kan man hjälpa fler på ett bättre sätt än om bara har en grundläggande ”nivå” och jobbar med särskilda sjukdomar, då är det bättre att kunna mer om den typen än att bara kunna en grundläggande nivå kring ”allt”.
Vad innebär personcentrerad vård och vad kan det innebära i mötet med en vårdsökande person?
Personcentrerad vård innebär att man ger olika typer av omvårdnad beroende på vilket typ av person man vårdar. Finns många olika saker som avgör vilken typ av omvårdnad man ska ge, ex kultur, bakgrund, sjukdom osv. Personcentrerad vård kan också innebära att man måste ge ut information på olika sätt till olika människor, vissa har svårt att ta till sig information och behöver både höra det muntligt och få det i skrift, medan andra behöver se en video som förklarar det eller så räcker det med att man får det förklarat för sig muntligt. Vissa människor kan ha svårt att föra fram den information som vårdpersonal behöver och då kan det underlätta om man ger möjligheten att patienten får skriva ner det som de vill ha hjälp med.
Att vården ska ara personcentrerad är väldigt viktigt i dagens samhälle. Ett annat exempel på personcentrerad vård är att patienten ska få vara delaktig i sin egna vård, både i planeringen och genomförandet. Det är väldigt olika om patienten vill vara delaktig eller inte alls och i vilken grad hen vill delta. Det har blivit fler och fler som vill vara delaktig i sin egen vård på grund av samhället men även på grund av andra faktorer såsom lagstiftning, större förståelse för professioner inom sjukvården, brist på förtroende för professionerna men även på grund av demografiska och epidemiologiska faktorer såsom ökad omfattning av kroniska sjukdomar där egenvård är viktigt. Huvudsakligen så måste man tänka ur två olika perspektiv när det handlar om personcentretrad vård, ur det humanistiska perspektivet där man ser människan som självständig och med en fri vilja men även ur konsumentperspektivet där man ser vård som en produkt med kostnader och där man själv får delta för att få sträva efter dens effekt och resultat.
referens: omv grunder ansvar och utveckling
Vad innebär evidensbaserad vård och att vården så långt som möjligt ska vara evidensbaserad?
Evidensbaserad vård innebär att man måste ha ett underlag för den vård man ger, det måste alltså finnas bevis för varför man gör som man gör och ex för de typer av läkemedel man ger. Vården ska vara evidensbaserad så långt som möjligt då detta kommer leda till färre misstag, färre dödsantal och en bättre vård. Evidensbaserad vård innebär alltså att man grundar sina handlingar efter något man vet fungerar, antagligen genom forskning eller erfarenheter genom kliniskt arbete, det bästa är om man ger vård efter en blandning av båda – erfarenhet och forskning.
Vad innebär säker vård och hur personal inom vården kan bidra till säker vård och minska risken för misstag?
Säker vård innebär att man ska skydda patienter från att skadas under vård och behandling, det är många skador som sker som går att förebygga om man tänker och använder sig av evidensbaserad vård. Många skador och konsekvenser av osäker vård är fallrisker, trycksår och vid läkemedelshantering. Som sjuksköterska måste man ha ett kritiskt tänkande kring allt man gör, man ska vara särskild uppmärksam vid ordinationer av läkare, frga helre en extra gång än att ge fel eller för mycket läkemedel till en patient som kan leda till skada. Personal inom vården kan bidra till säker vård genom att kommunicera med de i sitt team och med sina kollegor. Ex på vad som också kan leda till säker vård: att man har speciella rutiner och att man följer de till varje punkt. Man måste tex dubbelkolla innan man gör något så det är rätt ordination till rätt person, i rätt styrka osv. Sen tänker jag även att säker vård innefattar att man följer de basala hygienrutinerna som finns, detta för att minska smittspridning, sjukdomar och dödsfall. Dessa exempel som jag tagit upp kan även minska risken för misstag. Att använda sig av hjälpmedel som finns, ex lyft och en turner, är väldigt viktigt och bidrar till säker vård för dig själv och din hälsa samt att det är säkrare vård för patienten/brukaren. Att tänka på ergonomin när man jobbar är även väldigt viktigt för att bevara vårdpersonalens rygg och hälsa. Att erbjuda säker vård minskar misstag och leder till färre dödsfall.
Vad innebär förmågan att samverka i team som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och vilken roll kan/ska sjuksköterskan ta i ett tvärprofessionellt team?
Det är väldigt vanligt och framför allt viktigt att man samarbetar i team inom sjukvården, detta för att man ska kunna ha någon att vända sig till vid rådgivning och för att diskutera patienten och den typen av vård som man ska ge. Sjuksköterskan har en viktig roll i ett team både som den som delegerar och den som får något delegerat/ordinerat av läkare och andra i ”högre rank”. Sjuksköterskan kan ses som spindeln i nätet i ett team. Det är sjuksköterskan som är närmast patienten och kan fungera som patientens talesman när sjuksköterskan ska prata med en läkare, fysioterapeut eller arbetsterapeut. Sjuksköterskan måste våga ta plats i ett tvärprofessionellt team då det är de som har mest vetskap kring patienten, även om de inte har mest vetskap gällande den medicinska diagnosen som ställts - de känner patienten och patientens situation bäst.
Vad innebär kravet att uppdatera sin kunskap och utvecklas i sin profession som legitimerad sjuksköterska?
Yrket och professionen förändras konstant och det är därför väldigt viktigt att man håller sig uppdaterad och utvecklar sin kunskap hela tiden. Det är viktigt att man går på de utbildningar som erbjuds, även om man redan gått den utbildningen så kan det finnas ny information som tagits fram sen den gången man gick utbildningen senast. Det gäller även att man måste kunna ifrågasätta och tänka konstant om det finns andra sätt att utföra och ge vård på andra sätt. Dvs att man måste ha ett kritiskt tänkande för att kunna utvecklas och uppdatera sin kunskap som leg sjuksköterska.
Vad innebär hållbar utveckling och vilket ansvar och kompetensbehov har sjuksköterskans för hållbar utveckling inom professionen?
Inom Hälso – och sjukvården har vi ett stort ansvar för att inte bidra till en sämre miljö för vår och den kommande generationen. Vi som är sjuksköterskor måste ha kompetens och förståelse kring att vi påverkar miljön genom vårt arbete och att det finns saker vi kan göra för att minska klimatkrisen och bidra till en mer hållbar utveckling. Det finns fem färdigheter för att n målen inom hälso – och sjukvården som vi måste veta om och hålla oss till. Dessa fem är: Förståelse av basfakta, dvs att vi påverkar miljön, Bättre transport och kommunikation, vi kan inte beställa artiklar, läkemedel osv från länder som är långt bort, vi måste tänka på miljön. Vi måste även tänka på vad för typ av fordon vi använder vid transporter och hur vi transporterar patienter mellan vårdanstalter osv. Mathållning och att minska matsvinn – när vi ger mat till patienter måste vi tänka på mängden vi ger, om vi har en patient som inte äter mycket är det ingen idé att ge mycket mat då det bara bidrar till mer matsvinn, ge den mängd mat som kommer ätas upp, inte mer än så. Bättre resurs och materialanvändning, vi måste tänka på resterna vi använder och allt material vi använder, vi måste vara sparsam med materialet vi har och tänka på att inte ta resurserna för givet. Utveckling av bättre omvårdnadsmodeller. Ex på saker vi som sjuksköterskor kan göra för att hålla oss till en mer hållbar utveckling är när vi ska ge och göra oss av med läkemedel, vi får inte bidra till utsläpp av läkemedel i naturen då detta kan bli en samhällsfara. Vi kan också tänka på användandet va engångsartiklar, att inte överanvända dessa mer än det behövs. Inom sjukvården kan man även tänka på energiförbrukningen, behöver verkligen vi använda så här mycket energi och el som vi gör? Hur kan vi istället tänka och göra för att hålla oss mer miljövänlig och bidra till en hållbar utveckling? Vi kan även hantera rester rätt och sortera rätt, exempelvis ska kanyler inte slängas i brännbart utan de ska sorteras rätt, samma med plastartiklar och kartongförpackningar.
Referens Omv grunder ansvar och utveckling
Vad innebär det att sjuksköterskans har behov av kompetens inom området informatik?
Det har utvecklats så sjukt mycket inom den tekniska världen och det är därför viktigt att man har kompetens för att kunna erbjuda vård och ta emot viktig information genom IT-världen. Viktigt att man håller sig uppdaterad kring den digitala världen. Framöver kommer allt, även vården bli mer och mer teknisk och ske över internet. Att vi inom några år kommer erbjuda mer och mer E-vård är inte så konstigt, vi kommer även börja använda oss av mer och mer tekniska hjälpmedel, då är det bra att vi som sjuksköterskor har ett förstånd och en kunskap om vad det innebär så att vi inte ger tekniska hjälpmedel som är ovärdig.
Referens: Omv grunder ansvar och utveckling
Vad innebär omvårdnad och hur beskrivs omvårdnad enligt institutionens omvårdnadsmodell?
Omvårdnad innebär att man ska hjälpa en person med dens hälsa i fokus, lindra lidande och främja god hälsa. Omvårdnad kan delas upp i fyra utstickande drag, omsorgstradition, hälsooritentering, praktisk inriktning och humanvetenskapligt fokus. Omvårdnadsmodellen kan ses som en struktur över betydelsefulla aspekter för omvårdnad. Den speglar olika nivåer, från samhällsnivå till individnivå. Modellen kan vara ett stöd i att systematisera och beskriva omvårdnad, i såväl teori, forskning och vid klinisk verksamhet. Omvårdnadsmodellen kan ses som en figur där hälsa och vårdmiljö speglas. Modellen visar att både patienten och vårdpersonalen (ssk) har ett eget litet team för att hjälpa de, patienten har sina närstående och sjuksköterskan har sitt vårdteam. Mellan patienten och sjuksköterskan lämnas uppgifter och där byggs också en relation.
Sjuksköterskan har till uppgift att bland annat identifiera omvårdnadsbehov och lösa omvårdnadsproblem med hjälp av omvårdnadsprocessen. Vad innebär omvårdnadsprocessen och varför är kunskapen om att använda omvårdnadsprocessen viktig?
Omvårdnadsprocessen är en process uppdelad i fem olika steg: datainsamling, problemformulering, planering, genomförande, resultat/utvärdering. Omvårdnadsprocessen ska vara som en tanke när man gör en vårdplan. Omvårdnadsprocessen är en process från det att man träffar patienten för första gången till det att man säger upp ”kontakten” med patienten för det hälsotillstånd som gjorde att patienten sökte vård. Att kunna använda omvårdnadsprocessen är ett bra underlag för att inte missa något när man väl vårdar en patient. Man har alla steg i bakhuvudet från början till slut. Man ska först samla in data, både subjektiva och objektiva data, subjektiv data är den data som patienten själv kan ge medan objektiv data är data som måste undersökas för att få fram, ex blodtryck och puls. Sedan måste man komma fram till en problemformulering, varför sökte patienten vård? Vad finns det för omvårdnadsdiagnos? Sedan ska man göra en omvårdnadsplan tillsammans med patienten, här kan det vara en bra idé att stoppa upp mål, hur ska vi göra för att nå dessa mål? Målen kan vara både kort och långsiktiga, det bästa är om man har både och i en omvårdnadsplan. När man kommer fram till en plan är det dags att genomföra omvårdnadsåtgärderna, efter att man gjort detta ska man utvärdera med hjälp av de mål man satte upp tidigare under vårdtillfället. Är målen uppfyllda? Till vilken grad? Hur? Om inte, varför? Detta är bra då man kan se om de omvårdnadsåtgärder man gjort var bra för denna typ av situation eller inte.
omvårdnadsdiagnosen är en konsekvens av den medicinska diagnosen. Medicinsk diagnos (ställd av läkare): Parkinsons, Omvårdnadsdiagnos (ställd av sjuksköterska): fallrisk, åtgärd: hjälpmedel såsom rollator, kontakt med fysioterapeut. Vilket mål finns för omvårdnadsplanen? Ex minska fall
Måste finnas en röd tråd genom hela omvårdnadsplanen, får inte finnas fler problem i samma plan, ex: fallrisk och risk för trycksår får inte finnas i samma plan utan ska vara två olika.
Vad innebär ”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska” och hur samstämmer innehållet med din/era egna föreställningar?
Kompetensbeskrivning för en legitimerad sjuksköterska beskriver vad man ska kunna. En legitimerad sjuksköterska ska ha kompetens om följande. Omvårdnadsprocessen, personcentrerad vård, ska kunna samverka i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, ha kunskap om informatik, ledarskap och pedagogik
Varför är det viktigt som sjuksköterska, att förstå vad ett kritiskt tänkande innebär?
Som sjuksköterska är det viktigt att förstå vad det innebär att ha ett kritiskt tänkande, detta för att kunna inse varför man gör det man gör, om det som man ska göra verkligen är korrekt så att man inte begår misstag eller så att ex rätt läkemedel administreras till patienter. Ett exempel kan vara att en läkare ordinerat att man ska ge insulin till en patient som har diabetes, när man kollar blodsockret på patienten ser man att det är väldigt lågt, då ska man kunna använda sitt kritiska tänkande för att inse att man inte ska ge insulin för att sänka blodsockret när blodsockret redan är lågt, då detta kan bli väldigt farligt. I stället för att bara göra det man blivit tillsagd så måste man kontrollera innan och kanske dubbelkolla med läkaren så att detta verkligen ska ges och varför.
Att arbeta med förbättringskunskap är en viktig del i sjuksköterskans profession. Vad innebär det?
Att arbeta med förbättringskunskap innebär att man ska kunna ha ett kritiskt perspektiv när man arbetar. För att utveckla sina kunskaper och vården generellt behöver man kunna reflektera över befintliga rutiner och metoder samt initiera dialog kring implementering av ny kunskap och nya arbetssätt. Det innebär att förstå hur vårdorganisationer och deras olika system är utformade, se förändringar över tid och förstå vikten av att mäta och utvärdera vårdens kvalité. Som sjuksköterska är det viktigt att säga till om man märker att något inte fungerar inom verksamheten eller om misstag gjorts, detta kan man enklast göra genom att skriva avvikelser som underlag för fortsatt förbättringsarbete.
Referens: omv grunder ansvar och utveckling
Vad innebär uttrycket "allas lika värde i vården"?
Inom vården använder vi oss av uttrycket "allas lika värd" vilket innebär att alla människor, i vårdens ögon, är lika mycket värda. Det innebär att vi ska behandla alla lika och erbjuda samma vård oavsett vem man är som person, ålder, kön, genus, etnicitet, kultur, religion, sexuell läggning mm.
Hur kan intersektionalitet påverka möten inom vården?
Vi tittar på flera normer och maktordningar samtidigt. Som vårdpersonal anpassar man sig efter individens behov, vilket kan skapa större förståelse mellan patient och sjuksköterska samt en större trygghet och tillit hos patienten. Man ser människan bakom patienten och tar hänsyn till alla maktordningar och har inte fördomar om människan, detta påverkar möten inom vården då den blir mer jämlik och man skapar en större trygghet hos patienten.
Vad innebär etisk kompetens och moralisk utveckling?
Vad innebär begreppen ”kön” respektive ”genus”
När man pratar om kön och genus så pratar man om två olika saker, men som samtidigt har en koppling till varandra.
Kön innebär det biologiska könet man fått vid födsel, dvs man eller kvinna. Sedan betyder genus två olika saker, både det sociala kön man identiferar sig som men även de normer som finns för vad som är kvinnligt och manligt.
Genus är ett socialt klassifierngssystem av normer som strukturerar och värderar alla människors livserfarenheter och som upprätthålls gemensamt och omedvetet. Genus kan också synliggöra att de normer om kvinnor och män som ofta framställts som naturliga och självklara faktiskt är socialt konstruerade och föränderliga.
referens: jämlik vård
Vilka normer och värderingar har du med dig och hur kan dessa påverka ditt möte med patienter? Vilka likheter och skillnader kommer ni fram till i studiegruppen och hur kan det påverka mötet med patienter? Ge exempel på en norm som du tror påverkar mötet positivt respektive negativt.
Vi kommer från en sådan generation där vi har ett öppet sinne och respekterar alla maktordningar såsom kön, sexuell läggning, etnicitet mm. Detta kommer påverka mitt möte med patienter eftersom jag inte kommer skilja på patienter utan kommer ge lika vård till alla. Detta leder till att patienter får starkare tillit till mig som sjuksköterska.
Vad är och på vilket sätt kan resursen Genushanden vara ett verktyg för att hjälpa verksamheter inom socialtjänsten och Hälso-och sjukvården?
Genushanden har tagits fram för att ge alla en lika vård, genushanden förklarar de olika normer som man som vårdpersonal ofta följer, ex så frågar man ofta en kvinna hur hemsituationen ser ut men att man inte frågar män lika ofta, man ska tänka tvärtom från dessa genusnormer för att det kommer leda till en bättre och mer jämlik vård. Våga fråga! Genushanden ska användas som ett verktyg för att bidra till en mer jämställd vård.
Vad innebär begreppet ålderism och vad kan det betyda i olika sammanhang?
Ålderism innebär att man diskriminerar människor utifrån deras ålder. Det kan se olika ut i olika sammanhang, exempelvis kan man prata över huvudet på ett barn eller tilltala äldre som barn. Exempelvis: Inom äldreomsorgen är det vanligt att man tilltalar brukaren som ett barn, dvs med en liten omgjord röst. Om man tillexempel jobbar på en avdelning för barn så ska man kunna tilltala barnet och inte endast vårdnadshavarna.
Vilka konsekvenser kan det få att benämna personer utifrån olika funktionaliteter - handikappad, funktionshindrad, person med funktionsnedsättning, funktionsvarierad? Även benämning utifrån medicinsk diagnos exempelvis diabetiker, missbrukare etc. Har det någon betydelse vilket uttryck som används?
Hur man uttrycker sig kan ha en stor betydelse för hur patienten tar vid sig, att benämna en person som dennes sjukdom kan göra att de känner sig mindre värd och att man blir förknippad med sin sjukdom, inte förknippad med den person man är.
Vad kan ett diskriminerande bemötande inom vården få för konsekvenser för den enskilda patienten och patientgrupper?
Ett diskriminerande bemötande inom vården kan få stora konsekvenser, dels kommer det inte finnas någon tillit hos patienten för vårdpersonalen. Som vårdtagare känner man inte sig sedd eller hörd och detta kan leda till konflikter och sämre vård då man inte vågar vara delaktig i sin egen vård. Om en vårdpersonal inte lyssnar till vårdtagaren så kan det leda till felaktig vård då man inte får ut den subjektiva data som behövs för att göra en helhetsbedömning, man kan inte bara utgå från objektiva data. Ett diskriminerande bemötande kan få konsekvenser för patientgruppen….
Förutom diskrimineringsgrunder som ålder, funktionsvariation, könsöverskridande identitet och kön, finns det ytterligare tre grunder enligt diskrimineringslagen. Hur kan dessa diskrimineringsgrunder påverka förutsättningar för jämlik vård.
Religion – fördomar om vilken typ av religion man har, är man arab så är fördomen att man är muslim och följer islamska tron. Bland svenskar är det väldigt vanligt att man tror att äldre svenskar är kristna, medan om en yngre generation av svenskar säger att man är religiös så blir man sedd på ett skevt sätt, man får som höjda ögonbryn och sedd på annorlunda.
etnisk tillhörighet – människor har fördomar och det kan göra att man bemöter människor olika, exempelvis om man har ett annat utseende än det typiska svenska utseendet så är det många som har fördomar om att man inte kan språket, då kan vårdpersonal artikulera och tala väldigt högt för att de inte tror att man kan språket.
sexuell läggning – som grund finns det många som har fördomar om att alla attraheras till det motsatta könet, men så är inte alltid fallet. EX: Nadja från jämlik vård (akneproblem)
Normer outtalade eller uttalade regler för beteenden som är godtagbara i en grupp eller i samhället i stort. Reflektera över etik och etikett, etik och juridik, etik och professionella normer samt om etik och religion. Vad innebär dessa och hur kan de förhålla sig till varandra?
Etik och etikett – etikettnormer är de ”regler” man bör hålla sig till under exempelvis middagar, dessa är mer regler för att benämna vad man bör och inte bör göra, men det har ingen större påverkan om man inte följer dessa, därför har etik och etikettnormer inte ett nära förhållningssätt.
Etik och juridik – Juridik finns i lagstiftning och talar om vad man får och inte får göra, likt normer fast dessa är skrivna och har en sanktion (ett straff) om man inte följer de. I förhållning till de etiska normer som finns så kan man se vissa likheter, såsom att de etiska normer vi följer innebär att man inte ska orsaka annan människa lidande, vilket kan ses i många av de lagar vi har. Man kan alltså säga att juridiska normer är en viss sort av etiska normer men att det finns starka skillnader mellan de båda.
Etik och professionella normer – Det professionella normerna som finns inom varje profession är en bra grund för att veta hur man bör göra kring allt vad ens arbete innebär, professionella normer har etiska implikationer men är i sig inte etiska normer, även fast det kan finnas likheter i hur man ex bemöter kunder, vårdtagare, anställda och liknande inom etiska och professionella normer.
Etik och religion – etik och religion är ett väldigt vanligt ämne som kan pratas om i dagens samhälle, ett exmepel på en stor etisk fråga där religion har en stor betydelse är aborträtten. Gud säger något medan människan självbestämmande och autonomi säger något helt annat, vad man ska följa är inte helt enkelt att förstå. Enligt Platon (gammal gubbe som pratade om etik och religion) så är etiken antagligen helt beroende av gud, eller så står den helt på egna ben. I etikboken står det något i form av att gud bestämmer vad som är rätt eller fel och då ska man följa det, medan det också står att om gud är död så spelar det ingen roll vad vi gör, då det inte finns något rätt eller fel att följa heller. Detta är något man får ha ett öppet sinne för; gud kan ge en vägledning för hur man bör agera rätt, men gud kan inte helt och hållet bestämma vad som är rätt eller fel då hen inte är här och vägleder oss, vi människor måste fatta dessa beslut själv i slutändan. Då måste man kunna tänka kritiskt och ur ett etiskt perspektiv.
Referens. etikboken
Vilka olika typer av etiska problem kan en sjuksköterska ställas inför?
En sjuksköterska kan stöta på flera olika etiska problem. Dessa fyra är de mest vanliga:
1. Motivation problem
2. organisation problem
3. konflikt problem
4. Uppmärksamhetsproblem.
motivation problem: när man inte är motiverad till att handla på det sätt som förväntas av en, detta uppstår till följd av stress, trötthet eller dylikt, kan även uppstå om man inte har dne karaktär som krävs (då valde du fel yrke förfan)
strukturella problem: När man är motiverad och har viljan för att handla moraliskt rätt men på grund av organisatoriska hinder så kan man inte handla etiskt och moraliskt rätt, då uppstår etisk stress. Ex på hinder. ekonomiska, resursbrist, tid.
konflikt problem: uppstår när olika etiska värden står i konflikt. Ex ska vi gå emot Patientens autonomi (fri vilja) för att uppnå välbefinnande?
uppmärksamhetsproblem: vi är inte uppmärksamma när vi har etiska dilemman framför oss där ett visst handlande krävs.
Reflektera över begreppen empati och sympati. Hur förhåller dessa sig till varandra?
Empati är när man kan känna med något, dvs man FÖRSTÅR varför en person mår som hen mår och därav visa medlidande och finnas där för att törsta och hjälpa.
Sympati är när mankänner för någon, dvs att man kan visa medlidande och finas för att trösta men man förstår inte riktigt hur/varför personen mår som den mår.
Vad betyder autonomiprincipen?
Autonomiprincipen innebär att varje enskild individ har rätten att välja när det kommer till deras egen vård. Detta innebär att de får tacka ja/nej till olika åtgärder och läkemedel samt att de själva får vara delaktig i sin vård om de vill
Vad betyder göra gott principen?
Göra gott årincipen innebär att vi som vårdpersonal alltid ska arbeta efter att främja hälsa, förebygga ohälsa och minska lidande.
Vad betyder inte skada principen?
Inte skada principen innebär att vi som vårdpersonal inte ska orsaka mer skada och lidande än det var när vårdtagaren sökte hjälp för sina besvär. Denna princip går hand i hand med göra gott principen. Vi kan orsaka skada som vårdpersonal när misstag eller andra saker sker, i medicinska termer kallas dessa för vårdskador och vårdrelaterade infektioner.
Vad betyder rättviseprincipen?
Rättvise principen innebär att alla människor (oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning, kultur osv) har rätt till lika vård på samma villkor. Rättvise principen innebär att alla som sökt vård ska få vård samt att den som är i mest kritisk fara ska få vård först, oavsett om andra sökt vård tidigare.