-finns skillnader i teknologi
-skillnader i resurser
- skillnader i kostnader för offshoring
- geografisk närhet till varandra
kapital
en arbetare producerar 4 enheter vete
MPL gånger L
kombinationer av varor som är möjliga att producera i ett land. brukar vara MPLC/MPLW
vilka kombinationer av varor som ger störst nytta, tecknas MUw\MUc
x enheter vete, alternativkostnad för tyg
ta världsmarknadspriset gånger alternativkostnaden hemma
världsp = 2/3
hemma = 2
2/3 gånger 2
w/pw = MPLw = 4 enheter vete
relativpris världsmarknad = 2/3
MPLw = 4
2/3 • 4 = 2,67 enheter tyg
ländernas absoluta fördel
där hemlandets exportutbud = utlandets importefterfråga
exportpris i ett land i relation till importpris i samma land
expris / importpris
högre exportpriser och lägre importpriser. man får starkare bytesförhållanden till omvärlden
produktiviteten
ricardo: man pratar om varor och en insatsfaktor (L)
alla är vinnare här
SF: man pratar om två sektorer och 3 insatsfaktorer (L) (K) och (T)
handel gör att man får både vinnare och förlorare
- det blir ökad produktion för vara M i hemlandet och minskad produktion för vara A
reallönen i termer av vara A ökar och reallönen i termer av vara M minskar. Man har inte råd med vara M på samma sätt.
- det blir mer arbetskraft i sektor M, vilket gör att ersättningen för kapital termer av vara M och A ökar, men att den reala ersättningen för land i termer av vara A och M sjunker
för att kapital och land är orörliga på kort sikt
- lönen ökar, men lönen ökar mindre ökning än priset. priset ökar mer än lönen.
- en långsiktig modell, där alla insatsfaktorer är rörliga mellan sektorer. Nu är teknologin samma, till skillnad från SF-modellen. Alla har olika mycket resurser.
skotillverkningen är mer arbetsintensiv än datortillverkningen
hemlandet har mer kapital per arbetskraft än utlandet
- skillnader i produktivitet i USA och andra länder
- USA har mer landarea
- det finns hög oxh lågutbildad arbetskraft
- data samlades in nära WW2
- fanns ej frihandel mellan USA och onvärlden
MPLc och MPLs minskar i båda sektorerna och reallönen minskar för arbetarna. MPKc och MPKs ökar, vilket gör att den reala ersättningen för kapital ökar i både datorer och skor.
när alla insatsfaktorer är rörliga, att en högre relativpris på en vara gör att den reala ersättningen för den insatsfaktorn som används intensivt i produktionen ökar.
så om pris på vara M ökar så kommer rk öka, avkastningen för kapitalet ökar när M ökar
lönen minskar, antalet sysselsatta ökar i sektor M och A. MPL sjunker pga mer arbetare, men MLK och MPT ökar. Detta gör att deras ersättning ökar, rk och rt ökar. Produktion av båda varor ökar
rk = PM • MPK
- all ny arbetskraft går till skosektorn
- gammal arbetskraft och kapital flyttar från datorsektorn till skosektorn
- K/L kvoten förblir densamma -> lönen och ersättningen blir oförändrade på lång sikt
- produktion av skor ökar och datorer minskar
- det kommer helt tillfalla sektor M
- MPLm ökar, och då ökar lönen
- fler vill jobba i sektor M för att lönen ökar
- mindre arbetskraft i sektor A
- produktion av vara M ökar och A minskar
- MPTa minskar, då fler går till M sektorn
- ersättingen för kapital minskar
- ny kapital som kommer går till datorsektorn
- gammal kapital och arbetskraft flyttar till datorsektorn
- K/L förblir oförändrad
- lön och ersättning förblir oförändrad
- produktion av datorer ökar och skor minskar
- det blir mer folk i hemlandet, vilket betyder lägre lön för de som bor i hemlandet.
- arbetskraften som immigrerar till hemlandet har högre MPL än deras lön.
- i utlandet får de som stannar mer lön pga färre folk. de som emigrerar får en lön som överstiger deras MPL.
- hemlandet får mindre kapital och högre avkastning
- Utlandet får mer kapital, men lägre avkastning
handel inom samma bransch, t.ex bilar
- det företag som sänker priset får alla kunder och det blir mer kvantitet
- det andra företagen kan ocksp sänka priset och det gör att dem delar på marknaden igen
- ena företagen sänker priset och får en liten del marknadsmakt
- billigare företaget får fler kunder men inte alla
- om det är differentierade produkter så får producenten en mer elastisk efterfråga
- det blir större kvantitet, men mindre än om det är homogen produkt
- horisontellt: varor prissätts på samma sätt och har samma kvalitet
- vertikalt: varot prissätts inte på samma sätt och har inte samma kvalitet och karaktär
- många företag
- fritt in och utträde
- många nära substitut
- tilltagande skalavkastning
- mycket K/L
- stora fasta kostnader, AFC
- det blir vinst pga p > ac
- fler företag kommer in, det enskilda företagets efterfrågekurva blir mer elastisk dvs priskänslig
- ingen vinst, då P = AC
- mindre output, q
- mindre efterfrågan
- man blir mer priskänslig när det blir mer produkter
- p > ac = vinst, ett företag sänker priset
- mer output till lägre pris
- om alla sänker priset så blir det dock ingen vinst då p < ac
- på lång sikt blir det lägre pris och större output, men ingen vinst
- ökad konkurrens
- lägre omställningskostnader
- AC faller
B gånger BNP1 gånger BNP2 delat på distance
- tullar
- kvot
- regleringar
- gemensamma gränser och samma språk underlättar
- man flyttar produktionen till ett annat land, men fortfarande äger och kontrollerar verksamheten
- en del av produktionen i ett företag läggs på ett annat företag i utlandet. Man köper tjänster från de i utlandet
global value chains. när man delar på produktionen mellan mer än 2 länder
- lägre kostnader
- man vill ha specifik utbildning, kompetens
- komma närmare en marknad
- högutbildade efterfrågas mer i båda länder
- det blir ökat relativlön för högutbildade i båda länder
- fler högitbildade i arbetsmarknaden i båda länder
- relativlönen för lågutbildade sjunker
- sänker produktionskostnaderna, sänkta varupriser
- vinster för producenter, konsumenter och sysselsatta i företagen
- förbättrad terms of trade (PR/PC)^w
då importpriset faller
- produktionen ökar
- företagen exporterar FoU, vilket ger dem försämrad terms of trade
- produktionen faller
- vinst av offshoring minskar
- fortfarande en vinst av offshoring jämfört med autarki
- högbetalda och lågbetalda jobb har ingen rutinarbete, medan medelbetalds jobb har det. Medelbetalda jobb blir utbytt mot ny teknologi eller offshoring
- det finns komperativa fördelar
- teknologisk utveckling
- vem som är ett lågkostnadsland
- alla länder måste ha samma tull för varandra inom WTO
- länder kan inte begränsa importkvantitet
- tullar får införas som svar på orättvis handel
- länder får höja en tull om importen skadar inhemska producenter
- regionala handelsavtal tillåts
- tull tillåts för säkerhetsskäl
- antidumpiningsåtgärder
- subventionerad import
- skydd mot kraftigt ökade import
- importen blir mindre
- det blir en en nettoförlust (b+d)
- intänkter till staten
- politik
- mindre import
- mindre export
- mindre handel
- höjning av pris
- ökad realinkomst för den faktor som används mest i produktionen av en vara
- välfärden faller och den andra faktorss förlust blir ännu större
- makrnadspriset för hemlandet stiger
- hemlandet får ökad produktion och minskad konsumtion
- exportpriset för utlandet sjunker
- ökad konsumtion och minskad produktion
- förbättrad terms of trade förbättras då hemlandets importpris sjunker
- fortfarande nettoförlust
- det beror på priskänsligheten för utlandets exportutbudskurva
- brukar ta 1/ ex
- för att skydda inhemska företag och företagen blir mer konkurrenskraftiga
- påverkar terms of trade negativt
- tullen får olika effekter beroende på var tullen i förädlingsvärdekedjan är, kan ge skydd för producenterna
- staten får inte nödvändigtvis intänker av an kvot
- långsiktigt är tullar mindre skadliga
- om det är tull så är det bara staten som påverkar priserna
- om det är kvot så är det varubristen som gör att priserna går upp
- priset stiger
- produktion stiger och konsumtion faller
- miljökrav
- upphandlingsregler
- byråkrati = regler som styr en större organisation
- gränspassage. transportkostnad
- korruption
- monopolisten tvingas att bli en pristagare
- kvoten gör att det blir högre pris
- konsumenter förlorar på kvot och tull, men mer av kvot
- kvoten skapar skydd för monopol, vilket inte är så bra
att man som nytt företag får skydd, så som en tull, så de kan slutligen bli en konkurrenskraftigt företag
- handelsskydd eller tull som leder till ökad produktion, minska kostnaderna och förbättra sin teknologi, men också att det blir ökad produktion och minskat konstnader i andra företag
att beslutsfattare ska rätts till ett marknadsmisslyckande, så bör de använda ekonomisk-politiska medel som riktar sig mot orsaken till misslyckandet, och inte kanska alltid tullar och kvoter
en ökning i en faktor ökar produktionen av en sektor som använder den faktorn intensivt
priserna på identiska faktorer, lön och ersättning kommer att utjämnas så småningom genom internationell handel med råvaror
ju större företag eller ju mer man producerar av samma vara, desto mindre genomsnittskostnad, ac
- ju större hela industrin är, desto lägre genomsnittskostnader
- att minska tullen mellan medlemsländer (tänk på MFN)
- som medlem i WTO får man lägre tullar i landet men de måste även de andra
- det blir störst välfärd när så många som möjligt går med WTO
- att båda länder ger tull, vilket ger nashjämvikt.
- att man avskaffar diskriminering mellan länder och ger en handelseffekt
- skapar en handelsbrytande effekt mot övriga länder som inte är med i WTO
- eftersom det kan bli en stor välfärdsförlust, då dt landet som importerar inte får någon tullintäkt
- alla länder får ha sina egna miljölagar, sä länge man inte diskriminerar de utländska producenterna
- extern effekt handlar om att ens produktion eller konsumtion påverkar andrad produktion / konsumtion
MCs = MCp + MCe
- priset pressas ner
- det blir höjd KÖ och mindkat PÖ
- det blir minskat extern effekt
- det blir en ökning i negativa externa effekten
- en del av handelsvinsten försvinner med en ökad kostnad för externa effekten
om priset på den vara har höjts och exporteras
Relativpriset för datorer är lägre i hemlandet än utlandet